Mitt examensarbete handlar om min musikaliska bana och skall ge en överblick av mig själv som musiker här och nu. Det blev många byten av instrument i min musikaliska karriär, som har skapat problem med min musikaliska identitet och bild av mig själv. Vem är jag egentligen, som musiker? Vilket instrument identifierar jag mig med? Uppväxt och utbildning i ett annat land har givit mig en grund att stå  på men har samtidigt skapat problem för mig med den svenska undervisningen. Vad är rätt och vad är fel? Finns det rätt eller fel? Hur har min identitet påverkats av de olika utbildningssystemen?  Jag skapade en enkät för utländska studenter för att ta reda på om jag är ensam om mina upplevelser och därmed fånga eventuella skillnader. Uppväxt och skolgång påverkar  musikers identitet och man bär konsekvenserna av skolningen genom hela livet. Hur påverkas identiteten av instrumentval, repertoar och arbetsplats? Jag har tittat närmare på detta. Påverkas musikers identitet av kön? Hur lätt är det att vara kvinna och invandrare? Fungerar integrationen i Sverige? Jag försöker hitta svar på sådana frågor. I det sista kapitlet reflekterar jag över min examenskonsert och min musikaliska identitet. Jag har kommit fram till att min identitet är Musiker och Världsmedborgare. Jag är en stolt kvinnlig organist och kan växla mellan olika yrkesroller och instrumenten. Som kyrkomusiker bidrar jag med alla mina kunskaper från olika länder till den musikaliska utvecklingen i Sverige. Det krävs envishet och flitighet för att integreras i det svenska samhället, men belöning är värt mödan.

Användningen av cellulosa och lignin för prekursorfibrer (PF) för kolfibrer (CF) är ett mycket intressant forskningsområde på grund av den stora miljöpåverkan som dagens PF-fossilbaserade råvara PAN har. Denna avhandling fokuserar på att utveckla PF med ett kallt NaOH-upplösningssystem med cellulosakoncentrationer från 4,5 till 5,5 viktprocent med varierande massaviskositet och tillsats av lignin från 0-40 viktprocent jämfört med cellulosa. Koagulationssystemet som användes var ett fosforbaserat system med fosforsyra och ammoniumdivätefosfat (ADP) och tvätttiden ändrades för att undersöka påverkan på det slutliga oorganiska innehållet i PF. Effekten av tillsatt lignin och användning av en högre massaviskositet med en förändrad cellulosakoncentration undersöktes. Det som noterades av resultatet av dragegenskaperna och spinnbarheten hos dopen visar en viss trend som är att hög massaviskositet på 330 ml/g och hög ligninhalt på 40 viktprocent (i jämförelse med cellulosamängden i dopen) tycks uppvisa dålig spinnbarhet och svagare dragegenskaper. Användning av längre tvätttider under centrifugeringsprocessen resulterade i en lägre ask- och fosforhalt i PF. / The use of cellulose and lignin for precursor fibers (PFs) for carbon fibers (CFs) is a highly researched topic because of the large environmental impact that today’s PF raw material PAN which is fossil based. This thesis focuses of developing PFs with a cold NaOH dissolution system with cellulose concentrations ranging from 4.5 to 5.5 wt% with varying pulp viscosity and the addition of lignin ranging from 0-40 wt% in comparison to the cellulose. The coagulation system used was a phosphorus-based system with phosphoric acid and ammonium dihydrogen phosphate (ADP) and the washing time was altered to investigate the impact on the final inorganic content in the PF. The impact of the addition of lignin and using a higher pulp viscosity with an altered cellulose concentration is researched. What was noticed from the result of the tensile properties and the spinnability of the dope shows a certain trend which is that high pulp viscosity of 330 ml/g and a high lignin content of 40 wt% (in comparison to the cellulose amount in the dope) seems to present poor spinnability and weaker tensile properties. Using longer washing times during the spinning process resulted in a lower ash and phosphorus content in the PF.

Studien ämnar att undersöka hur vocational awe manifesteras i de attityder och föreställningar som kommer till uttryck hos mångspråksbibliotekarier och hur de relaterar till dels sina egna, dels andras förväntningar i arbetet med mångkulturalitet och mångspråk. Det empiriska materialet består av sex semistrukturerade intervjuer med mångspråksbibliotekarier från olika delar av Sverige. Empirin analyserades utifrån ett teoretiskt ramverk baserad på Fobazi M. Ettarhs teori vocational awe. Fem tematiseringar identifierades ur studiens empiriska data. Analysen av resultatet visar att vocational awe manifesterar sig hos alla intervjupersoner och yttrar sig huvudsakligen genom självuppoffrande tendenser i arbetet med mångspråk och mångkulturalitet. Intervjupersonernas självuppoffrande tendenser katalyseras av höga förväntningar på att existensberättiga sin yrkesroll som mångspråksbibliotekarie. Studiens centrala slutsatser är att vocational awe manifesteras starkt hos mångspråksbibliotekarier och att det är särskilt utmanande för mångspråksbibliotekarier att dra gränser mellan privatliv och professionalitet, där arbetet med målgruppen fungerar som en katalysator. / The study aims to examine how vocational awe manifests in the attitudes and beliefs expressed by multilingual librarians and how they relate to their own and others' expectations in working with multiculturalism and multilingualism. The empirical material consists of six semi-structured interviews with multilingual librarians from different parts of Sweden. The empirical data were analysed using a theoretical framework based on Fobazi M. Ettarh's theory of vocational awe. Five themes were identified from the study's empirical data. The analysis of the result shows that vocational awe manifests in all interviewees and is mainly manifested through self-sacrificial tendencies when working with multilingualism and multiculturalism. The interviewees' self-sacrificial tendencies are catalysed by high expectations to legitimise their professional role as multilingual librarians. The study's key findings show that vocational awe is strongly manifested in multilingual librarians. Furthermore it is particularly challenging for multilingual librarians to draw boundaries between personal life and professionalism, which is catalysed by working with the target group.

Across a large part of the world, there is currently a shortage of nurses, this is no exception in Sweden. In this study, we have thus intended to investigate the contributing factors behind the shortage of nurses in Sweden. This purpose has been investigated through a qualitative method, where nine semi-structured interviews have been conducted with licensed nurses who have been in the profession for a maximum of 5 years. The results of the study have been analysed through Herzberg's two-factor theory and Adam's equity theory. The results that came from this study show that nurses choose the profession with an expected return in the form of patient contact, the possibility to make a difference and self-development within the profession. What creates the intention to leave the profession is when the return is smaller and there is no room to establish the return, which is derived from the nurse's context, in the form of, among other things, too high a workload, lack of support and neglected skills. Conclusions of the study show that measures in the form of increased decentralization, increased professionalization of the profession and consideration of individual needs need to be taken to retain more nurses in the profession. / Över en stor del av världen råder det just nu en brist på sjuksköterskor, detta är inget undantag i Sverige. I den här studien har vi därmed ämnat undersöka vilka bidragande faktorer som ligger bakom bristen på sjuksköterskor i Sverige. Detta syfte har undersökts genom en kvalitativ metod, där nio semistrukturerade intervjuer har genomförts med legitimerade sjuksköterskor vilka har varit i yrket i max 5 år. Resultatet av denna studie haranalyserats genom Herzbergs tvåfaktorteori och Adams jämviktsteori. Resultatet som kom av denna studie visar att sjuksköterskor väljer yrket med en förväntad avkastning i form av patientkontakt, att göra skillnad och självutveckling inom professionen. Det som skapar intentionen att lämna professionen är när avkastningen blir mindre och utrymme inte finns för att etablera avkastningen, vilket härleds till sjuksköterskans kontext, i form av, bland annat, för hög arbetsbelastning, brist på stöd samt försummad kompetens. Slutsatser av studien visar att åtgärder i form av ökad decentralisering, en ökad professionalisering av professionen och hänsynstagande till individuella behov behöver tas för att bibehålla sjuksköterskor inom professionen.

I denna essä undersöker jag blickarnas betydelse i förskolan i relation till de yngsta barnen. För att få en kontrast som förtydligar och tillför mer komplexitet får mitt umgänge med hästar och ridning vara med. I min undersökning av blickarna utgår jag från en glidande skala mellan en varm mjuk blick och en kall hård blick. En klok erfaren pedagog vet vilken blick som passar när och kan snabbt läsa av olika situationer. Metoden för undersökandet blir egna erfarenheter, reflektioner över deltagande observationer där också barns teckningar blir ett medel för att få fatt på deras blickar på pedagogerna samt essäskrivandet. Essäskrivandet blir en undersökande metod som låter de egna reflektionerna, de deltagande observationerna och teorin bilda en väv av reflektioner och skapar nya tankar.  Det finns inte mycket forskning om blickens betydelse i förskolan, mer om hur vi använder blicken i olika sammanhang, både barn och pedagoger. Det finns studier om hur barn med funktionsnedsättningar som berör ögonkontakt agerar och om hur man använder blicken i olika situationer. Inom den praktiska kunskapens teori finns det forskning om blickar inom sjukvården som kan kallas kliniska men där de kombinerar faktakunskap med erfarenhet för att fatta kloka beslut. De teoretiska perspektiv som jag använder i min analys är filosofen Hannah Arendt och då främst hennes tankar om politiskt handlande och hur vi binds samman av en väv av relationer samt filosofen Maurice Merleau-Ponty och hans tankar om att jaget/subjektet och kroppen inte kan skiljas åt, vi är en kropp och vi har en kropp. Att kategorisera blickar är svårt och redan idén om den mjuka och den kalla blicken färgar tankarna. Med utgångspunkt i mitt material har jag valt ut några olika typer av blickar som man kan resonera runt, som också blir olika beroende på vilken som tar initiativet, barnet eller pedagogen. Jag låter blickarna speglas i omständigheter och mina valda filosofiska perspektiv samt mina erfarenheter med barnen men ibland också med hästar.  Blickar har betydelse både som de är direkt öga mot öga och som metaforer för ett sätt att förhålla sig till världen. Den här essän hoppas att kunna lyfta betydelsen av att diskutera hur vi använder våra blickar. / In this essay I examine the importance of the eyes in preschool in relation to the youngest children. To get a contrast that clarifies and adds more complexity, my interaction with horses and riding is included. In my examination of the gazes, I start from a sliding scale between a warm soft gaze and a cold hard gaze. A wise, experienced educator knows which gaze is suitable when and can quickly read different situations. The method of investigation becomes own experiences, reflections on participatory observations where children's drawings also become a means of catching their eyes on the educators and essay writing. Essay writing becomes an investigative method that allows one's own reflections, participatory observations and theory to form a web of reflections and create new thoughts. There is not much research on the importance of the gaze in preschool, more on how we use the gaze in different contexts, both children and educators. There are studies on how children with disabilities that concern eye contact act and on how to use the gaze in different situations. Within the theory of practical knowledge, there is research on gazes in healthcare that can be called clinical but where they combine factual knowledge with experience to make wise decisions. The theoretical perspectives that I use in my analysis are the philosopher Hannah Arendt and then mainly her thoughts on political action and how we are bound together by a web of relationships and the philosopher Maurice Merleau-Ponty and his thoughts that the self/subject and the body cannot be separated, we are a body, and we have a body. Categorizing glances is difficult and the very idea of the soft and the cold gaze colors the thoughts. Based on my material, I have selected a few different types of glances that you can reason around, which also become different depending on who takes the initiative, the child, or the educator. I let my eyes be reflected in circumstances and my chosen philosophical perspectives as well as my experiences with the children but sometimes also with horses. Glances are important both as they are directly face to face and as metaphors for a way of relating to the world. This essay hopes to highlight the importance of discussing how we use our gazes.

Personalbristen av sjuksköterskor i Sverige har blivit uppmärksammad i media och är en kritisk fråga som har stor påverkan på sjukvården. Trots detta ses yrket som ett kall då omvårdnad av människor är betydelsefullt för sjuksköterskor och är den främsta drivkraften till varför människor väljer detta yrke. Uppfattningen av yrket som målas upp i samhället är ofta i negativa termer vilket inte underlättar hanteringen av personalbristen. Många gånger hänger den mörka bilden av yrket ihop med dålig vård för samhället som konsekvens av bristande psykosocial arbetsmiljö och hög arbetsbelastning. Mindre forskning finns om kombinationen av teorier om kall och arbetsmiljö. Denna uppsats kommer därför undersöka krav-kontroll-stöd-modellen som bakgrund till förståelsen av sjuksköterskors psykosociala arbetsmiljö i relation till kallyrket som teoretisk utgångspunkt. Uppsatsen är gjord med kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att sjuksköterskor trivs med sina arbetsuppgifter då omvårdnad av människor är något de brinner för. Däremot uppstår stressiga situationer och missnöje när sjuksköterskorna är underbemannade och arbetsbelastningen ökar. HR arbetar med personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor och därför kan det perspektivet som bakgrund bidra till att förstå organisationers förutsättningar till arbetsmiljöarbetet och problemet med personalbristen. Det framgår att organisationer måste arbeta förebyggande med arbetsmiljöarbetet och tillgå med tillräckliga resurser och socialt stöd som är avgörande för vårdpersonalens trivsel på arbetsplatsen. Att få medarbetare att vilja stanna kvar inom organisationer är mer värdefullt än att rekrytera nya. / The staff shortage of nurses in Sweden has received attention in the media and is a critical issue that has a major impact on healthcare. Despite this, the profession is seen as a vocation as caring for people is important to nurses and is the main driving force why people choose this profession. The image of the profession that is painted in society is often in negative terms,which does not facilitate the management of the staff shortage. Many times the dark image of the profession is connected to poor care for the society as a consequence of a lack of psychosocial work environment and high workload. Less research exists on the combination of theories of vocational professions and work environment. This essay will therefore examine the demand-control-support model as a background to the understanding of nurses’ psychosocial work environment in relation to the vocational profession. The essay is made with a qualitative approach and semi-structured interviews. The results show that nurses enjoy their duties as caring for others is something they are passionate about. On the other hand, stressful situations and dissatisfaction arise when the nurses are understaffed, and the workload increases. HR works with personnel issues including work environment issues, and therefore that perspective as a background can contribute to the understanding of organizations’ prerequisites for work environment and the problem of staff shortages. It is clear that organizations must work preventively with work environment and have access to sufficient resources and social support, which are crucial for well-being of healthcare personnel in the workplace. Getting employees to want to stay within organizations is more valuable than recruiting new ones.

This study explores the experiences of the Swedish front-line social workers (socialsekreterare) in the municipal income support unit, Young Adults, monthly assessing the income support applications as well as daily processing the activation programs for young adult clients with mental ill-health combined with social-medicinal vulnerabilities, also referred to as young adults with complex needs. Furthermore, this study aims to illuminate the ever changing conditions of the Swedish welfare state and its underlying driving forces through the lens of the social workers. 9 Semi-structured distance interviews with 11 social workers from 6 municipalities belonging to 5 regions in Sweden, were conducted for the collection of qualitative data. It has been analyzed by the inductive-deductive coding as well as a theoretical frame consisting of concepts such as discretiona and advocacy of M. Lipsky, and reciprocal interaction (Wechselwirkung), form and contents, and call of G.Simmel. The result and analysis show that the rehabilitative approach based on the interactions and relations with the clients, is prevalent through the social workers’ processing of the activation program. It seems to be effective in a dyad, between the social workers and the client while the social workers’ discretion is maximized for the utilization of the agency (unit) activation resources. However, it proved not to be as effective in a triad or more when an extern agent outside of the unit, Young Adults begins to be involved. The tension is a fact and the social workers’ discretion is minimized when they have to process the activation program for the clients who are neither “active enough” to have a job in the ordinary labor market, nor “sick enough” to be eligible for the stately activity compensation (aktivitetsersättning) from the Social Insurance Agency (Försäkringskassan) which heavily relies on the medicinal expertise for its decision making. The social workers’ experience to fail to deliver the best possible results out of the activation programs, and the client relationship built on the rehabilitative approach turns out to be unsustainable, which can indicate the discrepancy between the rehabilitative approach as well as the activation programs, as content, and the unit, Young Adults, as form. Even though the social workers daily carry the ideological as well as the social-political tensions between the medicalization and the activation through the ever changing reality of the Swedish welfare state, their mandate to make an impact on the decision making of the activity compensation program, is rather limited, reflecting the Swedish welfare state’s expectation for the professionalism of the social workers. Rather striking that the social workers, however, confess that they in spite of the pressure of organizational efficiency as well as socio-economic discourse of digitalization undermining the concept of the unit, Young Adults, are not willing to give up the rehabilitative approach for the client’s sake but also to protect their unit, Young Adults, which postulate that they are not the gatekeepers in the agency but the advocate for the clients. In this moment, they also seem to know, and even have the call, the essential, if not mandatory, element needed to be landed in the perfect society of G. Simmel.