Introduktion/Bakgrund: År 2018 drabbades 21 765 personer av 24 800 hjärtinfarkter i Sverige. Av dessa avled 5 800 personer vilket är jämförbart med att var fjärde drabbad avled inom 28 dagar. Hjärtinfarkt innebär ischemi i hjärtats muskelceller som orsakar celldöd. Det finns två olika hjärtinfarkter – NSTEMI och STEMI. Det är känt att sjukdomar uppträder olika mellan könen och att det därmed kan vara svårare för sjuksköterskan att identifiera symtom och tecken hos det ena eller det andra könet, exempelvis upplever kvinnor fler och mer diffusa symtom vid hjärtinfarkt i jämförelse med männens symtomupplevelse. Med anledning av detta är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om könsvariationer för att ge en så god vård som möjligt, oavsett om patienten är man eller kvinna. Syfte: Att beskriva skillnader i mannens respektive kvinnans upplevelser vid hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudie med utgångspunkt från Polit och Beck (2017) process om nio steg för sökstrategi och datainsamling, urvalsprocess samt bearbetning och sammanställning. Två sökstrategier användes, bibliografisk databassökning och ancestry approach, vilket genererade elva artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån kvalitativa- och kvantitativa granskningsmallar av Polit och Beck (2017). Resultat: Det förekom skillnader i symtomupplevelse mellan män och kvinnor vilket redovisas i Smärtor skiljer sig mellan könen; Fatigue - vanligaste symtomet hos kvinnor; Kvinnor upplever generell ångest medan män upplever dödsångest; Varken män eller kvinnor vill vara till besvär och Männens sexuella funktion försämras efter hjärtinfarkt. Slutsats: Hjärtinfarkt är, för både män och kvinnor, en stor händelse som förändrar livet både för den drabbade och personer i dennes närhet för all framtid. Trots att forskningen går framåt och att antalet insjuknanden samt dödsfall sjunker drastiskt är antalen fortfarande höga och innebär ett stort lidande för varje enskild drabbad samt den drabbades nära och kära. Vid tiden för datainsamling fanns omfattande forskning gällande kvinnors upplevelser, dock råder en brist på motsvarande forskning för enbart män.

Work-family conflict (WFC) definieras som en upplevd konflikt mellan krav inom arbetsrollen och krav inom familjerollen. Detta kan ha negativa effekter på individers hälsa och välbefinnande. Eftersom Skandinavien har en utmärkande familjepolitik förväntas individer uppleva WFC i samma utsträckning inom dessa länder. Studien syftar till att undersöka om det finns könsskillnader i WFC i de skandinaviska länderna (Sverige, Norge och Danmark), samt vilka arbetsrelaterade samt familje- och hushållsrelaterade faktorer som påverkar WFC för män respektive kvinnor. De teorier som studien använder är rollkonfliktteorin och könsrollsteorin. Datamaterialet som används i studien kommer från European Social Survey (ESS) omgång 5 från 2010/2011 och bestod av data från Sverige, Norge och Danmark. ESS samlade in data genom besöksintervjuer. Urvalet avgränsades till arbetande individer som bor med sin partner, i åldrarna 20–67 år. Detta resulterade i ett urval beståendes av 1 611 individer. Bivariata regressionsanalyser gjordes för att undersöka könsskillnader i WFC. Resultatet visade att det inte finns några skillnader i WFC mellan män och kvinnor i Skandinavien. Därefter gjordes separata multipla linjära regressionsanalyser för män och kvinnor för att kartlägga sambanden mellan arbetsrelaterade och familje- och hushållsrelaterade faktorer och WFC. Resultaten visade på vissa könsspecifika samband. Både hög och låg arbetstidsflexibilitet samt arbetskontroll hade ett signifikant negativt samband med WFC och partners hushållsarbete hade ett signifikant positivt samband med WFC för män, men inte kvinnor. Hushållsarbete hade ett signifikant positivt samband med WFC och att ha en partner i betalt arbete hade ett signifikant negativt samband med WFC för kvinnor, men inte för män. Arbetstimmar och ett krävande arbete hade ett signifikant positivt samband med WFC för både män och kvinnor. Sammantaget visade resultatet att de arbetsrelaterade faktorerna hade en större betydelse än de familje- och hushållsrelaterade faktorerna för individers upplevda WFC.

Varje år delar försäkringsbolag ut drygt 70 miljarder svenska kronor i skadeersättning. Minst fem procent av dessa uppskattas betalas ut på felaktiga grunder, men det föreligger sannolikt ett stort mörkertal. Syftet med gällande studie har varit att undersöka om personer vars anhöriga utfört försäkringsbedrägerier i högre grad tenderar att utföra det själva, och om deras attityder gentemot försäkringsbedrägerier påverkas. I enkätundersökningen deltog 103 personer mellan åldrarna 20 till 80 år. Resultatet visade att det fanns en stark, positiv korrelation (0,65**) mellan huruvida deltagaren själv utfört försäkringsbedrägeri och om den känner en vän eller anhörig som utfört brottet och att attityden då blir mer positiv. Vidare diskuteras hur resultatet kan ge en djupare förståelse kring försäkringsbedrägerier vilket kan leda till brottsförebyggande åtgärder i framtiden.

Coronapandemins utbrott har inte bara förändrat människors tillvaro utan också påskyndatutvecklingen av distansarbete som arbetsform. Den snabba förändringstakten har utmanatflera aspekter av både arbetslivet och privatlivet i samband med att hemmet förvandlats till enarbetsplats. Omställningen kan tänkas påverka relationer i och utanför hemmet, inte minstrelationen till personer i samma hushåll. Allt fler människor väljer att leva som sambos ochsamborelationer blir en allt vanligare boendeform. Med bakgrund av detta, tillsammans medden anpassning som påtvingat förvärvsarbete hemmavid innebär, undersöker studien huruvidadistansarbetet har en inverkan på sambolivet. Undersökningen baseras på sju kvalitativaintervjuer med kvinnor som arbetat på distans sedan tidig vår år 2020. Efter insamlandet avmaterial bearbetades data genom att tillämpa en innehållsanalys, där förbestämda kategorierutmynnade i teman som representerade materialets centrala delar. De olika teman somframkom analyserades sedan med hjälp av studiens tre huvudteorier; krav-kontroll-stödmodellen, work-family conflict och genussystemet.  I resultatet framkom att majoriteten av respondenterna upplevde högre krav följt av mindrekontroll i arbetet som en konsekvens av bristande kommunikation till kollegor och chefer,vilket också resulterade i ett försämrat socialt stöd. Däremot upplevde respondenterna ett ökatstöd från sina sambos, vilket kan förklara varför respondenterna inte upplevde ett försämratvälmående i relation till att arbeta på distans i hemmet. Sammanfattat har respondenternadelade uppfattningar om sin arbetssituation och hur det inverkat på sambolivet, och bådepositiva samt negativa aspekter lyfts fram. En negativ konsekvens som respondenternaupplever är att arbetet och privatlivet flyter mer samman, då de arbetar i hemmet. Åt andrahållet upplever respondenterna att distansarbetet genererat en ökad ömsesidig förståelse förvarandras arbeten, vilket har uppfattats som positivt. Slutligen visade resultatet på ytterst fåkönsskillnader hos respondenterna i deras samboförhållanden och majoriteten skattarfördelningen av hushållsarbetet som jämlikt. Avslutningsvis diskuteras de likheter ocholikheter som observerats i studiens resultat och förslag för framtida forskning presenteras.

No description available.

Syftet med den här kunskapsöversikten är att lyfta fram forskning som visar på skillnader i läsutveckling mellan pojkar och flickor. Detta görs utifrån frågeställningarna: Vad säger forskningen om elevers läsförmåga? Finns det skillnader mellan pojkar och flickors läsförmåga? Vilka faktorer kan bidra till dessa skillnader? De artiklar vi har valt ut för kunskapsöversikten har vi hittat i databasen ERIC (ProQuest). I våra sökningar valde vi ut studier som handlade om läsutveckling och som i första hand var i en nordisk kontext. Utifrån de sökkriterier vi använde oss av genererades åtta artiklar som vi ansåg var relevanta. Dels var det artiklar som använde PISA-undersökningar som grund för sina studier, och där vi kunde se en jämförelse med yngre elevers läsförmåga, dels var det artiklar som visade longitudinella resultat. Resultaten visar att det finns skillnader i läsförmåga hos pojkar och flickor, men att anledningen till dessa skillnader är svåra att förklara. Det finns också andra faktorer som är relevanta i sammanhanget, såsom bland annat föräldrars utbildningsbakgrund, kulturella samtal i hemmet, och föräldrarnas härkomst. Det är dock oklart om dessa faktorer är orsaken till skillnaden mellan könen eller om de snarare är ytterligare faktorer som kan försvåra eller hjälpa inlärningsprocessen för eleverna.

Bakgrund: Majoriteten av befolkningen i Stockholm pendlar varje dag med olika transportmedel mellan sin bostad och arbetsplats eller skola, inte minst studenter. En hel del av dessa människor cykelpendlar och får in fysisk aktivitet i sin vardag. Utöver de positiva effekterna för kroppen av fysisk aktivitet mår även hjärnan bra av vardaglig motion. Upplevelsen är dock att många väljer att ställa in cykeln i förrådet under vinterhalvåret och använder andra transportmedel. Det vi vill undersöka är vilka faktorer i utemiljön som upplevs som störst hinder för studenter i Stockholm vid cykelpendling under vintern. Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att kartlägga hinder för cykelpendling under vintern.  - Vilka faktorer i utemiljön upplevs som störst hinder vid cykelpendling under vintern för studenter i Stockholm? - Finns det skillnader i upplevda hinder mellan män och kvinnor?Metod: Detta är en kvantitativ studie som har genomförts genom digitala enkäter. Antalet studenter som deltagit i studien är 78, 46 av dessa var kvinnor och 32 män. Majoriteten av studenterna studerar på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. De har fått besvara bakgrunds- och transportfrågor. Sedan har de fått uppskatta i vilken grad de olika faktorerna som exempelvis kyla, avstånd och trafiksäkerhet upplevs som hinder vid cykelpendling under vintern.  Resultat: 78 studenter deltog i studien, resultatet visade att tre av åtta faktorer i utemiljön upplevdes som störst hinder vid cykelpendling under vintern. Dessa tre faktorer var kyla som för hela gruppen stod för 55.8%, trafiksäkerhet som stod för 44% och avstånd som stod för 40%. Studien visade att det var en signifikant skillnad mellan könen på faktorerna ljud från trafiken (P = 0.015), tillgång till cykelbana (P = 0.007) och vägbanor ”omgivning & kvalité” (P = 0.014).  Slutsats: Kyla och avstånd är faktorer som upplevs som hinder vid cykelpendling under vintern, detta är faktorer som inte går att påverka genom yttre lösningar. Däremot är trafiksäkerhet en faktor som går och förbättra genom att bygga en bättre infrastruktur. Resultaten av denna studie är av stor betydelse för att veta vad man behöver fokusera på när man ska utforma strategier för att få fler att cykla under vintern.

Elevernas skolprestationer påverkar deras chanser till framtida högre utbildningar. Syftet med denna studie Ökad prestation med rätt stöd är att bidra med kunskap om lärares uppfattningar om likheter och skillnader i skolprestation mellan könen. Särskilt avseende vanligt undervisningsmaterial och undervisning med stöd av digitaliserat material. Åtta erfarna lärare har svarat på strukturerade intervjuer, som sedan bearbetades av kvalitativ dataanalys. Det gäller likheter och skillnader i skolprestation mellan könen samt om de uppfattar digitaliserat material som ett verktyg för att minska skillnader. I stort sett är lärarna positiva till de digitaliserade materialen och uppfattar det som fungerande verktyg för att minska skillnader och främja elever som har inlärningssvårigheter. De anser också att pojkar blir mer intresserade och motiverade när de använder digitaliserat material. Lärarna anser att samhällets och skolans organisation påverkar vårt sätt att bemöta eleverna efter deras könstillhörighet. Lärarna har högre förväntningar på flickor än pojkar. Slutligen anser lärarna att kompetensutveckling behövs för att behärska arbetet med digitaliserat material.

Denna uppsats presenterar resultaten av det första fältexperimentet – ett korrespondenstest – som studerat huruvida personer som signalerar framtida föräldraledighet diskrimineras i rekryteringsprocessen. Syftet var att undersöka om personer som signalerar framtida föräldraledighet i sin jobbansökan diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden. Syftet var dessutom att undersöka om de jobbsökandes kön och yrke (mans- eller kvinnodominerat) hade någon betydelse i sammanhanget. Fiktiva jobbansökningar (N = 960) skickades ut inom två olika yrken, lokalvårdare och lastbilschaufför. Vi fann ett starkt stöd för att jobbsökande som signalerar om framtida föräldraledighet diskrimineras i termer av färre erhållna positiva svar från arbetsgivarna. Jobbsökande som inte signalerade framtida föräldraledighet erhöll dubbelt så många positiva svar från arbetsgivarna än jobbsökande som signalerade det. Vi fann också att män diskrimineras i större utsträckning än kvinnor när de signalerar om framtida föräldraledighet, ett resultat drivet av effekterna i det mansdominerade yrket. Detta tyder på att både den jobbsökandes kön och yrket påverkar storleken på diskrimineringen. Dessa resultat belyser behovet av åtgärder på arbetsmarknaden för att säkerställa att diskrimineringen mot personer som signalerar framtida föräldraledighet elimineras. / This study presents the results of the first correspondence test field experiment that examined hiring discrimination against individuals signaling future parental leave. The purpose was to study whether individuals who signal future parental leave in their job applications are discriminated against in the Swedish labor market. We also wanted to examine if the applicants’ gender and occupation (male or female dominated) is of importance in this context. Fictitious job applications (N = 960) were sent out in two different occupations, cleaner and truck driver. We found strong evidence of discrimination against applicants who signaled parental leave in the future. The magnitude of discrimination is large: applicants who did not signal future parental leave received twice as many positive responses from the employers than applicants who did. We also found that discrimination against men was larger than against women, mainly driven by the effects in the male-dominated occupation. This indicates that both applicants’ gender and occupation affect the size of the discrimination. These results highlight the need for measures in the labor market to ensure that the discrimination against individuals who signal future parental leave is eliminated.

Background and purpose: In a highly competitive market such as the Swedish car market, it is of great importance for companies to gain a loyal customer base. Loyal customers have proven to entail several benefits. The purpose of the study is to show which factors make consumers loyal to a car brand and to clarify any differences between genders in this matter. Theory: The theory presents important concepts within the research field. It is also identified which factors have an impact on loyalty in previous studies. Through the review of scientific articles, ten factors emerge with a certain influence on loyalty. Method: The study has been carried out using a quantitative research strategy with a deductive approach. The primary data was collected using a digital survey where the question was designed based on previous researchers' questions and conclusions. The total sample consisted of 408 respondents, of which 48 were inconclusive. The result of the survey was analyzed using correlation analyzes and descriptive statistics in IBM SPSS-statistics. Results: In the results section of the study, the result of correlation analyzes are presented for the entire population, separately for women and men and for demographic factors. The results of the descriptive statistics were presented with the mean value and standard deviation. Analysis and discussion: Each factor is analyzed and discussed separately based on the results of the correlation analyzes but also with the previous research in the field. Differences between gender and demographic factors are addressed and analyzed. Conclusion: The study shows that all factors that are subject of investigation have a positive and significant correlation with loyalty. The correlations are of different strengths, where the strongest for the entire population and for men and women separately is the factor called car quality. The conclusion also clarifies differences as well as some similarities between the legal genders and offers suggestions for practical implications for both car manufacturers and retailers. / Bakgrund och syfte: På en konkurrensdrabbad marknad som den svenska bilmarknaden är det av stor vikt att företagen skapar en lojal kundbas. En lojal kund har visat sig medföra en stor mängd fördelar. Syftet med studien är att framföra vilka faktorer som får konsumenter att vara lojala mot ett bilvarumärke samt ifall det finns några skillnader mellan de juridiska könen. Teori: I teorin presenteras viktiga begrepp inom forskningsområdet. Det identifieras också vilka faktorer som har en påverkan på lojalitet enligt den tidigare forskningen. Genom granskning av vetenskapliga artiklar framkommer tio faktorer med viss påverkan på lojalitet. Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Primärdatainsamlingen har genomförts genom en enkätundersökning där frågorna utformades baserat på tidigare forskares frågor och slutsatser. Det totala urvalet bestod av 408 respondenter varav 48 var bortfall. Resultatet i enkätundersökningen analyserades med hjälp av korrelationsanalyser samt deskriptiv statistik i IBM SPSS-Statistics. Resultat: I studiens resultatavsnitt presenteras korrelationsanalysernas utfall för hela populationen, separat för kvinnor och män samt för demografiska faktorer. Det presenteras också resultatet av den deskriptiva statistiken med medelvärde samt standardavvikelse. Analys och diskussion: Varje faktor analyseras och diskuteras var för sig baserat på resultatet av korrelationsanalyserna samt med hjälp av tidigare forskning inom området. Skillnader mellan kön samt demografiska faktorer tas upp och analyseras. Slutsats: Studien visar att samtliga faktorer som är föremål för undersökning har en positiv och signifikant korrelation med lojaliteten. Korrelationerna eller sambanden är av olika styrkor där det starkaste för hela populationen samt för kvinnor och män separat är faktorn som benämns bilkvalitet. I slutsatsen tydliggörs även skillnader samt en del likheter mellan de juridiska könen och det ges förslag på praktiska implikationer för såväl biltillverkare som återförsäljare.