Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008.

No description available.

Konflikten mellan Israel och Palestina har funnits närvarande sedan en lång tid tillbaka i vår historia, närmare bestämt från 1920-talet fram till idag. 1948 utropades den judiska staten Israel vilket utlöste en rad våldsamma konflikter med andra länder i Mellanösternregionen, det har också utlöst en antisemitism som fått fäste hos extremistgrupper. En sådan grupp är den islamitiska gruppen Hamas som bildades 1987 som ett resultat av de aktioner som Israel gjort kring Gaza och Västbanken, och har gjort väpnat motstånd emot Israel med sin underjordiska armé av islamister.  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur antisemitismen framträder i gruppen Hamas stadgar, som är en form av politiskt och ideologiskt manifest, samt hur gruppen legitimerar sin antisemitism gentemot både judar som folkgrupp men också sin politik gentemot staten Israel. Källmaterialet som jag har valt att utgå ifrån är Hamas politiska och ideologiska manifest kallat Hamas stadgar som utkom 1988. Stadgarna innehåller Hamas ideologiska och politiska ståndpunkter. Genom att använda mig av både en innehållsanalys och diskursanalys i undersökandet och granskandet av Hamas stadgar hoppas jag kunna se hur och på vilket sätt antisemitismen framträder hos Hamas samt hur de legitimerar sin antisemitism mot judar och Israel. De resultat som har erhållits påvisar flera olika aspekter som först påvisar hur antisemitismen framträder i Hamas stadgar samt hur de sedan väljer att legitimera sin antisemitism gentemot judar och Israel utefter ett flertal anledningar och aspekter som kommer att delges i senare delar av uppsatsen.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka en del av den väg som ledde fram till judarnas emancipation i Sverige. Emancipationslagen trädde i kraft år 1870, och min undersökning är placerad i en riksdagsdebatt år 1851 där de diskuterar just judarnas utvidgade rättigheter. Uppsatsen ger en bild av ett Sverige där liberalismens idéer stöts och blöts med det gamla samhällets fasta principer och där judefrågan inte bara handlar om religion, utan också om ekonomi, sociala förhållanden och de utbredda fördomarna hos folket. Min hypotes var att den framväxande liberalismens idéer om frihet och jämlikhet i riksdagsprotokollen skulle krocka med den djupt rotade antisemitismen som flera forskare visat på fanns i Sverige vid den här tiden. Genom att gå igenom två motioner där det yrkas på judarnas utvidgade rättigheter, utskottsbetänkandet samt därpå följande debatt i riksdagen lyckades jag skapa mig en bild av det politiska klimatet i Sverige kopplat till frågan om judarnas plats i det svenska samhället. Stämde då min hypotes? Till viss del, men jag insåg att ideologier, tankestrukturer och skiften däremellan var mer komplicerat än ett enkelt ja eller nej. I efterhand vill vi historiker, genom våra små titthål in i det förflutna, gärna se tydliga motsättningar och skiften, men så är oftast inte verkligheten. Visst krockade den framväxande liberalismen och det gamla samhället – ständigt. Men antisemitismen, som jag såg som en del av det gamla samhället, verkade inte alltid höra hemma på den ena eller den andra sidan. Ibland var liberalerna en tydlig kontrast till de traditionella föreställningarna om juden som fanns. När vissa dömde ut dem som schackrare och ockrare, då menade de istället att judarna var företagsamma och skickliga på det de gjorde. Men i andra fall blir det tydligt att de liberala tankegångarna inte alls är intresserade av judarnas människovärde eller rätt till frihet, de hänvisar endast till att judarna varit gagneliga för den svenska ekonomin och att det bör fortsätta att vara så. Med hjälp av den tidigare forskningen kunde alltså konstateras att den långa historia av förföljelser som följt judarna och begränsat dem till vissa yrken också påverkat dess identitet och plats i det nya samhället. Statens krav på judarna, ett så kallat socialt kontrakt, blev en del av hur judarna i Sverige levde. Om de höll sig inom ramen för vad staten förväntade sig av den judiska befolkningen, så var de också värda utökat medborgarskap. Här blir gränsen svår att dra, var emancipationen till för att ge judarna större frihet, eller var tanken att den enbart skulle gynna den svenska ekonomin?

I denna uppsats har målet varit att försöka skapa en uppfattning om hur lärare säger sig resonera kring styrdokumentens skrivningar om Sveriges nationella minoriteter, hur de hävdar att deras förkunskaper i ämnet ser ut och sedermera hur de säger sig planera och utföra undervisningen kopplat till minoriteterna. Genom kvalitativa intervjuer med sju högstadielärare - tre svensklärare och fyra samhällskunskaps- och historielärare har vi kommit fram till att endast en av de intervjuade lärarna har fått med sig någon kunskap om de nationella minoriteterna från sin lärarutbildning. Detta har lett till att lärarna fått inhämta kunskaper på eget håll. Resultatet visar att alla lärarna i studien säger sig undervisa om minoriteterna, men upplägget på undervisningen ser olika ut sett till innehåll och var det får plats i terminsplaneringen. Mycket beror på klassens komposition då flera av lärarna väljer att styra undervisningens innehåll mot det som känns relevant för demografin i klassrummet. En annan viktig aspekt i vad som styr innehållet är lärarens egna kunskaper och tolkning om vad som är relevant för ämnet. Lärarnas gemensamma uppfattning är att det är ett viktigt område och att det är viktigt för eleverna att lära sig om minoriteterna och deras historia. Respondenterna försöker arbeta interkulturellt och lägger stor vikt vid etik och moral i undervisningen; att ha empati och förståelse för minoriteterna anser lärarna vara något av det viktigaste med undervisningen. Det är därför inte ovanligt att lärarna hävdar att de inkluderar arbetet om minoriteterna i områden som handlar om etik och moral och det är en gängse uppfattning att ämnesöverskridande arbete är att föredra.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2004.

No description available.

<p>Uppsatsens syfte är att analysera den frikyrklig gränsdragning i förhållande till nazismen med hjälp av sociologisk teori om gruppidentitet. På grund av att synen på judarna är avgörande för nazismen behandlas synen på judarna både avskilt från, och tillsammans med nazismen. De övergripande frågor som behandlar syftet ur detta dubbla perspektiv är: 1. Drar respektive samfund/rörelse/åsikt en gräns mot den tyska nazismen och judarna under 1933-1945? Om ja, var dras den? 2. Varför dras gränsen gentemot den tyska nazismen och judarna där den dras och hur motiveras den? Studiens metod byggs på Zygmunt Baumans teori om gränsdragningen mellan in- och utgrupper och utgör grunden för urval, tolkning och övergripande förklaring. Det empiriska materialet utgörs av två organ för frikyrkliga samfund/rörelser och ett organ som vill värna en viss bibelsyn.</p>

Uppsatsens syfte är att analysera den frikyrklig gränsdragning i förhållande till nazismen med hjälp av sociologisk teori om gruppidentitet. På grund av att synen på judarna är avgörande för nazismen behandlas synen på judarna både avskilt från, och tillsammans med nazismen. De övergripande frågor som behandlar syftet ur detta dubbla perspektiv är: 1. Drar respektive samfund/rörelse/åsikt en gräns mot den tyska nazismen och judarna under 1933-1945? Om ja, var dras den? 2. Varför dras gränsen gentemot den tyska nazismen och judarna där den dras och hur motiveras den? Studiens metod byggs på Zygmunt Baumans teori om gränsdragningen mellan in- och utgrupper och utgör grunden för urval, tolkning och övergripande förklaring. Det empiriska materialet utgörs av två organ för frikyrkliga samfund/rörelser och ett organ som vill värna en viss bibelsyn.

Uppsatsen ”Jude eller same, i religionsundervisningen, då får ni inte vara med?!” utgår från de nationella minoriteterna i Sverige och hur de framställs i läroböckerna för eleverna som läser religionskunskap A på gymnasiet. Uppsatsen är gjord med en jämförande litteraturstudie bland fem religionskunskapsböcker för gymnasiet. Med Anthony Giddens teori om minoriteter och etniciteter kommer att tolka hur läroböckerna framställer minoritetsreligionerna. Problemformuleringen grundar sig i hur läroböckerna framställer Sveriges minoriteters religioner med inriktning på samernas religion och judendomen. I uppsatsen har jag kommit fram till att det inte förekommer någon information om de undersökta nationella minoriteternas religioner, då med inriktning på minoritetsreligioner. Det är viktigt att belysa att det finns mycket information om judendomen, men informationen är inte kopplad till judendomen som religion till ett minoritetsfolk i Sverige.