Banker har en viktig roll i det finansiella systemet, de hjälper företag att växa genom att erbjuda hjälp att täcka finansieringsbehov genom kreditgivning. Innan krediten beviljas av banken görs en kreditbedömning. Banken kräver i många fall även att säkerhet lämnas av det kreditsökande företaget. Problematik kan uppstå då företag innehar en stor del immateriella tillgångar, så som intellektuellt kapital, vilket kan vara fallet för tjänsteföretag. Immateriella tillgångar är svåra att värdera, inte bara för banken men även företaget som innehar dem. På grund av att många immateriella tillgångar inte kan tas upp i balansräkningen uppstår ett gap mellan företagets redovisade värde och dess marknadsvärde. Detta gör det svårt för banker att objektivt bedöma företag vars tillgångar till stor del är av immateriell karaktär. Föreliggande uppsats har till syfte att utifrån problemformuleringen ”Hur tar banker hänsyn till tjänsteföretags immateriella tillgångar vid ett kreditärende?” skapa förståelse för hur banker tar hänsyn till immateriella tillgångar vid kreditbedömningen av företag som ansöker om kredit samt hur immateriella tillgångar bedöms som säkerhet vid kreditgivning. Detta uppnås genom intervjuer med sex respondenter som arbetar som företagsrådgivare eller chef på bank. Resultatet visade att kreditbedömningen är det som bankerna oftast anser vara mest väsentligt när kredit beviljas, även om de till stor del också kräver att företaget lämnar någon form av säkerhet. Beroende på vilken typ av säkerhet som lämnas kan banken anpassa kreditvillkoren. De tillgångar eller villkor som lämnas som säkerhet skall helst vara förknippade med krediten och möjliga att sälja vidare på en andrahandsmarknad alternativt fungera som ett styrmedel för banken. Immateriella tillgångar anses av respondenterna vara otillräckligt för att fungera som säkerhet på grund av sådana svårigheter. Gällande kreditbedömningen angav hälften av respondenterna att den behöver anpassas efter tjänsteföretag. De som ansåg detta tenderade även att inkludera immateriella tillgångar i kreditbedömningen, framför allt eftersom immateriella tillgångar anses nära förknippade med särskilda risker. Slutligen visade resultatet även att respondenterna ansåg att immateriella tillgångar är ett komplement till övrig finansiell information i kreditbedömningen. / Banks have an important role in the financial system, helping companies to grow by offering help through credit. Before the bank grant a credit to the company, a credit rating is made. In most cases the bank also requires some form of collateral from the credit seeking company. However, when a company holds a large part of immaterial assets such as intellectual capital – which can be the case for service companies, complexity arises. Immaterial assets are difficult to value, not only for the bank but also for the company which possesses them. Because of difficulties to include some immaterial assets in the company’s accounting, a gap between the company’s market value and declared value emerge. This makes it difficult for banks to form an objective opinion of a company whose assets to a large part consists of immaterial assets. This thesis’ purpose is to answer the question “How do banks take immaterial assets in service companies into consideration when asked to give a credit?” and to bring understanding to how banks take companies’ immaterial assets into consideration in the credit rating and as collaterall. This is achieved through six interviews with bank employees. The result shows that the credit rating is what most banks base their credit decision on, although collateral is also required. Based on the collateral the bank can offer the companies’ different terms of credit. It is preferred by banks that the collateral is somehow connected to the credit and that it’s possible to either sell it on a second hand market or use as a management control measure for the bank. The banks often neglect immaterial assets as collateral because of such difficulties. Half of the interviewees claimed that a credit rating had to be adapted to the service company, and that immaterial assets should be taken into consideration in the credit rating. The result also showed that the interviewees tend to consider immaterial assets as a complement to remaining financial information in the credit rating, rather than on its own.

Textilindustrin präglas av turbulens på grund av sporadiska faktorer såsom mode, trend, väderlek samt kundpreferenser som ständigt förändras. Hanteringen och bemötandet av den stokastiska efterfrågan tenderar att bilda alltför stora lagernivåer, vilket ökar lagerhållningskostnaderna, minskar likviditeten och försämrar genomflödet. På uppdrag av textilföretaget Cavaliere AB har studien gjorts inom lagerstyrning. Syftet med rapporten är att ge konkreta förslag kring hur lagernivåerna kan sänkas och kapitalbindningen minskas. De föreslagna lösningarna har inte implementerats, utan presenteras för företaget som förslag. Nuläget av lagerställningen analyserades genom lagerstatistik som erhölls från företaget och konsultation med företagets ledning. De problem som identifierades var onödigt stora säkerhetslager, långa ledtider, ej precisa prognosmodeller, alltför stora beställningskvantiteter och icke-frekventa leveranser. De föreslagna lösningarna inkluderar justering av servicenivåer och säkerhetslager, nya metoder för produktklassificering, beställningsprinciper, samt förslag kring hantering av inleveranser och ledtider.

Social isolation har på senare år ökat i Europa samtidigt som tilliten till statliga institutioner har sjunkit. Denna studie ämnar att undersöka om det finns ett samband mellan dessa två fenomen samt huruvida ett sådant potentiellt samband skiljer sig åt mellan tre olika välfärdsregimer. Fem europeiska länder ligger till grund för analyserna i detta arbete. Dessa länder är Sverige, Danmark, Tyskland, Frankrike samt Storbritannien vilka kategoriseras inom olika välfärdsstatsregimer beroende på hur den statliga välfärden är organiserad. Välfärdsregimerna utgörs av den konservativa, den liberala samt den socialdemokratiska välfärdsstatsregimen, vilka alla skiljer sig åt vad gäller välfärdens organisation och bredd. Det undersöks även om det finns skillnader i social isolation samt institutionell tillit dessa välfärdsregimer emellan. Detta undersöks med hjälp av det teoretiska ramverket som utgörs av Robert Putnams teori om socialt kapital samt Gösta Esping-Andersens teori om välfärdsstatsregimer. Utifrån dessa teorier, tidigare forskning och de resultat vilka presenteras i arbetets analysdel diskuteras välfärdens roll i att skapa skyddsnät för individer och så ge denne förutsättningar att inte hamna i social isolation. Studiens slutsatser är att social isolation har en påverkan på institutionell tillit men att den socialdemokratiska regimsfären verkar besitta karaktärsdrag vilket trubbar denna effekt.

Arbetet är en etnografisk studie baserad på observationer samt informella samtal med lärare från två kommunala grundskolor i Mellansverige, med skilda socioekonomiska bakgrunder. Syftet med studien har varit att försöka beskriva och förstå formandet av humankapital som en social process som sker i klassrummet, där lärare formar elevers humankapital. Lärarna i klassrummen samt elevernas psykiska och fysiska skolmiljö har varit de centrala faktorer som undersökts. Den teoretiska referensramen har baserats på Pierre Bourdieus teorier om habitus och individers olika kapitalinnehav, med fokus på socialt och kulturellt kapital. Även den dolda läroplanen har använts för att konkretisera olika sociala processer i klassrummen. Det empiriska materialet som har analyserats visar på att det finns stora skillnader i hur lärare och den fysiska samt den psykiska skolmiljön bidrar till formandet av elevernas humankapital.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur fotbollsdeltagande påverkar det sociala livet vad gäller nätverksbyggande och vänskapsrelationer för unga män med flyktingbakgrund. Resultaten visar att det sociala kapitalets styrka och struktur utvecklas över tid från svaga band till en kombination av svaga och starka band. Från att till en början mest handla om sammanbindande kapital utvecklas över tid även ett överbryggande kapital. Informanterna beskriver att språket är en viktig faktor men också att talangen för fotboll haft betydelse för att lägga grunden till nätverksbyggande och utveckling av det sociala kapitalet. En viktig faktor som kom fram i studien var också det egna ansvaret hos de unga männen att anstränga sig och vara motiverade för att skapa sociala nätverk. Studien visar att idrotten som arena kan ha stor betydelse för integration av människor med flyktingbakgrund.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka var föräldrar kan söka stöd, råd och information som underlättar deras föräldraskap samt hur detta kan tolkas som olika  former av socialt kapital. Det visar sig tydligt att informationsteknologin med de nya möjligheter som internet innebär, har kommit att få en allt viktigare roll när det gäller att stötta dagens föräldrar. Forskningen inom detta område etablerades på 1990-talet och har visat att internet under 2000-talet har blivit ett allt viktigare forum för föräldrar som söker svar på frågor som rör barn och föräldraskap. Man har kunnat se att de flesta webbforumen vänder sig till kvinnor men att det på senare tid också dykt upp forum som riktar sig till män. De gemenskaper som bildas på nätet har visat sig främja socialt kapital i form av information, känslomässigt stöd och erfarenhetsutbyte. I den här uppsatsen har det visat sig att förutom allt det stöd som internet kan ge i föräldraskapet är fortfarande familjen och samhällets stöd helt avgörande för de flesta föräldrar.   Resultatet i denna studie visade att föräldraforumen genom sin ständiga tillgänglighet och möjlighet till erfarenhetsutbyte för många blivit ett viktigt komplement till det stöd som familj, vänner och välfärdssamhället på olika sätt utgör. På grund av tonen och språkbruket i en del forum kan man spåra en viss tveksamhet och kluvenhet inför att aktivt delta i vissa forum. Denna dubbelhet och tendens till social nedvärdering av de som deltar i vissa forum har inte kunnat iakttas i tidigare forskning. Detta kan möjligen bero på att intervjupersonerna inte är utvalda därför att de är aktiva deltagare på föräldraforumen. Studien använder sig av en kvalitativ metod där totalt 10 föräldrar har intervjuats.

Att vara invandrare beskrivs ofta felaktigt som en egenskap eller ett tillstånd hos individer. Istället för att beskriva det som den händelse det faktiskt är, en händelse föranledd utav en flytt från en plats till en annan. I den här uppsatsen undersöker vi kvinnors upplevelse av hur integrationsarbetet fungerar i det ideella projektet Women on Wednesdays och som vi i vår uppsats förkortar Wow med syfte att spåra hur deltagarna i projektet upplever att sin integration görs möjlig. Wow är ett projekt som enbart riktar sig mot kvinnor och där tanken är att hälften av deltagarna ska vara invandrarkvinnor och hälften svenska. Våra frågeställningar präglas av vilken betydelse projektet har för deltagarna, såväl de invandrade kvinnorna som de svenska, och även initiativtagaren till projektet berörs i vår undersökning då vi är intresserade av att höra hennes upplevelse och tankar om behovet av integrationsarbete i samhället. Vår metod är kvalitativ med en fenomenologisk hermeneutisk ansats och vi utför semistrukturerade intervjuer med både invandrarkvinnor och svenska kvinnor. I vårt resultat framkom att Wow, med sin arbetsmetod utav en jämn fördelning på svenska respektive utländska kvinnor är oerhört nödvändig och banbrytande. Att särskilt inrikta sig mot kvinnor har visat sig vara ett gott koncept för att nå ett tryggt och positivt klimat där invandrarkvinnan kan anamma det svenska samhällets spelregler och nå gemenskap med andra kvinnor med liknande bakgrund samt få inblick och tillträde till i hur den svenska kvinnan lever och tänker.

This doctoral thesis is focused on the most progressive part of alternative financing for small business nowadays, on Private Equity and Venture Capital. Despite its undeniable importance, compared to the more traditional ways of collecting financial resources for further business development, only very little research has been done in this area from the point of view of economics sciences. The recent world financial crisis has only served to highlight the importance of Private Equity. However, the theory is still unable to provide answers to many questions raised by practice. In view of that, the main aim of the thesis is to provide detailed description of the field, examine the current trends in Private Equity investment and introduce Private Equity as one of the most perspective systems of business activity financing. The thesis is divided into three main parts. The definition of financial market, its functioning as well as the main agents are included in the first part of the dissertation. The second part deals with the comparison between the EU and its new member states represented by the region of Central and Eastern Europe, and also examines the factors that have been influencing Private Equity development in the last four years and their mutual interdependencies. In the third part, the original valuation model measuring total returns of Private Equity investments is developed. In his dissertation, the author tests the following hypotheses: 1. Private Equity can be considered as one of the most risky investments among all. Total return from PE is well above the average of any other forms of investment. 2. The total amount of Private Equity investments in CEE region is growing steadily. The largest part of this investment is constituted by Buy-outs. Both tested hypotheses are confirmed. This doctoral thesis of Patrik Cupak provides a detailed analysis of Private Equity investments development. The main contribution of the dissertation is the fact that it represents the first analysis comparing the actual situation in Private Equity investments in European and CEE region of this type. The thesis also has significant theoretical and practical contributions due to its wide content and original analysis in this field. Its findings can be thus used in both, practice as well as the academic field.

Följande rapport behandlar ekonomiska handlingar och analyserar ett företags finansiella styrka utifrån relevanta nyckeltal som kan appliceras utifrån Du-Pont modellen. Utifrån följande analys visualiseras och beaktas företagets ekonomiska position på marknaden. Analysen grundar sig och är utformad enligt en kvalitativ metod innehållande ostrukturerade intervjuer och ett iaktagande av företagets aktiviteter. Den ekonomiska analysen är ämnad att utgå från logistikbranschen, med perspektivet från ett tredjepartslogistikföretag, läsaren bör därför ha i åtanke att kvoter kan differera branscher i mellan. För att kunna genomgå analysen har ekonomiska dokument i form av företagets bokslut använts för att styrka de nyckeltal som presenteras i rapporten. Genom att få en överblick över företagets situation kring lager, hantering och andra tillhörande ekonomiska faktorer kan en Du-Pont modell appliceras och en överblick likaväl som en djupgående syn på dess finansiella styrka ges. Efter den rådande analysen har ett flertal slutsatser kunnat dras där nyckeltal som behöver stärkas har kunnat identifieras. Det främsta nyckeltalet som rapporten kommer att lägga fokus på, för att rådslå kring förbättringsmöjligheter, är vinstmarginal. Utifrån analysen har en identifiering av sagt nyckeltal gjorts där lösningsförslagen ligger i en reformering av intäkter samt utgifter, vilket kan främja en mer hälsosam räntabilitet. Lösningsförslag för att främja en mer hälsosam räntabilitet ligger i att utnyttja företagets resurser för att säkerställa att kapacitet inte går outnyttjad samt söka kunder vars lager innehar en hög omsättning. Kunder med hög omsättning på sina varor leder till högre hanteringsintäkter vilket främjar företaget i fråga. Rapporten kan vara till nytta för företagets ledning som hjälp i framtida beslutsfattning, målsättning och prognostisering. / The following report deals with financial documents and analyzes the financial strength of a company based on relevant key ratios that can be applied through the Du-Pont model. Based on the following analysis, the company's financial position is visualized and taken into account. The analysis is based on a qualitative method that contains unstructured interviews and a follow-up of the company's activities. The economic analysis is intended to be based on the logistics industry, with the perspective of a third-party logistics company, so the reader should keep in mind that quotas can differ in industries in between. In order to undergo the analysis, financial statements have been used to strengthen the key figures presented in the report. By getting an overview of the company's situation regarding stocks, management and other related economic factors, a Du-Pont model can be applied which provides overview as well as an in-depth view of its financial strength. A number of conclusions have been drawn where key ratios that need to be strengthened have been identified. The key ratio to which the report will focus on, to advise on improvement opportunities, is the profit margin. Based on the analysis, identification of said key ratio has been made where the solution proposals are in a reform of revenue and expenses, which can promote a better return on investment. Solutions to promote a more healthy return on investment are to utilize the company's resources to ensure that capacity is not exploited and to seek customers whose stocks hold high sales. Customers with high turnover on their goods lead to higher management income, which promotes the company in question. The report may be arbitrary for the management of the company to assist in future decision-making, objectives and forecasting.

Den 25 maj 2014 valde Sverige, likt resterande medlemsländer inom EU, parlamentariker till Europaparlamentet för perioden 2014-2019. Detta val tenderar att engagera långt färre väljare än nationella parlamentsval trots att det är ett av få reella verktyg en väljare har att påverka EU:s arbete och inriktning. Fenomenet kan exemplifieras med Sverige som i riksdagsvalet 2010 uppnådde ett valdeltagande på 84,63% av den röstberättigade befolkningen, men i valet till Europaparlamentet 2009 röstade endast 45.3%. Generellt i EU röstar 20 procentenheter färre i valet till Europaparlamentet. I och med valet 2004 föll det sammanlagda valdeltagandet till under 50 % för första gången. I boken ”What’s wrong with the European union & how to fix it” påvisar Simon Hix denna problematik och kallar Europaparlaments-valet ett ”second-order election”. Han menar att valet är underordnat de nationella valen. Hix problematiserar EU:s bristande legitimitet till Europas befolkning och påvisar ett demokratiskt underskott. Han skriver även att det existerar en allmän uppfattning att EU lider av ett stort underskott gällande demokratiska värden. Frågetecken kring EU:s demokratiska underskott väcktes ursprungligen av länder med en stark historia av demokratiska institutioner, exempelvis Sverige och Storbritannien. Frågan har dock på senare tid fått alltmer fokus även från andra länder. Ytterligare ett betydande problem är EU:s svårigheter att skapa kontakter och konkreta relationer till Europas befolkning. Stödet för EU har stadigt minskat, främst efter 90-talet. Som motåtgärder till detta har parlamentet getts mer makt och generellt fattas beslut numera med en större transparens än tidigare. Tanken är att öka medborgarnas förtroende, och känsla att kunna påverka ett EU som tidigare känts distanserat för vanliga människor. Hix presenterar en mängd olika faktorer för det lägre valdeltagandet i EU- valet. En av flera förklaringar kan vara bristen på socialt kapital. Skiftande kultur och en ansträngd gemensam historia kan antas göra det svårt att skapa ett starkt socialt kapital mellan EU:s medborgare och därmed forma en gemensam och stark europeisk identitet. Detta kan i sin tur påverka valdeltagandet till Europaparlamentet vilket undergräver EU:s demokratiska legitimitet. Robert Putnam har i sin forskning uppmärksammat ett minskande socialt kapital i USA. Kan en liknande utveckling skönjas inom EU med ett minskande valdeltagande till EU-valet som följd? Med bakgrund i EU:s bristande legitimitet, demokratiska underskott och de åtgärder om tagits för att åtgärda detta kan antas att EU:s medborgare tillvarar tar möjligheten att påverka vid valen till EU. Trots att parlamentet fått en mer framskjuten roll inom EU visar verkligheten att valdeltagandet fortsatt är lågt runt om i Europa. Medborgarnas rösträtt är den centrala symbolen för den västerländska demokratin. Alla människor ska ha samma makt, en röst, oberoende status och rikedom. Med bakgrund i tankar kring ett demokratiskt underskott inom EU behandlar uppsatsen vad som kan tänkas ligga bakom skillnaden mellan nationella val och valet till Europaparlamentet.