Denna uppsats avser att undersöka hur en specifik subkultur tillägnad b-filmer förhåller sig till filmerna de ägnar sig åt. Frågeställningarna är: på vilket sätt betraktar de filmerna och på vilket sätt har den teknologiska utvecklingen påverkat kulturen? För att besvara dessa frågor tar uppsatsen främst stöd av mediekritiken Jeffrey Sconces paracinemateori som grundar sig på observationer av b-filmsfantaster och hur dessa ser på auktoriteter i förhållande till filmmediet, mediehistorikern Pierre Bourdieus modell kring kulturellt kapital, samt John Fiskes observationer av fankultur. Utifrån djupintervjuer med fyra medlemmar ur den svenska b-filmsklubben Klubb Super 8 används teorin för att undersöka uppsatsen frågeställningar. Slutsatsen är att för dessa filmfans erbjuder filmerna något mer än bara underhållning. Det är en form av livsstil för dem.

Anställningsbarhet är ett begrepp som fått allt större plats inom såväl arbetsmarknadspolitiken som massmedia och forskning. Det utgår ifrån att människor får och bibehåller arbete så länge de har rätt kompetens. Den kompetensen innefattar allt från utbildning och färdigheter till mer personliga egenskaper som social förmåga, målmedvetenhet och engagemang. Fokus ligger således idag på individens ansvar att hålla sig anställningsbar. Att medvetet arbeta med sina sociala kontakter och nätverk uppges vara ett sätt att investera i sin karriär. Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur konsulter inom bemanningsbranschen upplever sin egen anställningsbarhet utifrån aspekter som egenskaper och färdigheter, samt vilken betydelse sociala kontakter och nätverk har för den upplevelsen. Vi valde att göra en kvalitativ studie och använda oss av semistrukturerade intervjuer för insamling av vårt empiriska material. Intervjuerna genomfördes med sju informanter som representerade flera olika bemanningsföretag och kundföretag men som alla arbetade inom tjänstesektorn. När det gäller resultatet framkommer bland annat en känsla av utsatthet hos många av konsulterna och att flexibilitet uppges ha betydelse. Informanterna ser sociala kontakter som något viktigt men det är ändå inget som merparten av dem arbetar aktivt med i någon större utsträckning vad gäller karriärsyfte. / <p>Kandidatuppsats i Arbetsvetenskap</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

I dag diskuteras det mycket kring personalens värde och betydelse förföretagen, speciellt inom kunskapsföretag där personalen ofta beskrivs somden viktigaste tillgången. Redovisningen av det så kallade humankapitaletskiljer sig mycket åt mellan olika företag.Syftet med uppsatsen är att analysera hur vanligt det är att börsnoterade ITkonsultföretagredovisar sitt humankapital i årsredovisningen, utöver detsom måste redovisas enligt lag. Vidare är syftet att ta reda på vilka nyckeltaleller annan information, som mest används vid humankapitalredovisningensamt vad som inspirerar företaget till att redovisa sitt humankapital på dethär sättet i årsredovisningen.För att skaffa oss kunskaper om börsnoterade IT-konsultföretagshumankapitalredovisning, har vi studerat relevant litteratur och genomfört enkvantitativ undersökning i form av en webbaserad enkät. Ienkätundersökningen medverkade 19 börsnoterade IT-konsultföretag iGöteborg och Stockholm. Vi har även kompletterat enkätundersökningenmed att granska kunskapsföretagens årsredovisningar.Studien visar att det är vanligt att börsnoterade IT-konsultföretag redovisarsitt humankapital. Det görs vanligtvis i form av nyckeltal samt som löpandetext i årsredovisningen. Företagen inspireras av att redovisa humankapitaletdärför att det ger bättre information till aktieägare och övriga intressenter. / Uppsatsnivå: D

I ett aktiebolag har aktieägarna inte något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Eftersom aktieägarna inte har något personligt ansvar för bolagets förpliktelser finns det ett skydd för det egna kapitalet i bolaget. Fordringsägare och andra intressenter skall alltid kunna lita på att bolaget har ett aktiekapital på minst 100 000 kronor. Det finns bland annat regler om personligt betalningsansvar för aktieägare och ställföreträdare i bolaget vid kapitalbrist, det vill säga när det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet.Studiens syfte är att ge en ökad förståelse kring de risker som ägare och ställföreträdare tar när bolagets egna kapital är förbrukat till mer än hälften av det registrerade aktiekapitalet och varför de tar dessa risker.För att kunna uppnå studiens syfte har en insamling av primärdata genomförts i form av intervjuer. Studien har ett hermeneutiskt förhållningssätt och en kvalitativ metod.De slutsatser som dras i studien är att ägare och ställföreträdare riskerar att bli personligen betalningsansvariga om de inte följer det regelverk som finns för att skydda det egna kapitalet i bolaget. Anledningen till att de tar denna risk är olika. Till stor del beror det på okunskap. De känner inte till reglerna i aktiebolagslagen om personligt betalningsansvar.

En tillbakablick på den ekonomiska utvecklingen ger en klar bild av att ekonomin har utvecklats från ett industribaserat samhälle till ett mer komplext samhälle med större krav på kompetens från anställda. Ett sådant samhälle kallas för ett kunskapsintensivt samhälle och har sedan början av 1990-talet växt allt starkare. Redovisningen har däremot halkat efter och det gör den fortfarande. Än idag finns det inga standarder eller normer som kan användas för att framhäva en av företagets viktigaste resurser, nämligen humankapital.Kunskap, skicklighet och innovativ samt de anställdas förmåga är beteckningen för humankapital. Även värderingar, kultur och filosofi inom företaget sammanhänger med benämningen. Med andra ord så är företagets personal, som inte är ägt av företaget, det som kännetecknar humankapital.Syftet med uppsatsen är att bidra med en förståelse för hur redovisningen av humankapitalet har gått till samt att belysa om hur utvecklingen har sett ut. Slutligen har uppsatsen som syfte att ge en beskrivning av vart utvecklingen av en humankapitalanpassad redovisning är på väg.Vi har använt oss av hermeneutisk synsätt då vi har haft ett tolkande synsätt. Först sammanställde vi den teoretiska referensramen för att sedan gå ut i verkligheten och se hur teorin tillämpas och slutligen återkomma till teorin för att få förståelse kring tillvägagångssätten. Till uppsatsen anser vi att kvalitativa metoden passar bäst då syftet är att upplysa om utvecklingen av humankapitalet.Det finns lagstadgat information om humankapital som måste förekomma i årsredovisningar som oftast kompletteras med textuell information. Den textuella informationen är oftast utsprid i hela årsredovisningen och svenska företagen nöjer sig med sådana årsredovisningar. Utvecklingen av humankapital har gått spikrakt uppåt under 1990-talet för att sedan sjunka under 2000-talet. Det är inte heller mycket som tyder på att utvecklingen kommer att ändra riktning i framtiden då intressenterna ser ut att bli tillfredsställda av den information som redan ges. Så länge som rapporteringen angående humankapitalet är frivilligt kommer företag att ta den enklare vägen eftersom rapportering av humankapitalet är inte det enklaste att ta fram.

The purpose of this paper is to examine information sharing in a hospital organization that is undergoing reorganization. The aiming is to make all employees at all levels actively involved in business development in order to create a smooth and, from a patient’s perspective, adequate emergency care. The paper suggests that the theory of social capital can explain the complexity of what motivate and what promote individuals to share information. The method used in the paper is the case study, focusing on detecting, interpreting and gaining insight on how information shares in an emergency department. The author has deliberately chosen an organization that is in a midst of a change process, and the purpose of the paper is to answer the following questions: (1) what motivates individuals to share information and (2) which factors promote the sharing of information. The study shows that information shares widely within each improvement team at the clinic. However, the degree of interaction and sharing of information between the improvement groups and the emergency clinics as a whole is low. Furthermore, the social capital of the emergency department has shown to be strong, whereas there is a lack of trust between the emergency department and other groups in the organization, which the paper suggests relates to a weaker social capital among the latter. The suggestion made in the paper is that the emergency department establishes forums for the other employees, where they can express their opinions and discuss their concerns over new working practices. / Program: Bibliotekarie

Den här studien handlar om den etniska bostadssegregationen i Norrby, ett bostadsområde i Borås. I Norrby bor en majoritet av människor tillhörande etniska minoriteter och ett högt antal av dessa människor är arbetslösa. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka de bidragande faktorerna som ett antal personer från myndigheter och lokala organisationer anger till den etniska bostadssegregationen i Norrby och vad man gör från myndigheters och lokala organisationers håll för att integrera och motverka segregationen. Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med personer från myndigheter och lokala organisationer kopplade till Norrby. Resultatet visar att de bidragande faktorerna som de intervjuade anger till den etniska bostadssegregationen är många. Ur ett historiskt perspektiv har det alltid funnits lägenheter tillhands, hyrorna på dessa lägenheter attraherar etniska minoritetsfamiljer. Vidare framhåller respondenterna att många etniska minoritetsgrupper bosätter sig i Norrby för att deras landsmän bor där. Vidare framgår det att myndigheter och lokala organisationer främst försöker integrera och motverka segregationen genom arbete. Att integreras mot arbetsmarknaden ses som den bästa lösningen. I denna studie kommer vi fram till att respondenterna är eniga om att den etniska stadssegregationens bidragande faktorer bör ses ur både ett historiskt perspektiv (arbetskraftsinvandringen samt tillgängligheten på lägenheter), samt att självsegregationen bland etniska minoriteter är en kraftigt bidragande faktor i Norrbys fall. Sist men inte minst beaktas även de olika kapitalens inflytande. Det mest utmärkande är det ekonomiska och sociala kapitalet vars inverkan på etniska minoritetsgruppers bosättning i Norrby bör uppmärksammas. Myndigheterna och de lokala organisationerna försöker motverka segregationen och integrerar främst genom arbetsmarknadsåtgärder, vidare använder man sig av strategier för att utbilda och bidra till sociala nätverk. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Dagens företag är inte uppbyggda på samma sätt som de var för 50 år sedan. Idag finns detinte så mycket producerande företag utan det är vanligare att företag tillhandahåller tjänstersom bygger på kunskap. Dessa kunskapsföretag har inte mycket fasta tillgångar utan derasvärde ligger mer i immateriella tillgångar och främst intellektuellt kapital. En följd är attkunskapsföretags bokförda värde kan vara så lite som en tiondel av deras verkliga värde.Klyftan mellan värdena kan härledas till det intellektuella kapitalet och är således en storvärdepost för företag. Intellektuellt kapital kan definieras som kunskap som genererar värdeför organisationer. Företag kan idag inte tillgodoräkna sig kapitalet på något vis vilket berormycket på att det finns många problem med redovisningen av det. Det största problemet är attdet inte går att värdera det intellektuella kapitalet på något tillförlitligt sätt.Syftet med vår forskning är att analysera vilken vikt som läggs vid det intellektuella kapitaleti årsredovisningen. Vi undersöker hur intellektuellt kapital behandlas i teorin och praktikensamt om redovisningen av det kan utvecklas. I vår undersökning är vi även intresserade avvad kunskapsföretag och revisionsprofessionen anser om den klyfta som finns mellan företagsbokförda och verkliga värde.I vår kvalitativa undersökning intervjuar vi två revisorer och vi intervjuar även en expert påområdet som bland annat varit med och utvecklat en modell för intellektuellt kapital. Detgenomförs också intervjuer med två insatta representanter ifrån kunskapsföretag.Vår undersökning visar på att representanter från företag och revisorer inte ser den klyfta somfinns mellan företags bokförda och verkliga värde som något större problem. Revisorernaanser att det vore svårt att minska klyftan med hjälp av det intellektuella kapitalet.Representanterna ifrån kunskapsföretagen är väl medvetna om klyftan men de ser det som ensjälvklarhet att fler aspekter granskas vid en företagsvärdering.I framtiden är en redovisning av intellektuellt kapital i balansräkningen näst intill omöjligtmed det redovisningssystem som används idag. Ett alternativ för att illustrera kapitalet är attge det mer utrymme i årsredovisningens övriga delar. De respondenter vi intervjuat anser attdetta skulle vara ett bra alternativ. Informationen i årsredovisningen skulle kunna visas medhjälp av en standardiserad mall som förklarar vad för information och vilka nyckeltal som skainkluderas.Idag har inte det intellektuella kapitalet någon större relevans i årsredovisningen.Representanterna från kunskapsföretagen tycker att kapitalet är mycket viktigt och arbetarmed det internt men arbetet illustreras inte utåt även om behovet finns. Om intellektuelltkapital kommer vara eller icke vara en del av årsredovisningen är svårt att förutse men detfinns ett klart behov av att öka dess relevans. / Uppsatsnivå: D

Ersättningar och så kallade incitamentsprogram till verkställande direktörer och ledande befattningshavare har sedan en tid tillbaka varit föremål för en offentlig debatt. Åsikterna om behållningen av incitamentsprogram går isär. Ett argument som ofta används på bolagsstämmor för att få aktieägare att godkänna bonusprogram är att dessa i slutändan kommer att gynna dem genom att de får en högre avkastning. Hur mycket sanning ligger det då i att bolag som lockar med bonusprogram får sina anställda att arbeta mer med resultatet att bolagen utvecklas bättre än konkurrenter som inte har bonusprogram?Syftet med denna uppsats är att förklara hur sambandet mellan bolag som har aktierelaterade incitamentsprogram, bolag som saknar sådana program och respektive bolagskategoris värdeutveckling utifrån specifika nyckeltal ser ut för att därigenom kunna verifiera eller förkasta följande hypotes:Företag som har aktierelaterade incitamentsprogram har en bättre värdeutveckling än företag som inte har det.Med värdeutveckling avses omsättningstillväxt och avkastning på eget kapital.En kvantitativ studie har gjorts utifrån ett positivistiskt förhållningssätt och ett analytiskt perspektiv. Under tidsperioden 1999-2007 har 50 bolag studerats, varav 26 bolag under nioårsperioden i princip alltid haft aktierelaterade incitamentsprogram och 24 bolag i princip aldrig haft det. Medelvärden har beräknats för respektive bolagsgrupps omsättningstillväxt och avkastning på eget kapital och har därefter ställts mot varandra i diagram.Kontentan av gjord undersökning är att det inte finns några tydliga samband mellan bolag med aktierelaterade incitamentsprogram, bolag utan sådana program och respektive bolagskategoris värdeutveckling sett till omsättningstillväxt och avkastning på eget kapital. Efter att ha utfört 18 hypotesprövningar har den inledningsvis ställda hypotesen förkastats. Genomförd studie visar därmed att företag som har aktierelaterade incitamentsprogram inte har en bättre värdeutveckling än företag som inte har det. / Uppsatsnivå: D

Kunskap har blivit en allt viktigare framgångsfaktor för företag de senaste åren. Tydligast syns det inom näringslivet där antalet kunskapsintensiva företag har ökat markant. Personalen som även kallas humankapital och är en del av det intellektuella kapitalet, har därmed fått en allt viktigare roll eftersom de utgör företagens största tillgång. För att återspegla en rättvisande bild av tillgångarna är det därför av yttersta vikt att synliggöra humankapitalet i årsredovisningen vilket ger upphov till stora värderingsproblem. I studien görs därför en jämförelse med fotbollsklubbar som köper och säljer spelarkontrakt och därmed får en naturlig värdering i balansräkningen. Syftet med studien är således att konkretisera frågan om humankapital för att ge en annorlunda syn på värderingen vilket också kan ge ett bidrag till teorin. Forskningsfrågan lyder enligt följande:”Kan humankapital införas i balansräkningen som för fotbollsklubbar och skapar det i så fall en mer rättvisande bild av företaget?”Två empiriska studier presenteras i uppsatsen där 30 stycken företag svarar på frågor om humankapital och två företag, Unifaun AB och Itero i Göteborg AB, diskuterar frågan i en djupare intervju. Den kvantitativa undersökningen visar att en värdering av humankapital förmodligen skulle avge en mer rättvisande bild av företagen men att värderingsproblematiken står i vägen för den praktiska genomförbarheten. Vid frågan om likställelse med fotbollsklubbar går åsikterna isär en aning. De som är positiva till en liknande värdering anser att personalen behöver ett värde för att synliggöras i räkenskaperna medan de som är negativa anser att det skulle innebära handel med människor på slavkontrakt. I de djupare, kvalitativa, intervjuerna framkommer dock att problematiken kring värderingen främst handlar om att humankapital bedöms utefter subjektiva åsikter. Likställelsen med fotbollsklubbar konkretiserar därför frågan och synen på värderingen blir mer objektiv vilket öppnar en ny diskussion om humankapital i årsredovisningen. Således tillämpas en abduktiv metod i uppsatsen där slutledningarna pendlar mellan empiri och teori.De empiriska undersökningarna visar även att kunskapsintensiva företag inte redovisar humankapitalet nämnvärt i årsredovisningen. Det gör att externa intressenter inte kan tillgodogöra sig den information de behöver och den rättvisande bilden förvanskligas. Slutsatsen landar således på att det är mer rättvisande att redovisa något än att inte redovisa alls. Därmed inte sagt att den rätta vägen är via balansräkningen eftersom relationen mellan två nyckeltal kan berätta mer än en ensam siffra. / Uppsatsnivå: C