Background: What is a share and what determines the value of a company? This is a constant issue that many in the financial world are facing. Many argue that there has been some decoupling between stock valuation and how the company in question is developing operationally after the financial crisis that the world faced during 2008-2009. Problem: It is important to distinguish between the company and the share. A company that is good and well maintained may not be worth buying only because of it. The share is judged by other elements also. It can be a problem when people doesn´t make this distinction. Purpose: The purpose of this paper is to test the following hypothesis: The higher operating profit (performance) a company has, the higher will the valuation for the share on the market be. Question: Is there a relationship between a listed company's operating performance and its share valuation? Method: In our study we will focus on figures from annual reports, called "hard" data and therefore it is most natural to make use of the quantitative research approach. One reason that we chose the deductive approach is that it usually forms the basis for our research strategy. Theory: We use key performance indicators that measure the operational development of the business and sets them against the key indicators for the stock valuation. The following ratios are used for operational activities; Solidity, revenue growth, return on equity and return on capital employed. The figures for stock valuation is EV/EBIT and P/E-ratio. Conclusion: There is a weak positive correlation between a company's operational development and its share valuation, but it is very weak when looking at a sample group as a whole. In individual cases, there is relatively strong correlation.

Med bakgrund av de senaste årens turbulens på världens kapitalmarknader, ökad globalisering med tillhörande konkurrens av kapital, tillsammans med i Sverige allt mer ”slimmade” företagsorganisationer bör det finnas en drivkraft för att frigöra kapital från verksamheten för att kunna användas till andra ändamål, såsom nya investeringar. Kapital finns bundet i olika tillgångar och skulder i ett företag, men hur väljer ett företag område för att uppnå mest effekt av kapitalrationaliseringen? Befintlig teori tar upp hur kapitalrationalisering kan uppnås i respektive tillgång eller skuld med olika metoder och att bedriva kapitalrationaliseringsprojekt kräver tid och engagemang. Syftet med denna uppsats är att skapa en modell som gör det möjligt att jämföra olika delar av ett företags kapitalbindning och potentialen i effektivare användning av densamma och på så sätt skapa en prioriteringsordning som kan användas som beslutsunderlag för företag. Samt att applicera denna modell på ett företag och därmed se vilka frågeställningar som användandet av modellen kan stöta på. För att kunna bygga ovanstående modell görs en genomgång av befintliga teorier kring frågeställningar om kapital, kapitalbindning samt uppföljning och styrning av kapital. Vidare behövs ytterligare variabler för att skapa modellen, därför förs resonemang kring variation och tidsram som krävs. Som avslutning efter teorigenomgång och diskussion kring variabler skapas modellen. Metoden kan närmast beskrivas som teoretiskt deduktiv med en praktisk test av modellen. Utifrån test av modellen på företaget är slutsatsen att modellen ger en prioriteringsordning av kapitaldelar. En positiv sidoeffekt är också att modellen ”tvingar” användaren att börja arbeta med kapitalbindningen samt tänka kapitalrationalisering. Dock märks det tydligt att den mjuka variabeln ”årseffekt” har stor inverkan på prioriteringen. Detta är en värdering som ”måste” göras internt i ett företag vilket gör att modellen lämpar sig bäst för intern användning. Ytterligare en faktor talar för att modellen bör användas internt eftersom det krävs tillgång till detaljerad information om vad som ingår i de olika kapitaldelarna för att kunna bedöma hur dessa skall behandlas i modellen.

Förutsättningar för inkorporation – upplevelsen av möjligheten är en studie, skriven av Hanna Öfors, som sätter fokus på invandrares upplevelse av sin möjlighet att bli en del av det svenska samhället. Detta har gjorts genom fyra djupintervjuer med invandrare som har kommit till Sverige i vuxen ålder och som kan betraktas som relativt sätt tillfredsställande fall, om deras egna upplevelser.  Studiens syfte är att teckna en bild av hur nysvenskar upplever sin inkorporationsprocess och möjlighet till delaktighet i det svenska samhället.  Dessutom är studiens strävan att identifiera vilka komponenter som är av betydelse för en upplevelse av delaktighet respektive utanförskap. Den teoretiska referensram som studien utgår ifrån innefattar dels kapitalteori med särskilt fokus på socialt kapital, och dels av teorier om delaktighet och utanförskap samt identitet, vilket har infogats som komplement till dig förstnämnda. Den tidigare forskning som presenteras lyfter fram äktenskap och samboskap som positivt för inkorporationen. Resultatet av undersökningen visar att det är viktigt att individen har ett högt socialt kapital inom minst ett fält för att hen ska kunna känna delaktighet och tillhörighet i det svenska samhället.  Att ha ett arbete lyfts av flera informanter fram som extra viktigt för denna möjlighet.  Vidare visar resultatet också, vilket understöds av tidigare forskning, att en relation, såsom äktenskapet, innebär ett ökat socialt kapital och därmed ökad möjlighet till delaktighet och tillhörighet i det svenska samhället. Genom att ta reda på vad som förutsätts för att en inkorporationsprocess skall upplevas som tillfredsställande skulle det kunna bli möjligt att påverka diskursen kring invandring och inkorporation i en positiv och mer gynnsam riktning för de individer som framgent kommer till Sverige. / Conditions for incorporation – experience of possibility is a study written by Hanna Öfors. It focuses on immigrants and their experience of the possibility to be included as a part of the Swedish society. This is done, by interviewing four people who moved too Sweden as grownups and whom, relatively speaking, could be looked at as cases of satisfying incorporation,   about their experiences of incorporation. The purpose of this study is to investigate and understand how immigrants look at their incorporation process and the degree to which it is possible for them to be a part of the Swedish society. Moreover, it is meant to identify the components that are important for them to feel included in or excluded from the Swedish society.  The frame of reference that this study is based on is built on three components, capital theory, concentrated on social capital, and theories about participation, alienation and identity. The three latest terms has added as a complement to capital theory. Recent research says that partnership and marriage has a positive effect on incorporation.    The results show that an individual ought to have a large amount of social capital, in at least one field, for them to feel a part of the Swedish society.  Employment is pointed out to be an extra important factor for this possibility. It is also shown that a relationship, such as marriage, leads to an increase in social capital. The same results are also proved in earlier studies.  By finding what is needed, for an incorporation process to be satisfying, it could be possible to influence the discourse around immigration and incorporation in a positive way. Hopefully this could lead to more favorable conditions for immigrants in the future.

Följande undersökning har utgått från ett kvalitativt metodval med semistrukturerade intervjuer. Den är genomförd utifrån ett fenomenologiskt perspektiv, har kodats efter marginalmetoden, analyserats genom ad hoc och tolkats utifrån en hermeneutisk ansats. Deltagarna som gav undersökningen dess karaktär var Sandra, Emelie, Johanna, Erik, Jonathan och Kalles subjektiva uppfattning av undersökningens fenomen. Syftet med undersökningen var att belysa vilka strategier de använder för att göra sig anställningsbara. Teorier som undersökningen bygger på är Bourdieus kapital, habitus och fält; Granovetters betydelse av kontaktnät och Goffmans framträdande. Undersökningens resultat visar att deltagarnas strategier för att finna jobb är via kontakter och jobbförmedlingssajter. För att få ett jobb, förutsätter deltagarna att man har kontakter, utbildning och arbetslivserfarenhet. Strategierna för att behålla jobbet är främst att hålla sig attraktiv på arbetsplatsen genom bra prestation och god attityd. Strategier när deltagarna söker jobb är i allmänhet att hålla sig förberedda, anpassa sig och agera förebyggande utifrån enskild situation. Arbetsmarknaden upplevs generellt av deltagarna som hård i den bemärkelsen att det är svårt att få jobb, framförallt för dem utan utbildning och arbetslivserfarenhet. Deltagarna upplever överlag att deras egna möjligheter till att få ett arbete är goda.

Det finns ett sysselsättningsgap mellan inrikes- och utrikes födda på arbetsmarknaden vilket är en fråga som har engagerat många forskare. Denna studie undersöker hur immigrationsålder och föräldrarnas ursprung kan påverka utbildningsnivå och sysselsättning. Materialet som används i studien är insamlat mellan 2010-2011 och är ett representativt urval ur den svenska befolkningen. I syfte att förklara dessa samband används immigrationsålder och föräldrarnas ursprung som en proxy för landsspecifikt kapital i form av språkkunskaper och tillgången till sociala nätverk. Resultatet visar att föräldrarnas ursprung har en signifikant inverkan på både utbildningsnivå och sysselsättning. Analyser av immigrationsålder ger dock ett mer svårtolkat resultat. Immigrationsålder har signifikant inverkan på utbildningsnivå men det finns inget stöd för att landsspecifikt kapital kan användas för att förklara sambandet. Sysselsättningsnivå påverkas inte av immigrationsålder på ett sätt som går i linje med tidigare forskning.

Zugl.: Bochum, Univ., Diss., 2008

Zugl.: Frankfurt (Oder), Univ., Diss., 2007

Marx versteht unter der Mehrwertrate das Verhältnis von unbezahltem Mehrwert zu der als variables Kapital (v) bezeichneten Entlohnung der Arbeiter. Die Profitrate hingegen enthalte im Nenner zusätzlich das konstante Kapital (c), das die Vorleistungen umfasst. Wenn in den Sektoren eine uniforme Mehrwertrate gilt, resultiert bei ungleicher organischer Zusammensetzung des Kapitals (c/v) das berühmte Transformationsproblem der Verwandlung von Arbeitswerten in Produktionspreise. Jedoch lässt sich das konstante zirkulierende Kapital ebenfalls in lebendige Arbeit auflösen. In dem reduzierten System fallen Mehrwert- und Profitrate zusammen. Diese Größe entscheidet über die Sektorengewinne, wird aber allein in der Lohngüterfertigung determiniert. Arbeitswerte und Produktionspreise stimmen damit überein. Der gesamte Rohgewinn inklusive der Verzinsung des Fixkapitals hängt nicht vom Lohnsatz ab, sondern nur von den Ausgaben der Kapitalisten selbst.

Detta är en studie om vilken typ av människor som väljer att bli idrottslärare och varför de väljer just att undervisa i ämnet Idrott och Hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns gemensamma faktorer som går att urskilja för personer inom idrottsläraryrket och även försöka förstå vad som krävs för att bli idrottslärare. Studiens teoretiska utgångspunkt har sin grund i Pierre Bourdieus teorier om symboliskt kapital. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med fem lärare som i dagsläget undervisar i Idrott och Hälsa på högstadiet. Dessa lärare har arbetat olika länge och arbetar på olika skolor och har på sina sätt format sin egen undervisningsstrategi och hur de ser på yrket och vad som krävs för att lyckas. Resultatet visar att det krävs vissa specialegenskaper för att kunna bli idrottslärare, inte bara ett grundintresse för idrott utan även egenskaper att kunna leda, motivera, bygga relationer och framför allt att inspirera och motivera till ett aktivt liv. Idrottslärarna är eniga i sina svar att det inte är vem som helst som kan bli idrottslärare och att det skulle behövas någon form utav lämplighetsprov, antingen vid ansökningen till utbildningen eller under första verksamhetsförlagda utbildningen när lärarstudenterna får prova på att praktisera under en period i en skola.

Företag försöker idag på kreativa och diskreta sätt möta oss på våra egna arenor. Detta är i sig inget nytt fenomen – produktplaceringar i film och TV var länge vanligt förekommande, men har minskat kraftigt under senare år. Att istället försöka tilltala oss genom våra egna val av livsstil har blivit det nya sättet för företag att bryta igenom den massa av kommersiell kommunikation vi stöter på dagligen och som vi ofta försöker stöta ifrån oss. Men dessa immateriella, viktlösa värden är idag ofta det som differentierar ett varumärke från ett annat i konsumentens ögon. Därför är det i vår tid en fundamental del i varje varumärkes uppbyggnad. Denna uppsats fokuserar på företags nyttjande av trender i samhället för att vinnlägga sig dessa värden och knyta dem till det egna varumärket. Utgångspunkten har varit att söka förstå hur företag ser på konstruktionen av dessa trender i en konsumtionsmiljö där gränsen mellan producent och konsument blivit allt mer otydlig. Uppsatsen följer en kvalitativ modell med en abduktiv forskningsansats där empiri och teori hela tiden har utformats och behandlats i ett växelspel. Resultatet av undersökning visar på tydliga paralleller till teorier bakom det så kallade Corporate branding-arbetet, där företagets kultur, vision och image måste korrelera för att företaget på ett lyckat sätt ska skapa ett starkt varumärke av sig själva. Nyckelordet, både efter denna uppsats undersökningar och i Corporate branding-processen överlag, är autenticitet. Vikten av att som företag i dessa trendnyttjanden visa på ett ärligt engagemang som går i linje med företagets interna och externa bild har visat sig fundamental. Uppfattningen om var trenden uppkommer och företags kontroll över den har däremot visat sig vara olika beroende på respondent, varpå ingen tydlig bild har framkommit.