<p>Vems judendom beskrivs i läroböckerna? Syftet med denna uppsats var att genom textanalys ta reda på hur lärobokstexter framställer judendomen. Dels har vi undersökt om lärobokstexterna utgår från någon speciell inriktning av judendomen, dels vilken plats kvinnor respektive män får i lärobokstexterna. Vår hypotes var att ortodoxa män får störst utrymme i lärobokstexterna. I undersökningen granskades fyra olika läroböcker som används eller har använts på våra respektive partnerskolor. Resultaten diskuterades sedan mot styrdokumentens riktlinjer och referenslitteratur. Det viktigaste resultatet i vår undersökning är att text- och bildmaterial i lärobokstexterna ofta domineras av ortodoxa män. Kvinnor samt reformjudendom får minimalt utrymme. Läroboksförfattarna utelämnar ofta information om kvinnor eller utvecklar den inte vidare. Inte sällan används tendentiösa bilder på ortodoxa män vid Västra muren i Jerusalem. Bilder på (ortodoxa) män sätts även i samband med frågor som vad är en människa och vem är jude.</p>

Vems judendom beskrivs i läroböckerna? Syftet med denna uppsats var att genom textanalys ta reda på hur lärobokstexter framställer judendomen. Dels har vi undersökt om lärobokstexterna utgår från någon speciell inriktning av judendomen, dels vilken plats kvinnor respektive män får i lärobokstexterna. Vår hypotes var att ortodoxa män får störst utrymme i lärobokstexterna. I undersökningen granskades fyra olika läroböcker som används eller har använts på våra respektive partnerskolor. Resultaten diskuterades sedan mot styrdokumentens riktlinjer och referenslitteratur. Det viktigaste resultatet i vår undersökning är att text- och bildmaterial i lärobokstexterna ofta domineras av ortodoxa män. Kvinnor samt reformjudendom får minimalt utrymme. Läroboksförfattarna utelämnar ofta information om kvinnor eller utvecklar den inte vidare. Inte sällan används tendentiösa bilder på ortodoxa män vid Västra muren i Jerusalem. Bilder på (ortodoxa) män sätts även i samband med frågor som vad är en människa och vem är jude.

Syftet med denna uppsats är att studera Eleazars tal i Josefus Det judiska kriget i förhållande till bibliska och rabbinska traditioners syn på själen. Jag vill undersöka hur detta tal förhåller sig till Bibeln och andra delar av den samtida judiska traditionen, och till den samtida grekiska filosofin. Detta tal som Josefus tillskriver Eleazar är förlagt till händelser som utspelades omkring år 73 evt. och återfinns i Josefus verk om det judiska kriget (The Wars of The Jews, bok 7, kap. 8). Eleazars tal om själens odödlighet är förmodligen konstruerat i efterhand av Josefus. Detta sätt att efterkonstruera tal var ofta förekommande hos historikerna under denna tid. Jag kommer att låta talet styra över vad som ska behandlas i uppsatsen. När jag läst det tal som Josefus tillskriver Eleazar har jag kommit fram till att det främst rör sig om två huvudfrågor: Hur ser förhållandet mellan kropp och själ ut? Vad händer med själen efter döden? Jag har lagt tonvikten på vad som händer själen efter kroppens död eftersom talet i huvudsak handlar om själens odödlighet. Med denna undersökning vill jag återge hur en del av den hellenistiska judiska traditionen ser på själen och få en klarare bild av vilka tankegångar som finns i det tal som Josefus skildrar. Jag vill veta om de tankar om själen som finns i talet har sin grund i det bibliska eller rabbinska materialet och/eller om Josefus har tagit intryck från andra tankegångar som fanns i hans samtid.

This essay aims to examine if five high school textbooks represent Judaism as homogeneous or diverse. The purpose is to see if textbooks add a diverse or homogeneous view on Judaism. The methods for this essay are a qualitative content analysis and an image analysis. The results tells us that both homogeneous and heterogeneous tendencies can be found in the textbooks to a certain extent. The homogeneous tendencies can be explained as an aftereffect of the textbooks’ authors becoming limited by their schedule, amount of pages and so on. This results in a second-rate construction of how Judaism is represented and how it affects a person’s life. This homogeneity can also be explained as that the reader has to be able to get an understandable view of Judaism’s importance and uniqueness. These heterogeneous tendencies can be explained as an aftereffect of the ongoing debate on textbooks and a careful usage of the language in the books. The author has to be more thoughtful regarding where to compromise. In the end, it is the teacher that creates the diversity and it is up to him/her to evaluate the material to see what it actually says and how it affects the pupil’s view on religion. / Denna uppsats undersöker om fem läroböcker för gymnasiet porträtterar judendomen som homogen eller nyanserad. Syftet är för att se om läromedel bidrar till en nyanserad alternativt homogen syn på religionen. Vald metod för undersökningen är kvalitativ textanalys samt en bildanalys. Resultatet visar på såväl heterogena som homogena tendenser i alla läromedel, dock i mer eller mindre utsträckning. De homogena tendenserna kan bero på läroboksförfattarens begränsningar i skrivandet av ett läromedel, i form av tidsbegränsning, sidbegränsning med mera. Detta skapar en begränsad andrahandskonstruktion av hur judendomen representeras och påverkar en persons liv. Homogeniteten kan även bero på att läsaren måste få en greppbar syn på vad som ger religionen dess betydelse och särart. De heterogena tendenserna kan bero på exempelvis den pågående debatten kring läromedel samt ett mer eftertänksamt språkbruk. Författaren måste vara eftertänksam i sina kompromisser kring valet av text. Dock är det i slutändan alltid läraren som skapar nyansering och det är upp till denne att se till sitt material, hur det påverkar synen på religion hos eleven och vad materialet verkligen säger.

The aim of this study is to examine and summarize what some Jewish, Christian and Islamic theologians answer to the question about why God created mankind. The theologians are divided in two categories. The first category deals with the time which the theologians are from; the medieval period and the modern period. The second is focused on the religions from which each one of them are a part of. The goal of this study is to reach an understanding of what different answers there are to this question and what can be concluded from what has been said. This study aims to solve this issue by working with three questions: What explanations and interpretations from medieval and modern theologians with Jewish, Christian and Islamic view give light to why God created man? What can be said of the examined answers to this question? What strategies can handle the problem of discord about why God created man? The conclusion of this study shows from the gathered data what can be said about human nature. The interpretations of the story of Adam and Eve for example, show that man and woman share a strong bond between each other due to having been created simultaneously and sharing one body. What this study contributes to as well is two alternative strategies that can help handle the problem of discord.

Modernismen utmanade den kristna läran och dessa effekter kvarstår in i postmoderniteten. Inom teologin gav kravet på ett vetenskapligt svar på modernitetens frågor upphov till sökandet efter, och forskningen om, den historiske Jesus, som varit ett centralt tema i studier av Nya testamentet under de senaste tvåhundra åren. Det fanns ett överhängande behov av att veta vem Jesus var, hur han levde och uppförde sig, vad hans värld bestod av och vilka ord han faktiskt uttalade. Forskningen om den historiske Jesus kom att utvecklas i olika faser och avslöjar en pluralistisk förståelse av Jesus. Den första fasen syftade till att upptäcka de konkreta handlingar som Jesus utförde. Den andra fasen försökte fastställa Jesu sanna logia. Under den första delen av 1900-talet var dock många inflytelserika tyska exegeter djupt engagerade i åsikter som stod mycket nära nazismen, och några av dem – i Houston S. Chamberlains spår – gjorde allvarliga försök att beskriva Jesus som arisk. I den nuvarande tredje fasen av forskningen återupptäcktes däremot Jesus som jude, inbäddad i den judiska kulturen och religionen på sin tid. Detta blev ett tillfälle för en återgång till kristendomens judiska rötter, som tog hänsyn till både de brytningar och det beroende som de första kristna hade av sin judiska samtid. Denna återgång inledde en process av judaisering av den kristna tron. Ett tydligt tecken på denna judaisering är framväxten av messiansk judendom, som idag sprids över hela världen. För att betona Jesu judiskhet ifrågasätter dessa Jesustroende messianska judar de flesta av de kristna läror och doktriner som utvecklats under kristendomens två årtusenden, särskilt förståelsen av Messias. Den messianska judendomen kom att utvecklas i Nordamerika under slutet av 1960- och 1970-talet, från en gren av rörelsen Hebrew Christians till en massrörelse av Jesustroende judar som på ett utmanande sätt hävdar en ’autentisk’ judisk identitet. Resultatet av den nuvarande tredje forskningsfasen har haft ett avgörande inflytande på denna identitetskonstruktion.

Alla människor frågar sig någon gång vad som kan komma ske efter att vi dör. Tankar om döden och livet efter detta är alltid ett aktuellt samtalsämne, inte minst inom religionsvetenskapen. Att vara ovetande om framtiden kan vara skrämmande och religioner gör nästan uteslutande alltid försök till att svara på dessa frågor och ge ro till den oroliga människan. Något som fungerat som en lösning på människans rädsla för döden inom den judiska och kristna traditionen är tron på den kroppsliga uppståndelsen.Denna uppsats ger större kunskap om hur judiska och kristna teologer och traditioner sett på kroppen i samband med uppståndelsen inom båda religionerna. För att utkristallisera de olika kroppssyner som figurerar i denna diskussion har en kvalitativ litteraturanalys använts för att analysera utvalda teologers forskning. Ett analysverktyg som består av fyra olika kroppssyner har använts för att skilja de olika kroppssyner åt. I analysen har även en distinktion gjorts mellan holistiska och hellenistiska teologer.Resultatet visar på på att kroppssynerna är religionsöverskridande och bygger mer på om teologen tillhör den holistiska eller hellenistiska traditionen än vilken av religionerna man tillskriver sig. / All people at some point ask themselves what could happen after we die. Thoughts about death and the afterlife is always a current topic, not least within the science of religion. To be uncertain of the future can be intimidating and religions almost exclusively try to answer these questions and give peace to the troubled man. Something that have functioned as a solution to man’s fear of death in the Jewish and Christian tradition is the belief in the bodily resurrection.This paper provides a greater understanding of how Jewish and Christian theologians and traditions look at the body in connection with the bodily resurrection.To crystallize the variety of body visions that appear in this discussion a qualitative literature analysis have been used to analyse research from selected theologians. A tool that have been used for the analysis consist of four different body visions. The analysis also consist of a distinction between holistic and Hellenistic theologians.The result shows that the body views exceeds the boundaries between religions and depends more on if the theologican is part of the holistic or Hellenistic tradition than which religion they ascribe to themselves.

The separation between Judaism and Christianity is a subject which a large number of scholars within the study of religion have invested time and effort in. The field can surely be described as massive, and to figure out what has been said and done, and why so, is perhaps not the simplest of tasks. Here, however, an attempt to do so has been made in order to try and debone parts of a very large fish and se what it actually consists of. In what terms have some of the prominent scholars within the field described the separation between the two religions which have been considered to, at one point, be the one and same? By using a textual discourse analysis method, the aim for this thesis is to map some of the currents which have been dominant in the field of said separation and to seek the explanations behind them.

As teacher students, we have on many occasions come across and studied different textbooks for religion. The purpose of this bachelor thesis is to research how sex and gender are presented in the textbooks for the course “religion 1” in the Swedish upper secondary school. The two thesis questions are: How are sex and gender presented in two different teaching materials in the Abrahamic religions? How does school law's demands for equality manifest in the analysed textbooks? When limiting the scope of the research to get a manageable amount of data we chose two textbooks written after the new guidelines for the Swedish upper secondary school which took effect in the year 2011 and are used in the public schools in Gävle. Further limiting the amount of data we decided to only go into detail on the Abrahamic religions, which had dedicated chapters in each book. For the method we decided discourse analysis would be fitting as what we are researching is how sex and gender are represented in the text. As both textbooks contain images on almost every page we also use some methods for analysing images from the book Reading Images (Kress &amp; Van Leeuwen 2006). The results showed a heteronormative discourse which is present in both textbooks and is especially noticeable when describing the relationship between God and man. God is usually described with the pronoun He while humans present in the books are referred to as she. The discourse also changes depending on the topic. In the topic of describing the history of the religions men are more present, and in the rare cases when women are present the text doesn’t treat them as individuals. When discussing the present questions about feminism and changing the religions to fit the modern society are more frequent, but even here God is referred to as a man and it’s described that mankind - she - is supposed to follow and obey.

<p>Mitt syfte är att beskriva de öst- respektive västjudiska invandrarnas väg till integration och tillhörighet i det svenska samhället, samt att spegla skillnaderna dem emellan. Ett bakomliggande syfte blir dessutom att belysa den judiska historien, som ett ställningstagande, för att ge en historisk relevans till problematiken. Det har forskats mycket litet inom detta område, då det material som finns nästan uteslutande har åstadkommits genom studier av de judar som invandrade från Västeuropa, emedan de judar som invandrade i ett senare skede från Östeuropa knappt har ägnats någon forskning alls. Jag vill därmed påvisa de olikheter som dessa båda invandrargrupper stod för och den problematik som detta förde med sig. Vad krävdes t.ex. av de människor som invandrade för att bli accepterade i samhället? Av vilka orsaker immigrerade man till Sverige? Vad var skillnaderna tidsmässigt och geografiskt mellan de olika emigrationsområdena?</p><p>Uppsatsen innehåller även material ifrån de tre djupintervjuer som jag har genomfört. Dessa har jag valt att presentera därför att jag vill undersöka om jag får samma bild utifrån intervjuerna som den som ges i litteraturen. Svaren kan naturligtvis inte ses som en absolut sanning, men kan ändå ge en uppfattning i frågan.</p>