Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2008.

I Matteusevangeliet finner man bergspredikan, riktlinjer för hur lärjungarna ska bli Jesusföljare och kunna leva som förebilder. Verserna som denna uppsats behandlar befinner sig inom de sex antiteserna som är del av bergspredikans centralare delar. Denna uppsats behandlar den andra och tredje antitesen, äktenskapsbrott och skilsmässa. Äktenskapsbrott och skilsmässa behandlas i denna uppsats med en förståelse mot den judiska historiska kontexten under det första århundradet. Feministteologi jämförs mot den ideologi som tidigare författare tillskrivit sina översättningar. Uppsatsen undersöker om Jesus kan tillskrivas den moderna termen feminist baserat på hans agerande kring begränsandet av godkända anledningar för skilsmässa samt vad som utgör äktenskapsbrott. Genom en förståelse av den judiska kontexten och dess samhällsskikt beskrivs de olika möjligheterna samt förutsättningarna som krävdes för en skilsmässa. Detta skapar en större historisk förståelse för det samhälle som Jesus enligt Matteus verkade i. Jesus agerande måste förstås ur det samhälle och dess lagar som han befann sig i för att skapa en förståelse kring om hans agerande var något särskilt vid denna tid, om Jesus var en feminist.

This is a qualitative interview study that examines the life of young Jewish women in Sweden. The purpose of this essay is to investigate what parts of the Jewish tradition that the young women has chosen to maintain in their lives as well as to investigate the relationship between the Jewish girls and their non-Jewish environment. Material was collected with the help ofeighth semi-structured interviews and used to further be discussed and analyzed alongside previous research and chosen theoretical aspects. According to the result, a Jewish community in terms of family, friends or assemblies is crucial for the Jews’ ability to maintain their culture. In their very own community, the young women celebrate several Jewish holidays and create a strong bond to Israel. The religious aspect of Judaism has none or very little impact on the girls’ lives. This can be explained by their secularized environment and the fact the Judaism is more than just a religion. It is an ethnic group that shares history where the young women see themselves as a part of this collective. Furthermore, their relationship with their non-Jewish surroundings turns out to be quite uncomplicated even though they all have experienced antisemitism to a varying degree. The conclusion from this study is that even though the girls are not religious at all and despite their concerns related to being Jewish, the young women are very proud of their heritage and want to pass it on to future generations.

This study examines how six Jewish youth in Stockholm County experience their Jewish identity in relation to religious education and the surrounding culture. The investigation is based on three research questions: (1) How do Jewish youth perceive the representation of Judaism in school's religious education? (2) How do they feel that their Jewish identity has been influenced by religious education? (3) What impact does the cultural life outside of school have on the Jewish identity of the youth? Semi-structured interviews were conducted to collect data, and a thematic analysis was used to process the material. The theoretical framework for the study consists of Nancy Ammerman's theory of public narratives and identity narratives. The results indicate that the respondents are dissatisfied with how Judaism is represented in religious education. It has also not affected their identity as much as the cultural aspects. This dissatisfaction arises from the education being too general, lacking focus on lived religion, and using Christianity as a reference frame. Therefore, the respondents demand a more inclusive and nuanced approach to religious education.

Denna studie undersöker hur genusskillnader framställs i bilder i nyligen utgivna läromedel i religionskunskap för årskurs 4–6. Vidare undersöker studien hur genusskillnader framställs i bilder och texter. De värderingar och normer som framkommer med fokus på kön och jämställdhet ska dessutom sättas i förhållande till skolans värdegrund i Lgr22. Syftet med studien är att bidra med kunskap till skolor, lärare, studenter och andra organisationer om hur genus och jämställdhet framställs i olika religionsläromedel i de kapitel som handlar om kristendom, judendom och islam. Utifrån ett lärarperspektiv kommer studien även att bidra till diskussion om hur läromedelsinnehåll kan påverka eleverna och därmed kritiskt granska och välja läromedel till religionsundervisningen. Denna studie har sin utgångspunkt i en kvantitativ och kvalitativ läromedelsanalys. För att besvara forskningsfrågorna används Yvonne Hirdmans genusteori i den kvantitativa granskningen av genusskillnader och i den kvalitativa granskningen används Danielsson och Selanders (2014) modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. De material som används i läromedelsanalysen är Religion 4–6 Utkik, SOS 4 Religion som behandlar Judendom och SOS 5 Religion som behandlar Kristendom och Islam, samt PULS SO 5. Läromedlen SOS 4 och 5 klassas som ett läromedel då studien ska analysera de tre abrahamitiska religionerna. Det kvantitativa resultatet visar ett ojämställt resultat, med en överrepresentation av män/pojkar i samtliga tre analyserade läromedel. Då religion är framväxt ur historien som delar in kvinnor och män i olika positioner, visar att mannen är överordnad kvinnan (Sky, 2009, s. 136). Det kvalitativa resultatet visar på ett jämställt resultat i samtliga tre analyserade läromedel, med inslag av bild och textanalyser där jämställdhet tenderar försvagas. För att uppnå genusperspektiv på religion behöver fokus riktas mot det kvinnliga och manliga könet och det sociala samspel dem emellan inom kultur och religion (Sky, 2009, s. 42).  Denna studie tar sitt avstamp i nuvarande läroplanen (Lgr22) och de värden och normer som rör genusfrågor framskrivna i dokumentets värdegrund och uppdrag om jämställdhet för allas lika värde. Skolan syftar till att motverka könsmönster och främja elevers rättigheter och möjligheter oberoende av könstillhörighet (Skolverket 2022, ss. 5–6). Det innebär också att skolan ska bidra till att främja eleverna till att integrera med varandra oberoende av könstillhörighet (ibid.).  Då religionshistoria utgör en del av undervisningen i religionskunskap behöver läromedel lyfta den historiska anknytning respektive religion har. För att förstå olika religioner i vår samtid behövs kunskaperna om dess historia. Då många av bilderna i läromedlen framställer både kvinnor och män, porträtterande eller tillsammans, får man anta är en bidragande faktor till diskussioner i klassrummet för att undvika stereotypiska könsmönster i elevernas resonemang. Bildens funktion är kunskap som ska förmedlas och möjliggör exponering för värderingar eller normer som förmedlar kunskaper om människans syn på samhället (Eriksson, 2017, s. 27). Då läroboken är ett redskap i skolans undervisning så kan det antas vara förståeligt att bilder och texter gestaltar jämställdhet.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur framställningen av kvinnor är konstruerad i tvånyproducerade stadie-läroböcker i religionskunskap för årskurs 7-9. Syftet är även attundersöka vilka värderingar och normer som kommer till uttryck genom de texter och bilder som finns i läroböckerna samt hur dessa värderingar och normer ser ut i förhållande till Lgr 11. Den teoretiska delen utgörs av Jeanette Sky och Ingvild Saelid Gilhus & Lisbeth Mikaelsson. Tidigare forskning har visat att det manliga perspektivet dominerar och att det saknas fokus på kvinnans roll i religionen. Uppsatsen använder genustrappan som analysredskap och texterna i läromedlen har kategoriserats in i olika nivåer utifrån en modifierad genustrappa. Undersökningen visar att den ena läroboken är mer genusmedveten än den andra, dock varierar genusmedvetenheten såväl mellan läroböckerna som mellan beskrivningarna av religionerna. Den rådande framställningen av kvinnan är att hon oftast marginaliseras och osynliggörs i läroböckerna, däremot är det uppseendeväckande att de mest genus- och jämställhetsmedvetna texterna var de som behandlade islam. Dessutom visar undersökningen på att det råder ett tydligt glapp mellan läroböckerna och skolans uppdrag i form av Lgr11.

Nilsson, A & Svensson, T. Omvårdnad i livets slutskede i ett kulturellt perspektiv. En litteraturstudie om vårdpersonalens omhändertagande av döende patient från islamsk och judisk religion/kultur. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005.Genom världens globalisering och de öppna gränser det har medfört, har arbetet som sjukvårdspersonal fått ytterligare en inriktning, nämligen den kulturkongru-enta vården. Att sköta en patient i livets slutskede är en krävande uppgift, om se-dan patienten dessutom kommer från en annan kultur, krävs en kunskap och en annan inriktning på arbetet än vad vi är vana vid. Syftet med studien var att belysa vilka kunskaper vårdpersonalen behöver vid omvårdnad av patienter som har en annan kultur/religion än vårdgivarens egen och är i livets slutskede. I de veten-skapliga artiklar vi analyserat framkommer viss kunskapsbrist hos vårdpersonal, religiöst kunniga medlemmar, samt familjemedlemmars omhändertagande. I stu-dien framkommer även lämpliga åtgärder som bör vidtagas. Den kunskap och information vi fått från vår analys av artiklar och litteraturstudier, visar att mer utbildning och forskning behövs inom det här området. / Nilsson, A & Svensson, T. End of life care from a cultural perspective. A litera-ture review about the nursing staffs care of dying and/or deceased patient from Islamic or Jewish religion/culture. Degree project, 10 Credit Points. Nursing pro-gram. Malmö University, Health and Society, Department of Nursing, 2005.Through the world´s globalising and the open borders this brings, the nursing staff’s work have gotten yet another alignment, namely the culture congruent care. To care for a patient in the end of life is a demanding task, and if then the patient furthermore is from another culture, this will demand a knowledge and alignment in the work we are used to. The purpose of this study was to illustrate which knowledge the nursing staff needs in care of patients that have a different cul-ture/religion other than the caregivers own and is in the end of life. In the scien-tific articles we analysed certain lack of knowledge with the nursing staff, reli-gious competent members, and family members care emerged. In the study also appropriate needs to be undertaken emerged. The knowledge and information we received from our analysis of the articles and literature reviews shows that more education and research in this area is needed.

Syftet med studien var att granska och sammanställa kvalitativa artiklar för att få kunskap om vilken kulturell och religiös kunskap samt förståelse man som sjuksköterska bör ha, då man möter och vårdar döende patienter från andra kulturer och religioner än sin egen.Vi ville även få veta vilken syn judar, muslimer och buddhister har på döden och döendet i samband med sin egen eller sina anhörigas död. / The purpose of this study to examine and compile qualitative articles to receive knowledge about the cultural and religious cognizance and also the understanding a nurse ought to have, when she meets and nurses dying patients from other cultures and religions than her own. We also had intention to find out which outlook Jews, Muslims and Buddhists have on dying and death associated with their own or death within family.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att studera Eleazars tal i Josefus <em>Det judiska kriget </em>i förhållande till bibliska och rabbinska traditioners syn på själen. Jag vill undersöka hur detta tal förhåller sig till Bibeln och andra delar av den samtida judiska traditionen, och till den samtida grekiska filosofin. Detta tal som Josefus tillskriver Eleazar är förlagt till händelser som utspelades omkring år 73 evt. och återfinns i Josefus verk om det judiska kriget (<em>The Wars of The Jews, </em>bok 7, kap. 8). Eleazars tal om själens odödlighet är förmodligen konstruerat i efterhand av Josefus. Detta sätt att efterkonstruera tal var ofta förekommande hos historikerna under denna tid.</p><p>Jag kommer att låta talet styra över vad som ska behandlas i uppsatsen. När jag läst det tal som Josefus tillskriver Eleazar har jag kommit fram till att det främst rör sig om två huvudfrågor:</p><ul><li>Hur ser förhållandet mellan kropp och själ ut?</li><li>Vad händer med själen efter döden?</li></ul><p>Jag har lagt tonvikten på vad som händer själen efter kroppens död eftersom talet i huvudsak handlar om själens odödlighet. Med denna undersökning vill jag återge hur en del av den hellenistiska judiska traditionen ser på själen och få en klarare bild av vilka tankegångar som finns i det tal som Josefus skildrar. Jag vill veta om de tankar om själen som finns i talet har sin grund i det bibliska eller rabbinska materialet och/eller om Josefus har tagit intryck från andra tankegångar som fanns i hans samtid.</p>