Studiens syfte var att undersöka tjejer och killars uppfattning av könsnormen i utbildning och arbete och hur starka de upplever att könsnormerna är när det gäller framtida yrkesval. Vi använde oss av fokusgruppsintervjuer som metod när vi gjorde vår undersökning. Vi valde fokusgruppsintervjuer på grund av att vi ville få fram en diskussion mellan deltagarna när det gäller könsnormer och deras medvetenhet könsnormerna när det gäller utbildning och arbetsliv. Deltagarna i fokusgruppsintervjuerna delades upp i en tjejgrupp och i en killgrupp på grund av att vi ville se skillnaden mellan tjejer och killars tankar om könsnormerna. Vi valde ut deltagare som gick årskurs tre på ett nationellt högskoleförberedande gymnasieprogram på grund av att dessa program representeras jämt av både killar och tjejer och för att de är nästa generations arbetstagare. Det som framkom som resultat av undersökningen är generationsväxling. Tjejer är vad som framkom högpresterade och inte lika benägna som killar tjejer och killar är medvetna om att det inte är jämställt på arbetsmarknaden men de tror att det kommer ändra sig genom en att göra könsöverskridande yrkesval men framförallt kan de inte tänka sig ta lågstatus yrken oavsett om de var mans - eller kvinnodominerade. Killar är lågpresterade och kan tänka sig ta lågstatusyrken om det är ett arbete där de blir uppskattade och bekräftade. Förväntningarna är högre på tjejer än på killar när det gäller både arbetsliv och familjeliv. Vår slutsats är att tjejer och killar är både medvetna och omedvetna om könsnormerna. De tror det kommer bli en förändring genom framtidens generationsväxling men samtidigt fortsätter de själva rekonstruera könsnormerna. Ska könssegregeringen i arbetslivet ändras genom en generationsväxling måste också könsnormerna sluta rekonstrueras. Vi kan konstatera att det behövs mer forskning i området för att medvetengöra könsnormerna och bidra till en mer jämställd arbetsmarknad med allt positivt det för med sig. Denna forskning är också avgörande för vår framtida roll som studie- och yrkesvägledare på grund av att det är viktigt att vi är medvetna om att könsnormer i så hög utsträckning påverkar val av utbildning och arbete men också för att det är vi som vid många tillfällen kommer ha möjlighet att vidga perspektiven hos olika människor inför deras val av utbildning och arbete.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för om det finns någon skillnad mellan flickor och pojkar vad gäller könsöverskridande och åldersblandad utomhuslek, samt på vilket sätt dessa skiljer sig mellan olika förskolor. Den kvalitativa studien har genomförts med stöd av observationer. En observationsmall användes för att strukturera observationerna för att se barnens uppdelningar i den fria uteleken på förskolegårdarna. 15 observationer vid tre förskolor genomfördes där barnens lek dokumenterades utifrån kriterierna ålder och kön. Resultatet visade att den könsöverskridande leken skiljer sig mellan olika förskolor och är av varierande slag vad gäller ålder och kön. Barnen i våra observationer visar ett tydligt intresse för att leka med varandra oberoende av kön eller ålder. Barnen lekte mer köns- och åldersöverskridande då det var många barn som lekte på förskolegården.

I förskolans styrdokument beskrivs det att förskolans verksamhet ska influeras av den värdegrund som hävdar allas lika värde oavsett olikheter, samt skyddar alla barn från att bli kränkta. Förskollärarna på förskolan ska arbeta för att ge alla barn samma rättigheter, och det beskrivs i förskolans läroplan att de ska motverka traditionella könsmönster. I tidigare forskning skrivs det bland annat fram att det finns en svårighet i att det inte förklaras i läroplanen hur det praktiska arbetet med jämställdhet och genus ska gå till. Det framkommer också från tidigare forskning att förskollärare ofta förstärker traditionella könsmönster istället för att motverka dem, och att traditionella könsmönster sällan ifrågasätts. Syftet med denna studie är att synliggöra hur fyra förskollärare beskriver arbetet med jämställdhet och genus i förskolan. I denna studie används begreppen jämställdhet, behovsprincipen, könsneutralitet, könsöverskridande, genus och kön för att analysera det som framkommer i resultaten av studien. I studiens resultat framkommer det att förskollärarna ser en svårighet i att arbeta med genus och jämställdhet i förskolan. Förskollärarna beskriver att jämställdhet innebär att alla barn i förskolan får lika tillgång till alla material, lekar och hjälp efter sina egna förutsättningar. För att motverka traditionella könsmönster beskriver informanterna i studien framförallt att de försöker arbeta könsöverskridande och ifrågasätta de stereotypa/traditionella könsmönster som finns. En aspekt som kan utläsas från tidigare forskning är att förskollärare sällan arbetar könsöverskridande, och detta skiljer sig alltså mot det som förskollärarna i denna studie beskriver. I denna studie beskriver informanterna att jämställdhetsarbete ur ett genusperspektiv främst handlar om att erbjuda allt material och alla möjligheter till alla barn, men också att arbeta könsöverskridande, snarare än könsneutralt.

<p>Arbetets syfte är att belysa varför flickor/kvinnor väljer att utbilda sig till elektriker och hur de upplever sin skolsituation. Syftet är även att skildra deras syn på jämställdhet och könsskillnader.</p><p>Uppsatsens empiri består av enkäter till kvinnliga elever på elprogramets elteknikinriktning samt Lernias elektrikerutbildning. Utifrån enkätmatrialet har sedan sex intervjuer genomförts.</p><p>Det som framkommit är att flickorna/kvinnorna menat sig välja elektrikerutbildningen utifrån sitt intresse och att yrket är praktiskt men, att de också påverkats av närstående. De har mångskiftande upplevelser av skolsituationen, både negativa och positiva. En del har upplevt viss skepsis från sin omgivning och vissa har erfarit svårigheter med att bli accepterade som ”en i gänget”. Många av respondenterna anser att jämställdhet är viktigt och mindre än en tredjedel har upplevt orättvisa mellan könen under uppväxten.</p>

Arbetets syfte är att belysa varför flickor/kvinnor väljer att utbilda sig till elektriker och hur de upplever sin skolsituation. Syftet är även att skildra deras syn på jämställdhet och könsskillnader. Uppsatsens empiri består av enkäter till kvinnliga elever på elprogramets elteknikinriktning samt Lernias elektrikerutbildning. Utifrån enkätmatrialet har sedan sex intervjuer genomförts. Det som framkommit är att flickorna/kvinnorna menat sig välja elektrikerutbildningen utifrån sitt intresse och att yrket är praktiskt men, att de också påverkats av närstående. De har mångskiftande upplevelser av skolsituationen, både negativa och positiva. En del har upplevt viss skepsis från sin omgivning och vissa har erfarit svårigheter med att bli accepterade som ”en i gänget”. Många av respondenterna anser att jämställdhet är viktigt och mindre än en tredjedel har upplevt orättvisa mellan könen under uppväxten.

Genusfrågor när det gäller filmer och böcker har varit omdiskuterat i samhället, liksom genusfrågor i förskolan. Forskare har gjort en del studier om hur vuxna ställer sig till detta, men desto mindre om vad barn tänker kring könsroller och könsmönster. Syftet med denna studie är att undersöka barns föreställningar kring olika sagokaraktärer utifrån ett könsperspektiv samt synliggöra hur dessa pedagogiskt kan utmanas i förskolans likabehandlingsarbete. De problematiseringar som studien tar sin utgångspunkt är i: Vilka föreställningar uttrycker barnen med koppling till olika sagokaraktärer? Hur kan dessa förstås utifrån ett könsperspektiv? Vad finns det för könsöverskridande utsagor i materialet som kan utmana stereotypa könsrollsmönster i förskolans likabehandlingsarbete? Den empiriska forskningsdelen grundar sig på en kvalitativ studie där vi intervjuat barn. Studien har utmynnat i ett resultat där det har visat sig att barn främst väljer de stereotypa karaktärerna, där flickor främst pratar om karaktärernas utseende och pojkarna om karaktärernas egenskaper. Detta var inte alltid vad forskarna i litteraturen antog.

Inledning Könsnormer är ett debatterat samtalsämne i dagens samhälle. Hos många väcker ämnet tankar och emotionella åsikter. Ofta handlar detta om rådande könsnormer, könsöverskridande beteenden och de traditionella könsrollerna som till viss del fortfarande lever kvar. Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på hur barn i 4-5 års ålder i förskolan uppfattarkönsnormer och könsöverskridande beteenden i barnlitteratur samt i sin egen vardag på förskolan. Metod Studien bygger på en kvalitativ metod med utgångspunkt av barnintervjuer. Den har genomförts på två olika förskolor i form av boksamtal. I grupper om två och två, med totalt tio barn. Boken som används som underlag för barnintervjuerna har en handling som grundar sig på könsnormer och könsöverskridande beteenden för barn i förskoleåldern. Resultat Resultatet av undersökningen visar på att barn i förskoleåldern uppmärksammar könsnormer och är väl medvetna om att dessa existerar. Resultatet visar också att barn i 4-5 års ålder lägger märke till könsöverskridande beteenden i barnböcker, där detta förekommer. Efter avslutad studie kan vi fastställa att barn redan i förskoleåldern påverkas av omgivningens bemötanden och förhållningsätt till könsnormer och könsöverskridande beteende.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagogernas resonerar kring genuspedagogik utifrån kategorierna könsneutral, könsstereotypisk och könsöverskridande. Studiens frågeställning som använts för att uppfylla studiens syfte är: Vilka konstruktioner framträder i pedagogers berättelser om hur de arbetar med pojkar och flickor?Studien utgår ifrån den vetenskapliga teorin feministisk poststrukturalism med diskursanalys som metod och konstruktion som analysverktyg. Studien grundar sig på fyra enskilda intervjuer med förskollärare som är verksamma inom förskola och förskoleklass. Studiens resultat presenteras i de tre förutbestämda kategorierna könsneutral, könsstereotypisk och könsöverskridande. Resultatet visar att pedagogerna konstruerar alla tre av de förutbestämda kategorierna i sina resonemang och att de verkar vara någonstans emellan dessa. Slutsatsen är att pedagogerna behöver vara medvetna om sina konstruktioner kring genus och kön för det har en stor påverkan på verksamheten.

Barn läser mindre på fritiden och somliga möter enbart skönlitteratur i skolan. Den nya läroplanen lägger stor vikt vid genus och könstillhörighet och ställer därmed krav på att läraren integrerar föreställningar om vad som kan ses som manligt, kvinnligt och olika könsidentiteter i sin undervisning. Syftet med denna studie blev därmed att undersöka hur olika könsroller framställs i skönlitteratur för elever i årskurs 4–6. Detta gjordes med hjälp utav en textanalys och ett förutbestämt schema som listar manliga respektive kvinnliga egenskaper. Urvalet bestod av sex skönlitterära böcker som används i klassrum i årskurs 4–6, de böcker som analyserats är Katitzi (Taikon, 2015), Geografens testamente (Ahnborg, 2020), Drakskeppet (Bylock, 1997), Hjärta av glas (Angerborn, 2022), Zombiefeber (Ohlsson, 2016) och Bröderna Lejonhjärta (Lindgren, 1973). Tidigare forskning visar att manliga och kvinnliga karaktärer framställs olika i skönlitteratur för barn och forskningen har även hittat ett mönster i hur karaktärer framställs beroende av vilket kön karaktärerna har. Studien bygger på en teori om genus och hur genus tar sig i uttryck i skönlitteratur med hjälp av ett schema som listar stereotypt manliga respektive kvinnliga egenskaper. Studiens resultat visar att karaktärerna i den analyserade skönlitteraturen, i en majoritet av fallen, uppvisar egenskaper som är både manliga och kvinnliga, oberoende av vilket kön karaktärerna har. Till exempel uppvisar kvinnliga karaktärer såväl manliga som kvinnliga egenskaper. Resultatet visar därmed att karaktärerna ofta visar på könsöverskridande identiteter i enlighet med vad som kan anses vara skillnader mellan manligt och kvinnligt. Att som lärare välja skönlitteratur med karaktärer som bryter mot könsstereotyper kan förhoppningsvis leda till meningsfulla diskussioner i klassrummet som utmanar elevers perspektiv på vad som kan anses vara manligt och kvinnligt. Slutsatsen för studien är att schemat som används i studien, precis som Nikolajeva påstår, inte är applicerbart på alla karaktärer i den utvalda litteraturen eftersom flertalet av dessa inte följer schemat för könsstereotyper. I enlighet med resultatet blir det svårt att hålla isär karaktären och karaktärens kön samt att tillskriva kön olika egenskaper.