<p>Denna studie avser att ur en positivistisk ansats analysera hur marknadsförare bättre kan nå ut till invandrarbefolkningen, inte minst i anslutning till de större utländska högtiderna. Syftet är att försöka få handlarna att förbättra marknadsföringen mot denna målgrupp och nå ut med ett budskap som de kan identifiera sig med. Undersökningen belyser ur ett nytt, innovativt och explorativt perspektiv de faktorer som kan tänkas inverka på marknadsföringen och ägnar särskilt uppmärksamhet åt Parsons teori, Homophily teorin och nischmarknadsföring. Undersökningen är uppdelad i en förstudie där kontakt tagits med reklambyråer för livsmedelskedjor och belyser forskningsproblemet ur deras synvinkel. Huvudstudien genomfördes via en enkätundersökning och syftar till att belysa problemet ur målgruppens synvinkel. Resultatet påvisar att huvuddelen av marknadsförarna saknade tillräckliga kunskaper om invandrargruppen, samtidigt som invandrargruppen visat sig vara mottaglig för olika influenser. Därför föreslår vi att marknadsförarna till större del beaktar invandrarna som målgrupp i sina framtida kampanjer och i större grad försöker tillgodose de behov som de har i egenskap av outnyttjad köpkraft.</p>

Denna studie avser att ur en positivistisk ansats analysera hur marknadsförare bättre kan nå ut till invandrarbefolkningen, inte minst i anslutning till de större utländska högtiderna. Syftet är att försöka få handlarna att förbättra marknadsföringen mot denna målgrupp och nå ut med ett budskap som de kan identifiera sig med. Undersökningen belyser ur ett nytt, innovativt och explorativt perspektiv de faktorer som kan tänkas inverka på marknadsföringen och ägnar särskilt uppmärksamhet åt Parsons teori, Homophily teorin och nischmarknadsföring. Undersökningen är uppdelad i en förstudie där kontakt tagits med reklambyråer för livsmedelskedjor och belyser forskningsproblemet ur deras synvinkel. Huvudstudien genomfördes via en enkätundersökning och syftar till att belysa problemet ur målgruppens synvinkel. Resultatet påvisar att huvuddelen av marknadsförarna saknade tillräckliga kunskaper om invandrargruppen, samtidigt som invandrargruppen visat sig vara mottaglig för olika influenser. Därför föreslår vi att marknadsförarna till större del beaktar invandrarna som målgrupp i sina framtida kampanjer och i större grad försöker tillgodose de behov som de har i egenskap av outnyttjad köpkraft.

The aim of this study is to analyze teachers' perceptions of the changes made by the Swedish National Agency for Education (Skolverket) to the central content of the courses History 1a1 and 1b for Gy25. The focus has been directed towards the central content concerning the national minorities. The study is based on John I. Goodlad's curriculum theory, Curriculum Inquiry. Through qualitative interviews with five upper secondary school history teachers, empirical data has been collected. Subsequently, a variant of qualitative content analysis has been used to review the material and answer the study's research questions, which are:   - How do teachers perceive the inclusion of the five national minorities in the subject curriculum's central content? - How do teachers connect these changes in the central content to the societal context? - How do teachers perceive that this will affect their course design?   The results show that the interviewed teachers have different opinions of how big of a role the national minorities should have in the central content and in Swedish history education. Most teachers consider the Sami people to have a logical place in Swedish history education, while the other minorities are given varying and lesser roles. All teachers connect the central content to current events and political trends in today's society. Teachers show varying opinions on the extent to which the central content on national minorities will change their teaching. Some argue that it will occupy a significant portion of their respective course, while others argue that it will only change the examples they provide and the parallels they draw in their current teaching. Based on the teachers' reasoning, the study demonstrates how different interpretations can be made from the same curriculum based on the teachers' own experiences and circumstances.

The aim of this composition is using the theories of communicative action and political legitimacy to understand and analyze which role politics and the political incitement had for Gustaf III in his actions and decision to legitimize the adoption of increased rights for Jews in the late 18th century. The results showed that Gustaf III of Sweden used the adoption of increased rights to the Jews to legitimize his power and win recognition as a King. It was important for the King to gain reputation and honor. Together with the acts of the communicative in order to achieve a consensus with other peoples, the political incitement was the main reason why Gustaf III of Sweden adopted increased rights to the Jews during the 18th century. Jewish settlement in Sweden was not just about a question of tolerance and freedom of religion. If we visible the power configuration it becoming more of a question about political incitement. The King and his followers used the Jewish settlement to raise capital from the Jews which involved the circulation of money in Sweden. By the adoption of increased rights for the Jews Gustaf III also won an recognition as King of certain individuals groups. Especiallyof royals in Europe but also in the bureaucracy in Sweden. For example the National Board of Trade supported the king och helped him to a adopt various rights to the Jews. We could not explain all the actions and decisions of the Gustaf III with the the political incitement , but for me the political ingression helped to understanding the action of the King in matters of giving a limited religious freedom to the Jews.

This Master’s (60 credits) dissertation paper examines how three Swedish newspapers describe the political ideology called anti–Semitism in Germany, from the day it was born in end of October 1879 until January 1882 after the campaigns of persecution of Jews in Russia and Germany.Politically, the 1880s were formative years in Swedish history. A party system emerged slowly andseveral new political ideologies found their way into Swedish political life. Many of those wereinfluences from Germany: socialism, nationalism, political conservatism. But also anti–Semitism.This paper is a comparative study between the newspapers Dagens Nyheter (liberal), Nya DagligtAllehanda (conservative) and Stockholms Dagblad (conservative) and describe how the anti–Semitic political movement in Germany, and the ongoing atrocities against Jews in Russia andGermany, were being portrayed in the Swedish media. The survey in the essay shows that the newspapers describe the political ideology anti-Semitismvery differently. Liberal Dagens Nyheter was highly critical against the political form of hatredagainst the Jews, but so was also conservative Stockholms Dagblad, although the latter had a higherdegree of a neutral type of reporting than the former. Stockholms Dagblad leaned towards supportof a Bismarckian type of conservatism, (which at this time had not yet embraced hatred againstJews as an official policy). The newspaper of the three with the strongest support of the anti-Semitic political movement inGermany was the daily Nya Dagligt Allehanda, which very often expressed and reproduced anti-Semitic constructions and derogatory and racist views on Jews.However, the newspaper Nya Dagligt Allehanda did not embrace the most extreme and violent formof anti-Semitism which were being advocated by some German politicians in the 1880s, whichincluded the deportation or even mass murder of Jews.

The aim of this thesis is to examine how Christianity and fascism can be concatenated. The thesis has been conducted as a descriptive content analysis of the Swedish Association of Religious Reform (Sveriges Religiösa Reformförbund), established in 1929. In order to identify the Association’s socio-theological project and agenda, a Foucauldian inspired social constructionism theory has been applied. This thesis argues that by relying on a mission to ‘complete’ the Lutheran Reformation, which considered religion and culture alike, the Association’s struggle for a religious ‘rebirth’ also referred to the rebirth of Swedish culture and society. This assumption was correlated with contemporary conceptions of ‘race’ and Jews, culminating into the perception of Jesus as a masculine Aryan ideal.

Jag har i min masteruppsats, utifrån ett begreppshistoriskt perspektiv med transnationell tillämpning, analyserat begreppsöverföringen och etableringen från begreppet Holocaust till det svenska ordet förintelsen med dess nya betydelse Förintelsen. Jag har även analyserat när, hur och vilka som befäste begreppet Förintelsen i svenskt språkbruk. Ordet och begreppet Holocaust Min analys visar att begreppet Holocaust överförs till Sverige och etableras i Sverige genom det svenska ordet och begreppet Förintelsen. Ordet och begreppet Förintelsen Mitt arbete presenterar ett resultat som kullkastar tidigare uppfattningar om etableringen av ordet och begreppet Förintelsen i svenskt språkbruk. Etableringen av ordet och begreppet Förintelsen genomfördes på följande sätt. Bonniers Förlag lanserade år 1978 en översättning av romanen Holocaust, i Sverige marknadsförd med titeln Förintelsen. År 1979 premiärvisade SVT den amerikanska tv-serien Holocaust, i Sverige marknadsförd med titeln Förintelsen. Tidningarna fylldes från år 1979 av artiklar om det nazistiska folkmordet på judar under andra världskriget med rubriken Förintelsen samtidigt som Skandinaviska Institutet för judisk utbildning och kultur producerade läromedel för Sveriges samtliga skolor och bibliotek under begreppet Förintelsen. År 1982 repriserades tv-serien Förintelsen, omgärdad av faktaprogram, allt under det samlande namnet Förintelsen. Ordet och begreppet Förintelsen hade slutligen, efter fyra års intensiv användning, slagit igenom i svenskt språkbruk. Mitt arbete visar att det fanns en samstämmighet, en gemensam vilja hos Bonniers Förlag, SVT, massmedia och judiska organisationer att benämna det nazistiska folkmordet på judar under andra världskriget under den gemensamma benämningen Förintelsen. Alla samverkade för att befästa ordet och begreppet Förintelsen. Jag har i mitt arbete visat att det inte enbart var titeln på en tv-serie som befäste begreppet Förintelsen i svenskt språkbruk. Det krävdes en omfattande samverkan för att etablera ordet och begreppet Förintelsen i Sverige såsom ett samlande begrepp för det nazistiska folkmordet på judar under andra världskriget. / In my master's thesis, from a conceptual historical perspective with transnational application, I have analyzed the concept transfer and the establishment from the concept of Holocaust to the Swedish word förintelsen with its new meaning Förintelsen. I have also analyzed when, how and who consolidated the concept of Förintelsen in Swedish language use. The word and the concept of the Holocaust My analysis shows that the concept of the Holocaust is transferred to Sweden and established in Sweden through the Swedish word and the concept of Förintelsen. The word and the concept of Förintelsen My work presents a result that overturns previous perceptions about the establishment of the word and the concept of Förintelsen in Swedish language. The establishment of the word and the concept of the Holocaust was carried out in the following way. Bonniers Förlag launched in 1978 a translation of the novel Holocaust, in Sweden marketed with the title Förintelsen.In 1979, SVT premiered the American television series Holocaust, in Sweden marketed with the title Förintelsen. From 1979, the newspapers were filled with articles about the Nazi genocide of Jews during World War II, entitled Förintelsen, while the Scandinavian Institute for Jewish Education and Culture produced teaching materials for all of Sweden's schools and libraries under the term Förintelsen. In 1982, the television series Förintelsen was repeated, surrounded by factual programs, all under the collective name Förintelsen. The word and the concept of Förintelsen had finally, after four years of intensive use, made its way into Swedish language. My work shows that there was a consensus, a common will at Bonniers Förlag, SVT, the media and Jewish organizations to name the Nazi genocide of Jews during World War II under the common name Förintelsen. Everyone worked together to consolidate the word and the concept of Förintelsen. In my work, I have shown that it was not only the title of a TV series that consolidated the concept of Förintelsen in Swedish language. Extensive collaboration was required to establish the word and concept of Förintelsen in Sweden as a unifying concept for the Nazi genocide of Jews during World War II.