Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarstudenters val till lärarprogrammet samt att undersöka om det fortfarande finns någon sorts kall till yrket. En anledning till detta syfte är att läraryrkets status har sjunkit och att media oftast ensidigt rapporterar om de problem och missförhållanden som råder i skolor och på lärarutbildningar. Undersökningsmaterialet utgörs av en enkätundersökning som genomförts bland lärarstudenter som gått en termin på lärarprogrammet vid en högskola i Mellansverige. Sammanlagt har 111 personer besvarat enkäten. Resultatet visar att det fortfarande finns kall-tankar i lärarstudenternas motiv. De flesta angav motiv som var inriktade mot att arbeta med och fostra barn, dvs. klientfokuserade. Kvinnorna angav i högre grad än männen de motiv som hörde till kallet. Ett annat vanligt motiv var att utbildningen var personligt utvecklande. Tidigare lärare som studenterna hade haft påverkade deras val till stor del. Lärarstudenterna trodde att de som färdiga lärare ibland kommer att hoppa över egna raster och gå till arbetet trots att de känner sig sjuka om det gynnar eleverna. Männen var mer villiga till detta än kvinnorna. Även ur detta beteende kan kall-tankar utläsas.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie med övergripande syfte att undersöka hur pass vanligt förekommande det är att lärare verkar drivas av ett kall i sin yrkesutövning. Utgångspunkten för undersökningen är två lärartyper; läraren som ser sitt yrke som ett kall och läraren som ser sitt yrke som en profession. Att se sitt yrke som ett kall förknippas bland annat med svårigheter med att distansera sig från sitt yrke på fritiden och att man känner skuldkänslor eller dåligt samvete i anknytning till yrkesutövningen. Resultatet från detta examensarbete antyder att förhållandevis få lärare verkar drivas av ett kall i sin yrkesutövning. Skuldkänslor eller dåligt samvete i anknytning till yrket verkar inte heller vara vanligt förekommande.

Problemformulering och syfte: Vad gör egentligen att städer måste marknadsföra sig som ett varumärke? Det finns de som påstår att teknikens frammarsch och globaliseringen i världen har gjort att städer måste tävla mot varandra för att vara attraktiva turistmål, arbetsplatser och kulturellt viktiga platser att besöka (Riza, Doratli & Fasli, 2012:293). Turismen exempelvis är viktig då det direkt och indirekt skapar olika arbetstillfällen för regionen, vilket i sin tur hjälper till med att skapa högre skatteintäkter (Gertner & Kotler, 2002:255). Det gör att städer skapar olika strategier för att kunna sälja och marknadsföra sig själva på en global marknad (ibid.;294).
Syftet med uppsatsen är att förklara varför Sundsvall arbetar med sitt eget varumärke, samt varför representanter för staden anser att det är nödvändigt.
Metod och material: Samtalsintervjuer med 4 personer som har anknytning till varumärket Sundsvall - Norrlands Huvudstad. Tillgång till offentliga handlingar samt grundläggande undersökningar som har berört varumärkesarbetet i Sundsvall sedan 2009.
Huvudresultat: Anledningen till att Sundsvall behöver jobba med sitt varumärke är för att kunna skapa tillväxt i kommunen, enligt svaren från respondenterna. Tillväxten behövs för att kunna få fler företag att etablera sig i Sundsvall, för att få fler att flytta till Sundsvall och för att kunna sätta mer människor i arbete. En respondent har också lyft upp frågan om skatt i anslutning till detta, att Sundsvallsborna behöver vara fler för att kunna bidra till de olika viktiga samhällsfunktionerna som finns i kommunen. Sundsvall är en stad som behöver kommunicera sina konkurrensfördelar och marknadsföras för att kunna locka nya företag till regionen då svaren från respondenterna pekar på att de inte tror att företag har Sundsvall som första alternativ vid olika etableringar.

Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för ingripandepolisers inställning till sitt yrke. För att besvara syftet undersöker vi om det finns en koppling mellan passion och inställningen till sitt yrke och hur den i så fall kan se ut, samt vilka andra faktorer som kan påverka inställningen till sitt yrke och hur dessa i sin tur kan karaktäriseras. I vår teoretiska referensram beskriver vi passion, identitet och motivation samt hur dessa hör samman. Studien genomfördes på en Polismyndighet i en mellanstor stad i Sverige i form av kvalitativa intervjuer, där tio personer inom ingripandeverksamheten intervjuades. Utifrån empiri har vi kunnat fastställa att det finns en viss koppling mellan passion och inställningen till sitt yrke samt att identitet och motivation påverkar inställningen. Ytterligare faktorer som framkommit är samhällsnytta och kall där barndomsdröm haft en betydelse för att se polisyrket som ett kall. Samtliga faktorer har visats sig karaktäriseras på olika sätt för intervjupersonerna och vi har dragit slutsatsen om att alla dessa faktorer påverkar inställningen till sitt yrke. I studien används egna illustrerade modeller för att tydliggöra hur vi ser på kopplingen mellan teorierna och inställningen samt teoriernas relation till varandra.

Det har genomförts många studier på sjuksköterskors arbetsvillkor och arbetsförhållanden, men motiv till varför de söker sig till och stannar kvar i yrket är ett relativt outforskat territorium. En kvalitativ intervjustudie med 6 sjuksköterskor genomfördes där datainsamlingen resulterade i fem teman: “Faktorer som påverkar yrkesvalet”, “Det som uppskattas i yrket”, “Betydelse”, “Det som inte uppskattas i yrket” och “Samhörighet”. Slutsatsen är att upplevelsen av sjuksköterskeyrket som ett kall, djupare mening och personlig utveckling, samt relation med kollegor och patienter, framkom som motiv till att både välja och stanna kvar i yrket. Resultaten från denna studie har därmed betydelse för arbetsgivare inom hälso- och sjukvården genom att ge ökad förståelse för vad som är viktigt i samband med att både söka sig och stanna kvar i yrket.

Uppsatsens syfte är att belysa formandet av diakoners yrkesidentitet. Fokus har legat på uppsatsens forskningsfråga; Hur förbereder utbildningen de studerande till uppdraget som diakon i Svenska kyrkan (SvK) respektive i Den norske kirke (DNK)? Jag har jämfört diakonens utbildning och uppdrag mellan Svenska kyrkan och Den norske kirke. Materialet har bestått av styrdokument såsom Kyrkoordning i SvK och Kirkelov i DNK, vigningsordningar och protokoll från styrande organ samt utbildningsplaner för diakonutbildningen. För att fördjupa begreppet diakoni har jag studerat Biskopsbrev om diakoni i SvK och Plan for diakoni i DNK, med hjälp av nyckelorden förhållningssätt och handling. I min fördjupning av diakonens yrkesidentitet har jag diskuterat begreppen kall och profession.  Diakonens yrkesidentitet är påverkad av tre delar. Dels utbildningen och relationen mellan välfärdsprofessionen och kallet. Dels uppdraget och relationen mellan uppdraget som det beskrivs i officiella dokument, vigningslöfte och möjligheten att praktisera sitt uppdrag. Och till sist diakonens vigningstjänst och relationen till liturgin

Sammanfattning Syftet med den här studien är att undersöka hur kyrkomusiker upplevelser sin psykosociala arbetsmiljö i en kontext där organisationen är uppdelad mellan en teologisk och en demokratisk styrningsmodell. Genom frågeställningar rörande arbetsuppgifterna, styrningen, drivkrafterna bakom yrkesvalet och den sociala gemenskapen ämnar studien ge en djupare förståelse och kunskap för yrkets arbetsmiljö inom organisationen. Det empiriska underlaget för studien består av sju semistrukturerade intervjuer med kyrkomusiker anställda vid olika församlingar i olika stift. Under studien har jag tillämpat en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Detta innebär att jag under arbetet med studien - med påverkan från tidigare forskningsområden - har utvecklat teorier allteftersom empirin har tillkommit under intervjuerna. Det teoretiska ramverket för studien utgörs av arbetskravresursteorin och begreppet kall som teoretiskt begrepp. Studien visar att kyrkomusikerna upplever den psykosociala arbetsmiljön högst individuellt och att upplevelserna påverkas av en rad faktorer såsom arbetsuppgifternas utformning, ledarskapet och församlingens organisering inom pastoratet. Kyrkomusikerna har en möjlighet att påverka sina arbetsuppgifter och till viss mån utforma tjänsten efter eget önskemål vilket skapar en frihet i arbetet. Engagemanget och motivationen upplevs som hög inom yrket vilket förhöjer trivseln och välmåendet. Samtidigt kan engagemanget i kombination med friheten att påverka sin tjänst leda till hög arbetsbelastning om inte den individuella medarbetaren eller ledningen förmår att sätta gränser. I likhet med diakoner och präster upplever kyrkomusikerna sina arbeten som meningsfulla. Individuella drivkrafter i yrket utgörs av såväl religiöst som konstnärligt kall. Den individuella församlingens organisationsmodell kan påverka arbetsmiljön såväl negativt som positivt och förändringar i organisationsstrukturen rörande församling och pastorat kan leda till såväl positiva som negativa utfall. Trots att Svenska kyrkan är en nationell organisation upplevs arbetsmiljön varierande mellan individuella kyrkomusiker på grund av varje lokal församlings särställning. Nyckelord: Svenska kyrkan, kyrkomusiker, psykosocial arbetsmiljö, arbetskrav-resursteori, kall, ledarskap, organisation / The purpose of this study is to investigate how church musicians experience their psychosocial work environment in the Church of Sweden. By exploring issues concerning working tasks, governance, driving forces behind the choice of profession and the social community, this study intends to provide a deeper understanding and knowledge of the profession's work environment within the organization. The empirical basis for the study consists of seven semi-structured interviews with church musicians employed at different communities in different dioceses. While conducting the study, I have applied a qualitative method with an abductive approach. This means that I have taken previous research into consideration and developed my theoretical framework with the empirical findings from my interviews. The theoretical framework for the study consists of the job demands-resources theory and the theoretical concept of calling. The study shows that church musicians experiences of the psychosocial work environment are highly individual and that their experiences are influenced by several factors such as the design of the working tasks, the leadership and the organization of the community within the parish. Church musicians have an opportunity to influence their work tasks and to a certain extent design their positions according to their own wishes, which creates a freedom in their work. Commitment and motivation are perceived as high in the profession, which increases well-being. At the same time, commitment in combination with the freedom to influence one's job can lead to a high workload if the individual employee or the leadership is not able to set limits. Like deacons and priests, church musicians perceive their work as meaningful. Individual driving forces in the profession consist of both religious and artistic calling. Organizational model of the individual community can affect the work environment both negatively and positively, where changes in the organizational structure concerning the community and parish can lead to both positive and negative outcomes. Even though the Church of Sweden is a national organization, individual church musicians have varying experiences of the work environment due to the special position of each local community. Keywords: Church of Sweden, church musician, psychosocial work environment, job demands- resources theory, calling, leadership, organization

Projektet är utfört på uppdrag av Kraftringen AB för deras nybyggda värmekraftverk i Örtofta med anledning av att den befintliga dokumentationen över de olika systemen saknar en tydlig steg-för-steg process med avseende på drift, start och stopp av anläggningen. Fokuset för denna uppsats är avgränsad till uppstart genom HMI för ångturbin. Genom observationer på plats i värmekraftverket samt tagit del av driftpersonalens egna instruktioner, har en checklista och flödesschema tagits fram av uppsatstagarna. Resultatet har fått en högre tillförlitlighet tack vare att uppsatstagarna även har haft tillgång till dokumentation från leverantörer i form av papper och digitala kopior i Kraftringens interna nätverk. Detta projekt har lett fram till en tydlig och enhetlig steg-för-steg process som kommer att underlätta driftpersonalens arbete på Örtoftaverket och skapa en ytterligare effektivitet vid uppstart av ångturbin.

I kallasfalt med hårt basbitumen bryter vattnet ut ur bitumenet och bindemedlet i massan stelnar olika snabbt beroende på vilket stenmaterial asfaltsmassan består av. Om brytningen sker innan utläggning blir massan obearbetbar, målet är att brytningsprocessen ska kunna styras genom att massans brytningsprocess skall vidta när energi tillförs i massan via en vibratorsvält som packar massan. Från tidigare tester är hypotesen att det är stenmjölet som styr brytningsprocessen och bearbetbarheten. Idag är problemet att massan bryter för snabbt och den blir svårbearbetad vid läggning och resultatet blir dåligt. I arbetet undersöks också täckningsgrad och styvhetsmodulen. Arbetet är utfört på NCC:s väglaboratorium i Umeå 4/4 - 15/4 2016. Sex stycken stenmaterial från olika bergtäkter med olika egenskaper testas. Bergtäkterna är belägna från Närke upptill Västerbotten vid namn Dylta, Råsta, Sälgsjön, Stöningsberget, Ljusberget och Supartallen.  Fraktion 0-16 mm från en och varje bergtäkt handblandas, två asfaltsprover tillverkas enligt två olika mix- och bedömningsmetoder. Täckningsgrad, bearbetningsegenskaperna och brytningprocessen bedöms och antecknas i en matris. I nästa steg ersätts ordinarie stenmjöl (0-2 mm) med stenmjöl från en bergtäkt med ett tidigare känt bra stenmaterial. Med resterande makadam (2-16 mm) görs samma process om på nytt och resultatet analyseras och jämförs. En asfaltsmassa med stenmjöl från bergtäkten Supartallen och makadam från bergtäkten Stöningsberget visar förbättrade resultat i jämförelse med fraktion 0-16 mm från bergtäkten Stöningsberget och vidare laborationstester görs på denna blandning av stenmaterial. Dessa bergtäkter ligger geografiskt nära varandra, drygt 25 mil, vilket också motiverar till att välja dessa stenmaterial som i framtiden kanske kommer användas fullskaligt. Från dessa blandningar tillverkas asfaltskroppar genom packning med gyratorisk packare och styvhetmodulen testas. I ekonomisk och miljömässig vinning görs ett försök med en restprodukt från stålindustrin. Ett försök utförs med skänkslagg (0-2 mm). Slaggen blandas med stenmaterial från bergtäkten Supartallen där bearbetningen, brytprocessen och täckningsgraden undersöks. Detta är ett inledande försök för att få en fingervisning hur asfaltsmassan beter sig blandat med skänkslagg. Utvärdering av resultaten gjordes med hjälp av en matriser där varje asfaltsblandning ingår. Asfaltsblandningen betygsätts enligt bearbetbarhet, täckningsgrad och brytningskontroll. Skålen analyserades och slutsatser om brytningen kunde dras. Genom sönderdelning av massan kunde observationer göras om hur brytningen av massan har kommit, även täckningsgraden analyseras. Resultaten pekar på att stenmjölet har en betydande roll i täckningsgrad, brytning vid blandning och brytningsprocessen, dock ingen skillnad på styvhetsmodulen. Att enbart stenmjölet ska vara problemet är inte hela sanningen men har som sagt en betydande roll. Just att stenmaterial från Supartallen är så pass bra för beaktas och använda sig av stenmaterial med liknande egenskaper och inte använda stenmaterial med för höga halter SiO2 då det ger dålig täckningsgrad. Att massan bryter för snabbt kan bero på halten bindemedel, vidare laborationer bör göras med halten bindemedel i fokus. / In cold asphalt with hard base-bitumen the water breaks out from the bitumen and the binder in the mass solidifies at different rates depending on the containing stone material in the asphalt. If the break occurs before laying the mass becomes unworkable. The intention by this examination is control this process by the mass extraction process should take place when energy is supplied into the mass through a vibrator famine. From previous tests the hypothesis is that the rock flour controls the breaking-process and the workability. Today, the problem is that the mass curing process starts too early and it becomes difficult to manage and work with and the results of the paving are bad. The thesis project also examines coverage and stiffness module, it’s performed on the NCC's road laboratory in Umeå 4/4 - 15/4 in 2016. Six stone materials from different quarries with different properties are tested. Fraction 0-16 mm from each rock quarry are handmixed, two asphalt samples produced by two different mixing- and assessment-methods. Coverage, workability and the breaking-process are assessed and recorded in a matrix. Next, replaced ordinary rock flour (0-2 mm) with rock flour from a quarry of a previously known good stone material. With the remaining makadam (2-16 mm) the process are made all over again and the results are analyzed and compared. An asphalt with rock flour from quarry Supartallen and the remaining makadam from quarry Stöningsberget shows improved results compared with fraction 0-16 mm from quarry Stöningsberget and further tests in laboratory are made with this mixture. These quarries are geographically fairly close to each other, 250 km (about 150 miles), which motivates to choose these quarries for a full scale-test in the future. From these mixtures asphalt-bodies are manufactured by gasket with gyratory compactor and stiffness module is examined. In the economic and environmental profit attempts are made with a residue from the steel industry. An attempt carried out with the slag from ladles (0-2 mm). The slag is mixed with stone material from quarry Supartallen where workability, breaking process and coverage is investigated. This is an initial attempt to introduce how the asphalt mixture behaves mixed with the slag. An evaluation was made with matrix where each asphalt mixture included. The asphalt mixture is graded according to machinability, coverage and breaking control. The bowl was analyzed and conclusions about the break could be drawn. Analyzes of the curing process and coverage was made by dismemberment of the mass. The results indicate that the rock flour has a significant role in coverage, extraction at mixing and mining process, however, the stiffness module has the same results in all mixtures. The mere stone flour shouldn’t be the problem but still has a significant role. At the aggregate of Supartallen is so good for the consideration and use of stone materials with similar properties and not rock material with a high amount of SiO2 as it provides poor coverage. The mass harden too quickly may depend on the content of binder, further laboratory work should be done with the binder content in focus.

Storglaciären is a sub-Arctic polythermal glacier in northern Sweden. Twenty years' monitoring of thecold surface layer found that it has lost one third of its total volume of cold ice with an average thinningrate of 0.80 ± 0.24 m·a-1 for the period of 1989-2009. This thesis presents the continuous investigationof the thermal structure evolution of Storglaciären using thermistor string measurements and a coupledenergy balance-snowpack model. The thickness dynamics of the cold surface layer is derived from boththe thermistor string measurement (2018-2019) and the simulation results (2009-2018).    The subsurface temperature evolution and the associated cold-temperate transition surface (CTS)dynamics are analyzed at both the thermistor scale and glacier scale. Point study involves installing athermistor string and extrapolating the measured subsurface temperature to the pressure melting pointisotherm depth. The simulated CTS depth changes at the study site was also used for comparison. Glacierscale study aims to simulate the spatial and temporal variations of the thickness of the cold surface layer.Meteorological data was collected from multiple automatic weather stations and the solid precipitationwas estimated from the winter mass balance survey. The model was utilized in the study of the coldsurface layer dynamics for the first time.    Both the point scale and glacier scale study suggest an overall thickening trend of the cold surfacelayer. The thermistor derived CTS depth exhibits a thickening rate of ~0.9 m·a-1 compared to the depthderived from ground penetrating radar survey in 2009. The influence of mass balance, melt andaccumulation are also examined by spatial correlation with CTS depth. / Storglaciären är en subarktisk polytermal glaciär i norra Sverige som har ett kallt ytskikt iablationsområdet. Tidigare studier av mäktigheten hos det kalla ytskiktet visar att Storglaciären harförlorat en tredjedel av sin totala volym av kall is med en genomsnittlig uttunningshastighet på 0,80 ±0,24 m · a-1 för perioden 1989-2009. Denna uppsats presenterar den fortsatta utvecklingen av det kallaytskiktet på Storglaciären under perioden 2009 till 2019 med hjälp av istemperaturmätningar och enytenergi balansmodell koppla till en och en termodynamisk modell för snö och is. Istemperaturensutveckling och djupet till övergången mellan kall och tempererad is (CTS) analyseras både på lokalskalavid en punkt och över hela glaciären. Punktstudien utnyttjar temperaturmätningar vid en termistorslingaför att uppskatta temperaturfördelningen i isen och djupet för övergången mellan kall och tempereradis. Resultaten används också för jämförelse med simulerade resultat. Den rumsliga studien använder enkopplad energibalans och en termodynamisk modell för snö och is för att simulera rumsliga ochtidsmässiga variationer av tjockleken på det kalla ytskiktet. Som ingångsdata till modellen användesmeteorologiska data från flera automatiska väder stationer och den nederbörden i fast form uppskattadesfrån massbalans mätningar som görs på glaciären. Det är fösta gången den här typen av modell användsför att studera det kalla ytskiktets dynamik.    Både på lokalskala och glaciärskala tyder på en övergripande förtjockningstrend av det kallaytskiktet. Uppskattningen av CTS djupet vid temperaturmätningar uppvisar en ökningshastighet av ~0,9 m · a-1 av det kalla skiktets tjocklek jämfört med markradar undersökningar i 2009. Påverkan ochrumslig korrelation mellan massbalans, smältning och ackumulation på CTS-djupet undersöks också.