Syftet med studien var att öka kunskapen om könsskillnader kring ungdomar som påbörjat behandling för alkohol eller droger. Studien går också ut på att se skillnader mellan könen och ungdomarnas primärdrog, frågeställningen löd: Kan man se att det skiljer sig mellan kön och debutålder vad det gäller alkohol och narkotika? Kan man se att det skiljer sig mellan kön och primärdrogen? För att få svar på frågorna har kvantitativ metod använts, data har samlats in med hjälp av databasen DOK. Formulären används vid in och utskrivning på en del behandlingsenheter runtom i Sverige. De tjejer och killar som deltagit i enkätstudierna var mellan 12 -24 år. Resultatet visade att det var flest killar som kommit i kontakt med DOK- formuläret. Det finns ingen synbar signifikant skillnad mellan könen vad det gäller debutålder till användningen av alkohol och droger. Det framgick även att hasch/ marijuana var den drogen ungdomarna främst använde.

Syftet med den föreliggande studien var att undersöka om kvinnor och män efter en hotad könsidentitet framställde sig själva som mer könsstereotypt kvinnligt respektive manligt. Dessutom undersöktes skillnader av könsidentitetshot utifrån en tvärkulturell jämförelse mellan män och kvinnor i Argentina och Sverige. De hypoteser som låg till grund för undersökningen var följande: (1) Både män och kvinnor framställer sig mer könsstereotypt manligt respektive kvinnligt efter att deras könsidentitet blivit hotad (2) Det finns tvärkulturella skillnader beträffande självstereotypering efter hotad könsidentitet mellan Argentina och Sverige. Data från 242 studenter (121 kvinnor och 121 män) samlades in med hjälp av dels ett paradigm för könsidentitetshot och dels av en skala som syftade till att mäta graden av självstereotypering. Deltagarna i Argentina och Sverige tillhörde samhällsinriktade utbildningar. Där de argentinska deltagarna studerade vid ett universitet i Buenos Aires och de svenska vid Lunds universitet. Det visade sig att det fanns en signifikant effekt mellan självstereotypering och kön, vilket innebär att det finns en effekt generellt för både män och kvinnor efter en hotad könsidentitet. Självstereotypering efter en hotad könsidentitet kunde inte förklaras enbart utifrån kultur. Däremot fanns det en interaktionseffekt mellan de experimentella betingelserna och kultur. Utifrån resultaten i undersökning kan man diskutera om ett hot gentemot ens könsidentitet bör betecknas som ett s.k. maskulinitetshot som implicerar ett upplevt hot gentemot maskulina egenskaper. / Sinclair S., Carlsson, R., & Hilmersson F. (2011). Cultural difference in gender identity threat. Unpublished raw data. Lund University.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns skillnader mellan kvinnor och män när det gäller utsatthet för negativa konsekvenser av andras drickande. Tidigare studier har påvisat att man kan bli negativt påverkad på många olika sätt men huruvida det skiljer sig för män och kvinnor är mindre utforskat. Som underlag används data från en frågeundersökning riktad till 2033 respondenter; 1011 män och 1022 kvinnor. De negativa konsekvenser som studeras i denna studie är följande: huruvida man blivit antastad eller besvärad av berusad person på offentlig plats eller privata miljöer, om man blivit fysiskt skadad eller fått ägodelar förstörda av berusad person, om man blivit utskälld eller förolämpad av berusad person samt om man blivit rädd för berusad person eller hållits vaken om natten på grund av oväsen orsakad av berusad person. Förutom att studera könsskillnader "i sig" kommer betydelsen av andra variabler att undersökas såsom ålder, utbildning, boendeort och egna alkoholvanor. Vidare kommer det undersökas om det skiljer sig mellan kvinnor och män i vilka faktorer som är relevanta för att man ska riskera att utsättas. Sambanden som kommer testas görs med hjälp av statistiska måttet chi2 samt logistiska regressionsanalyser där resultatet presenteras med oddskvoter. Resultaten visar att kvinnor och män utsätts ungefär i lika stor utsträckning för negativa effekter av andras drickande bortsett från att kvinnor är signifikant mer rädda för berusade personer. Resultatet visar även att för vissa negativa effekter har kvinnor större risk att utsättas än män om man antar att de skulle dricka lika mycket och lika ofta. För både män och kvinnor har unga genomgående högre risk att utsättas av andras drickande medan alkoholkonsumtionen endast var signifikant för män och inte i samtliga fall. Till skillnad från hälsomässiga negativa konsekvenser av alkohol där skadorna är högre bland män, tenderar negativa konsekvenser av andras drickande snarare vara högre för kvinnor.

<p>Människor skiljer sig åt i många avseenden, en av dessa skillnader involverar sättet de processar och representerar information på, bland annat använder sig vissa personer i högre utsträckning av verbala strategier medan andra använder sig mer av bildmässiga (t.ex. Riding & Cheema, 1991). Forskare inom kognitiva könsskillnader menar att en skillnad mellan könen går att påvisa i detta avseende (t.ex. Kimura 1999/2001) medan forskningen inom kognitiva stilar, till stor del, menar att någon könsskillnad ej går att fastställa (t.ex. Riding & Cheema, 1991). På grund av motsägelsen mellan dessa två forskningsområden syftar denna rapport till att föra samman forskningen på ett mer systematiskt sätt än tidigare gjorts inom de båda områdena. Rapporten undersöker huruvida kognitiva könsskillnader återspeglas i de olika kognitiva stildimensionerna som finns eller om könstillhörighet är oberoende av kognitiv stil. Forskningen som har bedrivits inom kognitiva könsskillnader har kommit fram till att män och kvinnor skiljer sig åt gällande deras sätt att processa och representera information, kvinnor använder sig i högre utsträckning av verbala strategier och män av bildmässiga. Studierna inom kognitiva stilar har däremot kommit fram till vissa motstridiga resultat gällande mäns och kvinnors informationshantering. Det övergripande resultatet påvisar dock att en viss skillnad mellan könen går att urskilja.</p>

Syftet med denna studie är att studera arbetsrelaterad stressnivå hos förvärvsarbetande kvinnor och förvärvsarbetande män samt att undersöka om det förekommer könsskillnader i stress. För att undersöka våra hypoteser så har vi använt oss utav data från Levnadsnivåundersökningarna (LNU) för förvärvsarbetande män och kvinnor i åldrarna 18-75 i Sverige år 1991 (N=3402) samt år 2010 (N=4415). Vårt huvudfokus ligger dock på 2010 eftersom det ligger närmst i tid. Vi har använt oss av Karaseks teori om krav och kontroll samt olika arbetsmarknadsfaktorer och teorier om familjeförhållanden för att studera hur dessa påverkar stressnivån hos förvärvsarbetande män och kvinnor. Den analysmetod som vi har använt oss av är linjär regressionsanalys. Resultatet av vår studie visade att förvärvsarbetande kvinnor upplever i genomsnitt mer stress än förvärvsarbetande män. Vi kunde inte förklara könsskillnaden i stress även om faktorer som exempelvis arbeten med hög anspänning visade sig ha en viktig inverkan på stress. Resultatet visade även att andra stress-faktorer påverkade förvärvsarbetande kvinnor och förvärvsarbetande män olika mycket.  Ytterligare en slutsats är att arbetsrelaterad stress minskar ju äldre individen blir.  Män och kvinnor som arbetar inom den offentliga sektorn upplever mer stress jämfört med arbetande inom den privata sektorn.

The purpose of the present quantitative study was to examine gender differences in perceived job satisfaction in two departments, with different work patterns, in a Swedish manufacturing industry. The questionnaire contained 30 statements and five background questions. The questionnaire was designed in combination of Job Satisfaction Survey (JSS), Work demands, Social support, Control and Competence (ASK), Questionnaire for Psychological and Social factors at Work (QPS Nordic) and Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ). Job satisfaction was measured based on the categories influence at work, leadership, employee influence, work requirements and the physical environment. The results of the present study showed an interaction of gender and department where the female industrial workers, who worked with more monotonous and standardized work tasks, valued all of the categories of job satisfaction the lowest, except for the category employee impact. The results are believed to depend on that the women in the department had greater demands for variety in the work. / Syftet med föreliggande kvantitativa studie var att undersöka om det fanns könsskillnader i upplevd arbetstillfredsställelse på två avdelningar som innefattade olika arbetsmönster på en svensk tillverkningsindustri. Enkäten innehöll 30 påståenden och fem bakgrundsfrågor. Enkäten utformades i kombination av testen Job Satisfaction Survey (JSS), Arbetskrav, Social stöd, Kontroll och Kompetens (ASK), Questionnaire for Psychological and Social factors at Work (QPS Nordic) och Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ). Arbetstillfredsställelse mättes utifrån underkategorierna inflytande i arbetet, ledarskap, medarbetarnas inverkan, arbetskrav samt fysisk arbetsmiljö. Resultaten av föreliggande studie visade på en interaktion av kön och avdelning. Kvinnorna, som arbetade med mer monotona och standardiserade arbetsuppgifter, skattade lägst på alla underkategorier till arbetstillfredsställelse, förutom på underkategorin medarbetarnas inverkan. Resultaten antas bero på att kvinnorna på avdelningen hade större krav på variation i arbetet.

Mobbning på arbetsplatser är ett växande globalt problem som förekommer i alla yrkessektorer, men där kartläggningen av fenomenet fortfarande är relativt bristfällig. Syftet med studien var att undersöka skillnader i upplevd närvaro av vuxenmobbning på mansdominerade respektive kvinnodominerade arbetsplatser i en svensk kontext. Ett annat syfte var att undersöka om det fanns något samband mellan upplevelsen av arbetsklimatet, utifrån delaktighet/medbestämmande och negativ kommunikation. För att undersöka detta användes ett självskattningsformulär. Det använda instrumentet visade på en god intern konsistens. Deltagarna i undersökningen var 23 män och 5 kvinnor från två mansdominerade arbetsplatser inom ungdomsvården, samt 32 kvinnor och 2 män från två kvinnodominerade arbetsplatser inom äldrevården. För att analysera de insamlade data användes t-test. Resultatet visade att deltagarna från de mansdominerade arbetsplatserna upplevde att mer mobbning och mer negativ kommunikation förekom jämfört med deltagarnas upplevelser från de kvinnodominerade arbetsplatserna. Samtidigt visade resultaten att deltagarna från de kvinnodominerade arbetsplatserna upplevde större delaktighet och större möjligheter att påverka sin arbetssituation jämfört med deltagarna från de mansdominerade arbetsplatserna. Trots dessa resultat kunde det påvisas att deltagarna från de mansdominerade arbetsplatserna i studien skattade sina arbetsmiljöer som generellt mer positiva än dem på de kvinnodominerade arbetsplatserna. Ingen av dessa könsskillnader var statistiskt signifikant. Det fanns negativt medelstarkt samband mellan delaktighet/medbestämmande och negativ kommunikation, negativt medelstarkt samband mellan mobbning och delaktighet/medbestämmande samt ett positivt starkt samband mellan mobbning och negativ kommunikation. Samtliga samband var statistiskt signifikanta. Vi rekommenderar användningen av samma instrument i fortsatta studier avseende vuxenmobbning på olika arbetsplatser / Bullying behaviour at workplaces is seen as a growing global problem, albeit with little research that satisfactorily covers this phenomenon. The aim of the study was to examine differences in the perceived presence of adult bullying in male-dominated and female-dominated workplaces in a Swedish context. Another aim was to investigate whether there was any connection between the experience of the working environment, based on inclusion/participation and negative communication. To examine this, a self-assessment questionnaire was utilized on 23 men and five women within two male-dominated workplaces (juvenile detention care), and on 32 women and two men working in female-dominated workplaces (elderly care). The used instrument showed good internal consistency. In order to analyse the sampled data, an independent t-test was used. Results showed that participants from the male-dominated workplaces reported a higher 1 level of bullying behaviour and higher levels of negative communication styles being present in their work environment compared to participants from the female-dominated workplaces. Furthermore, participants from the female-dominated areas reported they felt more involved and experienced a higher degree of freedom to influence their work situation compared to participants from the male-dominated workplaces. Despite these differences participants from the male-dominated places reported their work environment as more positive overall than the participants working in female-dominated places. None of these sex-differences was statistically significant. There was a negative and moderate correlation between involvement/participation and negative communication, a negative moderate correlation between bullying and inclusion/co-determination and a positive strong relationship between bullying and negative communication. All correlations were statistically significant. We recommend using the same instrument in future studies on adult bullying at workplaces

Syftet med denna studie är att undersöka om övervikt kan påverka mäns och kvinnors arbetsmarknadsutfall, definierat som arbetslöner och arbetslöshet, på den svenska arbetsmarknaden samt om övervikten har en annan effekt hos individer med ett annat etniskt ursprung än svenskt. Huruvida det föreligger ett samband mellan övervikt och arbetslön, övervikt och arbetslöshet, om sambandet är genusdifferentierat samt om sambandet ser annorlunda ut för män och kvinnor med en eller två föräldrar med annat etniskt ursprung utgör studiens frågeställningar. Dessa frågeställningar prövas genom ett riksrepresentativt urval av Sveriges vuxna befolkning från Levnadsnivåundersökningen år 2000 (N=5142) där linjär- och logistisk analys används. Resultaten tyder på att övervikt inte har några negativa effekter på arbetslöner oavsett kön eller etnicitet. Däremot visar resultaten på att övervikt leder till större risk för arbetslöshet för kvinnorna. Interaktionen mellan övervikt och annat etniskt ursprung på arbetsmarknadsutfall kunde dock inte påvisas, kanske på grund av ett för litet urval. Detta gör att vi inte kan dra några slutsatser om effekter skiljer sig om man tar hänsyn till etnisk bakgrund.

Inledning: Gymnasieelever som upplever ett starkt socialt stöd från lärare och klasskamrater rapporterar i högre utsträckning en positiv psykisk hälsa. Under flera decennier har svenska skolungdomars psykiska hälsa försämrats och socialt stöd från lärare och klasskamrater är viktigt för att stävja den nedåtgående trenden. Metod: 243 gymnasielever mellan 17-20 år (M=17.91) besvarade en enkät om upplevt socialt stöd, emotionella symtom, generell stress, kamratproblem, psykosomatik och välmående i skolan. Svaren analyserades i SPSS genom Kruskal-Wallis H-test, Mann-Whitney U-test, det icke-parametriska post-hoc testet av Siegel och Castellan (1988) samt Rosenthals (1984), ekvation för effektstorlek. Resultat: De elever som upplevde ett högt socialt stöd rapporterade i högre utsträckning en positiv psykisk hälsa. Dessutom, beroende på om det var socialt stöd från lärare eller klasskamrater varierar kopplingens styrka till de fem aspekterna av psykisk hälsa. Tjejer upplevde mer stöd från klasskamrater men även mer stress, psykosomatiska symtom och emotionella problem. Det fanns dessutom en tydligare koppling mellan socialt stöd och psykisk hälsa för tjejer jämfört med killar. Analys och diskussion: Resultatet stämmer väl överens med svenska och internationella publikationer. Socialt stöd och psykisk hälsa är tydligt kopplat till läroplan och skollag och är en viktig aspekt i lärares yrkesutövning. / Introduction: High school students who feel a strong social support from teachers and classmates report to a greater extent a positive mental health. For several decades, Swedish schoolchildren's mental health has deteriorated and social support from teachers and classmates is important to curb the downward trend. Method: 243 high school students between 17-20 years (M=17.91) answered a questionnaire about: perceived social support, emotional symptoms, general stress, peer problems, psychosomatic symptoms and well-being at school. The answers were analyzed in SPSS by Kruskal-Wallis H-test, Mann-Whitney U-test, the non-parametric post-hoc test by Siegel and Castellan (1988), and Rosenthal´s (1984) equation for effect size. Results: The students who experienced a high social support reported to a greater extent a positive mental health. In addition, depending on whether it was social support from teachers or classmates the strength of the correlation varied to the five aspects of mental health. Girls experienced more support from classmates but also more stress, psychosomatic symptoms and emotional problems. Additionally, there was a stronger connection between social support and mental health for girls compared to boys. Analysis and discussion: The results are in line with Swedish and international publications. Social support and mental health are clearly related to curriculum and education act and is an important aspect of the teaching profession.

Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan attityder och betyg. Ett urval av 218 högstadieelever i år åtta och nio användes. Data består av svar på en enkät bestående av 24 påståenden som mäter attityder inom tre områden, nämligen lärande, undervisning och betyg å ena sidan, elevernas betyg i tio ämnen å andra. Statistiska analyser användes för att undersöka attityderna och betygen avseende kön och skoltillhörighet.   Därefter användes faktoranalys och fem faktorer identifierades, Ambition, Entusiasm, Leda, Hanterbarhet och Begriplighet. Den sista visade sig ha ett samband med elevernas betygssumma i de utvalda ämnena. Ambition och Entusiasm visade sig ha svagare samband. För att förstå och diskutera resultaten har KASAM, Aaron Antonovskys teori använts. Diskussionen har en huvudpoäng, nämligen vikten av den begripliga undervisningens betydelse för elevers resultat.