En källa kan definieras som ”ett distinkt utflöde av grundvatten ur jord eller berg samt den vattensamling med tillhörande avrinning som ofta förekommer vid ett sådant utflöde”. Källor har haft en väldigt stor betydelse för människan genom tiderna och speciellt inom vattenförsörjning. På Öland speglas detta genom att många fasta fornlämningar är placerade i anslutning till källor. Då människans behov av tillgång till källornas vatten minskat har följden blivit att många källor fallit i glömska. Information om källor finns främst bland de äldre generationerna, varför det är viktigt att inventera och dokumentera dem på nytt. Syftet med detta arbete var att undersöka källor på södra Öland med avseende på utbredningsmönster och vattenkvalité. Genom bl.a. litteratur- och kartstudier hittades 114 stycken tidigare dokumenterade källor på Öland varav 89 stycken belägna i Mörbylånga kommun. En karta gjordes i GIS för att plotta ut källornas utbredningsmönster som sedan jämfördes mot geologiska och topografiska formationer. Detta visade att källorna främst låg i anslutning till sprickzoner, alvarmarker, landborgen och strandvallarna. Av de tidigare dokumenterade källorna inventerades och dokumenterades 20 stycken i fält med hjälp av en inventeringsblankett. De parametrar som undersöktes var vattnets pH-värde, temperatur, färgtal, konduktivitet, alkalinitet, nitrat, klorid, sulfat och järnhalt. Resultaten visade att det främst finns en skillnad i vattenkvalité mellan källor väster respektive öster om vattendelaren på södra Öland. Störst skillnad var det i koncentration av nitrat, sulfat och klorid där källorna på västra Öland hade betydligt högre värden. De höga halterna kan främst bero på att det finns större antropogen påverkan i anslutning till källorna i väst, i form av bl.a. jordbruk och bebyggelse. Skillnaden i berggrund verkar även ha en inverkan, då berggrunden i väst på sina områden domineras av skiffer medan den i öst uteslutande utgörs av kalksten. Jämförelsen mellan käll- och ytvatten visade att ytvattnet skiljde sig från källvattnet på västra Öland men var relativt likt det på östra. Resultaten presenterades i form av bl.a. GIS-kartor och PCA i Primer.

Kunskapsöversikten undersöker forskning om hur primärkällor arbetas med i historieundervisningen samt möjliga förklaringar till detta. Frågeställningen till kunskapsöversikten vilar på syftet att undersöka hur lärare och elever arbetar med primärkällor i svensk historieundervisning. För att förstå hur historisk kunskap är producerad måste vi tolka primärkällor källkritiskt. Beroende på vilka frågor vi ställer till källan kan vi få fram olika historiska svar som bygger förståelse för det förflutna och nuet. Därför lyfter kursplanen fram att genom historieundervisning ska eleverna ges förutsättningar att bland annat ”kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap” (Skolverket 2019). Informationssökningen av tillgänglig forskning inom utbildningsvetenskapliga arbetsområdet historiedidaktik har främst genomförts på den akademiska databasen SwePub. Sökningsprocessen har inneburit att söka, värdera och välja ut källor i förhållande till vår frågeställning. Sammanställning och analys utav en större mängd källor har lett till att kunskapsöversikten består av 10 valda huvudkällor som visar hur lärare och elever arbetar med primärkällor i historieundervisningen. Resultatet visar på primärkällors potential att användas som resurs i historieundervisningen men även hur primärkällor används som icke-resurs. Kunskapsöversikten konstaterar att arbeta med primärkällor i undervisningen utvecklar elevers historiemedvetande, historisk empati och källkritiskt tänkande. Likväl används primärkällor relativt sparsamt i undervisningen och andra förmågor, såsom referenskunskap och historieanvändning har oftast prioriterats över källhantering. Undersökningen visar även avsaknad på den historievetenskapliga källkritiken där lärare och elever istället använder en samhällsvetenskaplig källkritik för att tolka och granska primärkällor. I diskussionsdelen sammanfattar forskningsresultaten och diskuterar kunskapsöversiktens relevans för professionen i förhållande till vårt syfte. Avslutningsvis mynnar uppsatsen ut i förslag till vidare forskning och hur detta kan göras i ett examensarbete.

The main aim of this thesis is to determine which type of knowledge is most prevalent in activities that are based on historical sources in two Swedish textbooks published for History 1b, aimed for upper secondary school students. This was achieved with the use of Ammert and Sharp’s (2016) matrix called “Knowledge types in textbook activities”, which categorizes the type of knowledge generated through textbook activities into four categories: Statement, Explanation, Reflection/analysis, and Emancipatory. The results of this study show that statement questions are the most common questions provided in both textbooks’ source-activities, while emancipatory questions is only shown once. Furthermore, by studying the source-activity sections’ function in relation to the textbook’s main text it could be concluded that textbooks whose source-activity sections’ function is to problematise the content of the main text need to include more explanatory, reflecting/analyzing and emancipatory than textbooks whose source-activity sections’ function is to both create and problematise new knowledge that is not related to the main text. This is due to the latter’s need of statement activities for the pupils to absorb and understand the new knowledge that is presented, while the same is achieved in the former’s relation to the main text. Finally, this study shows the advantage a teacher has in using this matrix when purchasing new textbooks and planning the course content. By using this method the teacher can both improve their selection of textbooks and create activities that compliment the knowledge generated through the textbook activities, which leads to the teacher’s job becoming more efficient and effective.

<p>Studien grundar sig på en aktgranskning av fem barnavårdsutredningar och visar på stora brister i barnpespektiv och utredningsmetodik. Fokus för studien är barnperspektiv, i meningen barnets röst, barnets mening och vilja.</p>

<p>Under det senaste 10-15 åren finns ett ökande inslag av särskilda förband och enheter för inhämtning av information och underrättelser från mänskliga källor i de insatsområden som Sverige skickar trupp till. Dessa förband kan vara av typen Field Humint Teams (FHT) eller National Intelligence Cells (NIC). Ökningen av denna typ av förband samt ökningen av det militära behovet av att agera i miljöer som präglas av kontakter med människor har skapat en ökad användning av det engelska uttrycket HUMINT (Human Intelligence) i den svenska militära vokabulären.  HUMINT och Personbaserad inhämtning (PBI) är det två begrepp som i Sverige används för att beskriva inhämtningen av information och underrättelser från mänskliga källor. I Försvarsmaktens Underrättelsehandbok - Förhandsutgåva (FM UndH Fu) från 2006 används begreppet HUMINT trots sitt engelska ursprung och ingen tydlig svensk översättning är där gjord. De övriga underrättelsedisciplinerna är dock översatta till en svensk benämning. Begreppet personbaserad inhämtning nämns inte en enda gång i boken. </p><p>Inom Försvarsmakten finns det dessutom olika uppfattningar om vad som är HUMINT och PBI eller vad det inte är. Dessa två begrepp används ibland lite slarvigt och jämställs ibland med varandra.</p><p>Det övergripande syftet med denna uppsats är att pröva hypotesen att de i Sverige vedertagna begreppen HUMINT och PBI uppfattas och värderas olika av individer och organisationer. Dessutom syftar uppsatsen till att jämföra de svenska definitionerna med andra försvarsmakter, organisationer och enskilda författares tolkningar av begreppen i syfte att utröna om dessa skiljer sig åt. Avslutningsvis syftar uppsatsen till att diskutera huruvida det har någon betydelse att begreppen tolkas olika.</p>

Under det senaste 10-15 åren finns ett ökande inslag av särskilda förband och enheter för inhämtning av information och underrättelser från mänskliga källor i de insatsområden som Sverige skickar trupp till. Dessa förband kan vara av typen Field Humint Teams (FHT) eller National Intelligence Cells (NIC). Ökningen av denna typ av förband samt ökningen av det militära behovet av att agera i miljöer som präglas av kontakter med människor har skapat en ökad användning av det engelska uttrycket HUMINT (Human Intelligence) i den svenska militära vokabulären.  HUMINT och Personbaserad inhämtning (PBI) är det två begrepp som i Sverige används för att beskriva inhämtningen av information och underrättelser från mänskliga källor. I Försvarsmaktens Underrättelsehandbok - Förhandsutgåva (FM UndH Fu) från 2006 används begreppet HUMINT trots sitt engelska ursprung och ingen tydlig svensk översättning är där gjord. De övriga underrättelsedisciplinerna är dock översatta till en svensk benämning. Begreppet personbaserad inhämtning nämns inte en enda gång i boken.  Inom Försvarsmakten finns det dessutom olika uppfattningar om vad som är HUMINT och PBI eller vad det inte är. Dessa två begrepp används ibland lite slarvigt och jämställs ibland med varandra. Det övergripande syftet med denna uppsats är att pröva hypotesen att de i Sverige vedertagna begreppen HUMINT och PBI uppfattas och värderas olika av individer och organisationer. Dessutom syftar uppsatsen till att jämföra de svenska definitionerna med andra försvarsmakter, organisationer och enskilda författares tolkningar av begreppen i syfte att utröna om dessa skiljer sig åt. Avslutningsvis syftar uppsatsen till att diskutera huruvida det har någon betydelse att begreppen tolkas olika.

Studien grundar sig på en aktgranskning av fem barnavårdsutredningar och visar på stora brister i barnpespektiv och utredningsmetodik. Fokus för studien är barnperspektiv, i meningen barnets röst, barnets mening och vilja.

Syftet med föreliggande studie var att kartlägga källor till self-efficacy hos individuella idrottare med hjälp av self-efficacy teorin och pyramid för prestation. Följande frågeställningar har besvarats: (A) vilka källor använder individuella idrottare vid hög self-efficacy (B) Vilka källor använder individuella idrottare vid låg self-efficacy? och (C) Vilken är relationen mellan self-efficacy och prestation? Tio semistrukturerande intervjuer genomfördes på tio individuella idrottare (5 manliga och 5 kvinnliga) i ålder 18-27 år. Resultaten visade att tidigare erfarenheter var den största källan till ökat self-efficacy. Uttryck som "tränat bra innan" och "bra förberedelse" använder intervjupersonerna för att beskriva denna källa. "Prestationsångest" och "press på mig själv" utryckdes bland intervjupersonerna i det känslomässiga tillståndet som var den största källan vid lågt self-efficacy. I sambandet mellan self-efficacy och prestation kan ett mönster presenteras, högt self-efficacy ger framgångsrik prestation och lågt self-efficacy ger misslyckad prestation. / The purpose of this study was to examine the sources to self-efficacy among individual sportathletes based on self-efficacy theory and the high performance pyramid.  The objectives were to examine: (A) sources individual sportathletes uses in high self-efficacy (B) sources of individual athletes in low self-efficacy (C)  the relationship between self-efficacy and performance. Ten semi-structured interviews were conducted with ten individual athletes (five men and five women) in age 18 - 27. The results showed that past experience was the major source of high self-efficacy with expressions such as "trained well before" and "good preparation" used the most by the participants. "Performance anxiety" and "external pressure” were the largest source of low self-efficacy. Examining the relationship between self-efficacy and performance revealed two pattern, high self-efficacy in 90 % cases is associated with successful performance and low self-efficacy in 80% cases is associated with poor performance.

In this essay I will examine two different forms of media from two different publishers. Throughout the essay I will study how these differing media cover the First World War and I will focus on both what is highlighted and what is not in the two different publishers. The two different publishers have a differing reader-base one focusing on the public while the other is targeted towards historians and history teachers. I will focus on the use of history and what the different publishers chose to highlight and expose during the anniversary of the great war (2014).

Idag står vi inför ett tämligen nytt miljöproblem och det är mikroplast. Det finns överallt, i vår mat, i vårt dricksvatten och i vår miljö. Kunskapsläget om vilka konsekvenser det har på vår hälsa eller på vår miljö är väldigt liten trots att det belyses alltmer från forskningshåll och media. Detta arbete är en litteraturstudie som vill se hur mikroplast uppstår och om där finns något vi kan göra åt situationen. Avgränsningen är satt till dagvatten och till Sverige. Indata till arbetet har skett via OneSearch, hemsidor, Svenskt vatten och litteratur. Ur frågeställningarna mynnade svaren ut i vilka uppkomstkällorna är, att mikroplastpartiklar kan vara både hem och transportmedel för patogener och miljögifter samt handlingsplaner. Utifrån de förslag som sammanställdes för handlingsplanerna för lokal nivå kan dessa ses som en vägledning för en reduktion av både uppkomst och spridning mikroplastpartiklar.