This bachelor's purpose is to examine different types of library work directed at theSwedish national Jewish and Romani minorities. The thesis will begin with accounting for thepolitics of Swedish national minorities and of today’s situation for Jews and Romanis in Sweden.We will, to accomplish this purpose, use a three-piece question formulation regarding therespective works of the libraries, as well as the possible benefits that cooperation betweendifferent libraries could bring. The questions are answered in the analysis of four qualitativeinterviews through a model based on Dorte Skot-Hansen's thoughts on the library's different rolesin different understandings of society. The analysis will lead us to a final discussion, in which wewill present our results: that distinct guidelines regarding the national minorities for the publiclibraries are a necessity for Sweden’s fulfilling of the responsibility towards these groups; thatthere is a need for a coordination of the propositions and conventions regarding the nationalminorities in the shape of a substantial legislation; and that this field in the future needs to bethoroughly observed and examined in order to evaluate how the Swedish public libraries meet the needs of the national minorities.

<p>This bachelor's purpose is to examine different types of library work directed at theSwedish national Jewish and Romani minorities. The thesis will begin with accounting for thepolitics of Swedish national minorities and of today’s situation for Jews and Romanis in Sweden.We will, to accomplish this purpose, use a three-piece question formulation regarding therespective works of the libraries, as well as the possible benefits that cooperation betweendifferent libraries could bring. The questions are answered in the analysis of four qualitativeinterviews through a model based on Dorte Skot-Hansen's thoughts on the library's different rolesin different understandings of society. The analysis will lead us to a final discussion, in which wewill present our results: that distinct guidelines regarding the national minorities for the publiclibraries are a necessity for Sweden’s fulfilling of the responsibility towards these groups; thatthere is a need for a coordination of the propositions and conventions regarding the nationalminorities in the shape of a substantial legislation; and that this field in the future needs to bethoroughly observed and examined in order to evaluate how the Swedish public libraries meet the needs of the national minorities.</p>

Judendom och läromedel är en producerande uppsats som undersöker om presentationen och synen på judar i religionsläromedel har förändrats under åren 1980 till 2009. Den har även som mål att se om judendomen har fått minskat utrymme i läroböckerna. Uppsatsen undersöker också om sociala och politiska strömningar som muslimsk invandring, boken …om detta må ni berätta… samt oroligheterna i Israel och Palestina kan ha påverkat hur kapitlen om judendomen utformats. Slutsatsen blev att judendomen har fått minskat utrymme i läroböckerna i religionskunskap samtidigt som kapitlen om islam har utökats. I vissa fall kan man även se att de ovannämnda sociala och politiska processerna har tendenser till att ha påverkat författarnas text. Genomgående var att de flesta författare knappt berörde Förintelsen och staten Israels tillkomst och utveckling

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008. / Med CD-ROM.

The essay is about what information that reached the Swedish people through Swedish newspapers linked to three specific events during Second World War. The newspapers that is being reviewed are Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. The essay focuses on a broad historically background of antisemitism to get a better understanding. The essay also describes the chosen specific events in detail so the reader knows what the events is about. The events follows a chronological order, which starts with the night of broken glass. The other two events the essay focuses on are war outbreaks and Hitler’s suicide. The main reason with the essay was to review the information that was published in the newspapers the days before and after the events. The essay also focuses on a comparison between the two newspapers and the conclusion is that both newspapers reported similar information and that there were no political difference between what information they published.

Den här studien har haft som syfte att genom en undersökning belysa och beskriva hur Sveriges fem nationella minoritetsgrupper framställs i historia-, religions-, geografi- och samhällskunskapsböcker. Tidigare forskning inom fältet har konstaterat att fakta om Sveriges nationella minoritetsgrupper i läroböcker till stora delar är bristfällig och bygger delvis på schablonartade stereotyper. Studien tar avstamp i de teoretiska utgångspunkterna följemeningar (Östman, 2008; 2015), skolan som anti-diskriminerande praktik (Kumashiro, 2000) samt andrafiering (Kamali, 2005; MacQuarrie, 2010; Krumer-Nevo &amp; Sidi, 2012). Genom en kvalitativ textanalys av åtta aktuella läroböcker besvarades den här studiens frågeställningar om i vilken mån fakta förekommer och vilken fakta som lyfts fram om Sveriges nationella minoritetsgrupper samt om och i så fall vilka uttryckssätt som används för att skriftligt minska andrafiering. Resultatet visade bland annat att det är en begränsad mängd fakta som förekommer, vilket även tidigare forskning om äldre läroböcker visat. Judar och samer är de minoritetsgrupper som är mest synliga medan sverigefinnar och tornedalingar är nästintill osynliga.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur unga med judisk tillhörighet upplever antisemitism på mikro- och makronivå för att uppnå en bättre förståelse för hur dagens antisemitism i Sverige påverkar individer med judisk religiös tillhörighet utifrån deras egna känslor kring ämnet. Det har använts semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem respondenter från Sveriges storstäder. Det transkriberade materialet har därefter analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys och kategoriserats samt tematiserats utifrån uttalade upplevelser och känslor av upplevelserna. Resultaten visade att respondenterna upplever en ökning i antisemitism. De menar också att det bör genomföras åtgärder för att öka kunskap om antisemitism i skolan samt att få ett större fokus på ämnet inom polismyndigheten. Arbete mot en större anmälningsbenägenhet bör också prioriteras enligt respondenterna. / The purpose of this study was to research how youth with Jewish affiliation experience antisemitism on both micro- and macro level, this to gain a greater understanding of how antisemitism affects religious jewish individuals based on their own feelings towards the subject. Semistructured qualitative interviews have been used for five respondents from the largest cities in Sweden. Afterwards, the transcribed material was analyzed with qualitative content analysis, and categorized and thematised based on expressed experiences and feelings towards the experiences. The results show that respondents feel an increase of antisemitism. They also believe that actions such as increase of knowlegde about antisemitism in schools and a greater focus on the subject at the police should be done. According to the respondents, work towards more people reporting to the police should be prioritized.

Följande uppsats handlar om ungdomars syn på judar och antisemitism utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Syftet är att nå en förståelse kring hur ungdomar erfar sin omvärld, såväl för att finna de bidragande faktorerna som leder till fördomar, intolerans och antisemitism som för att utröna vilka erfarenheter de har från sin tid på gymnasiet. Resultatet visar att den föreställningsvärld de fyra intervjuade ungdomarna har, skapats utifrån familj och närmiljö och att antisemitism i hög grad är kopplad till Israel-Palestina konflikten. Vidare pekar resultatet på bristande värdegrundsarbete inom gymnasieskolan.

The purpose of this study to examine and compile qualitative articles to receive knowledge about the cultural and religious cognizance and also the understanding a nurse ought to have, when she meets and nurses dying patients from other cultures and religions than her own. We also had intention to find out which outlook Jews, Muslims and Buddhists have on dying and death associated with their own or death within family. / Syftet med studien var att granska och sammanställa kvalitativa artiklar för att få kunskap om vilken kulturell och religiös kunskap samt förståelse man som sjuksköterska bör ha, då man möter och vårdar döende patienter från andra kulturer och religioner än sin egen.Vi ville även få veta vilken syn judar, muslimer och buddhister har på döden och döendet i samband med sin egen eller sina anhörigas död.

No description available.