Denna studies syfte är att undersöka huruvida högskolestudenter anpassar sig efter rådande anställningsbarhetsdiskurs i samhället. Studien innefattar två frågeställningar, den första frågeställningen avser vilka strategier studenterna använder och kan tänka sig använda för att göra sig själva anställningsbara. Den andra frågeställningen undersöker om något samband finns gällande vilka strategier studenterna använder sig av och kan tänka sig använda sig av utifrån anställningsbarhetsdiskursen avseende civilstånd, ålder eller hemmaboende barn. Studien utgår från forskning om anställningsbarhet, Atkinsons flexibilitetsmodell, Bourdieus kapitalteori samt Foucaults teori om styrningsrationalitet. Studien baseras på en kvantitativ enkätundersökning, som 96 högskolestudenter deltog i. Studiens resultat visade att studenterna använde och kunde tänka sig använda flera strategier för att göra sig anställningsbara. Vidare påvisade studien att studenterna använde sig av liknande strategier för att göra sig anställningsbara oavsett civilstånd, ålder eller om de hade hemmaboende barn.

Marx versteht unter der Mehrwertrate das Verhältnis von unbezahltem Mehrwert zu der als variables Kapital (v) bezeichneten Entlohnung der Arbeiter. Die Profitrate hingegen enthalte im Nenner zusätzlich das konstante Kapital (c), das die Vorleistungen umfasst. Wenn in den Sektoren eine uniforme Mehrwertrate gilt, resultiert bei ungleicher organischer Zusammensetzung des Kapitals (c/v) das berühmte Transformationsproblem der Verwandlung von Arbeitswerten in Produktionspreise. Jedoch lässt sich das konstante zirkulierende Kapital ebenfalls in lebendige Arbeit auflösen. In dem reduzierten System fallen Mehrwert- und Profitrate zusammen. Diese Größe entscheidet über die Sektorengewinne, wird aber allein in der Lohngüterfertigung determiniert. Arbeitswerte und Produktionspreise stimmen damit überein. Der gesamte Rohgewinn inklusive der Verzinsung des Fixkapitals hängt nicht vom Lohnsatz ab, sondern nur von den Ausgaben der Kapitalisten selbst.

Trots att många ser klassbegreppet som en relik från en svunnen tid så är det ändå lika relevant idag som då, och ett av sätten som klass kan ta sig mest i uttryck är kommunikation människor emellan. All kommunikation är inte likvärdig, och det kan finnas stora skillnader i kommunikation online jämfört med i verkliga värden men även också inom dessa digitala sfärer. Därför kommer denna uppsats presentera en kvantitativ undersökning som ska försöka se om det finns något samband mellan olika klassuttryck och vart det postas online. Som teoretisk ryggrad används Pierre Bourdieus kapitalbegrepp, där socialt, kulturellt, ekonomiskt och lingvistiskt kapital kommer att vara viktigast. Materialet hämtas ur två stycken subforum på Flashback.se, kapitalet kommer att operationaliseras och mätas för att sedan se om det finns ett samband mellan vilket subforum saker postas i och hur mycket kapital som finns. Slutsatsen som kunde dras var att det enda statistiskt signifikanta samband som kunde hittas var mellan det sociala kapitalet och subforumet Hem, bostad och familj. Det visade sig så att det är 14% mer sannolikt att socialt kapital finns i subforumet Hem, bostad och familj än att det finns i subforumet Fordon.

This study presents the ways secondary school students and their teachers view representation in religious education lessons and how to use the students as a resource for education. With the help of eight qualitative interviews with three certified religious education teachers and five of their students, material was collected to be analysed and discussed in the light of earlier research and Pierre Bourdieu’s theory on religious and symbolic capital. The results show that the students are all positively inclined towards listening to classmates or other religious practitioners as they inform them of new perspectives. However, the results also show that the students themselves have a tendency to feel uncomfortable when the teacher turns to them for religious thoughts or experiences due to judgements from classmates. In Bourdieu’s terminology it is possible to state that when the teacher recognizes a student's high religious capital this often collides with the student's symbolic capital. This in turn creates a conflict within the student and contributes to feelings such as stress and anxiety. The results also show that the teachers are unaware as to how the students feel about being used as a resource since they both operate in opposite fields and prioritize different capitals. Since the students are positively inclined to listen to different religious thoughts and experiences the religious education classrooms would benefit from elements such as guest speakers and study visits. This would create a classroom impacted by representation with a safe climate that would offer the student increased understanding. When this is accomplished the student would be encouraged to speak up in the classroom without the stressful feeling of receiving judgment from classmates.

The purpose of this essay is to examine and compare the cultural heritage work within the four municipalities in northern Värmland, and to see what motivates the preservation of sites classified as cultural heritage. The scientific method used in this essay is a qualitative descriptive idea analysis. The result of this essay has concluded that the northern municipalities in Värmland follow a set of rules and laws set by the Swedish governments appointed authority in the cultural district. But besides thet there is no cooperation or similar strategies between the municipality´s. The motives behind cultural heritage work are to strengthen the municipality´s growth both culturally and economically. This is done through heavy marketing of the different cultural heritage sites in the respective municipality to increase tourism, which leads to greater economic gains and puts the municipality´s on the map.

Följande uppsats ämnar undersöka hur Örebros allmännyttiga bostadsbolag Örebrobostäder (ÖBO) och andra aktörer arbetar med social hållbarhet inom Örebros utsatta områden Vivalla, Oxhagen och Varberga. Dessa är med på den lista som Polismyndighetens Nationella operativa avdelning (NOA 2017, s.41) format för att belysa områden där den låga socioekonomiska statusen i samband med ökad kriminalitet kräver extra resurser och sociala investeringar; socialt utsatta områden. Studiens resultat har formats och analyserats genom tidigare forskning, främst inom social hållbarhet, socialt kapital och segregation. Tillvägagångssättet har utgjorts av en fallstudie med kvalitativ metod där vi samlat in data från tjänstemän inom ÖBO, Partnerskap Örebro samt privatpersoner som är boende inom våra valda studieområden. Utifrån studiens syfte har vi format frågeställningarna: ● Vad har Polisens klassificering ”utsatta områden” för effekt på invånare i denna typ av områden i Örebro kommun? ● Hur arbetar ÖBO för att stärka den sociala hållbarheten i Örebros utsatta områden? ● Hur påverkar den socioekonomiska statusen individers möjlighet att fritt välja bostad? Resultatet visar att ÖBO tillsammans med Polisen och Partnerskap Örebro satsat på sociala investeringar för att stärka invånarnas socioekonomiska status i utsatta områden, där de skapar aktiviteter för att engagera människor i sin stadsdel, renoverar bostäder och skapar sysselsättning för de sysslolösa. Detta anses vara satsningar för att minska bostadssegregationen i dessa områden, och bidra till att förändra den stigmatiserande bilden utsatta områden blivit stämplade för. Polisens klassificering är enligt våra slutsatser en polariserande faktor gentemot hur invånare uppfattar de utsatta områdena, då de klassas som “problemområden” i folkmun. Intervjupersoner från Vivalla och Oxhagen vittnar om att den stigmatiserade bilden av utsatta områden inte speglar deras verklighet, och att gemenskapen i området är hög vilket tyder på ett starkt socialt kapital trots sociala utmaningar. Intervjupersonerna poängterar att även om de vill flytta i framtiden så existerar det idag många hinder för att detta ska vara möjligt - hyreskostnaden kan fortfarande styra individens val av bostadsområde, trots att antalet ködagar (köpoäng) räcker för andra områden utanför de socialt utsatta områdena.

I detta arbete problematiserar vi hur fritidspedagoger i socioekonomiskt utsatta områden i Malmö uppfattar likvärdighet utifrån skolans uppdrag att väga upp för skillnader i elevers olika förutsättningar. Vi inriktar oss på vad fritidspedagogerna anser om kulturella utflykter utanför bostadsområdet som ett kompenserande verktyg.Vårt empiriska material består av kvalitativ metod med intervjuer av pedagoger som arbetar ute i fritidsverksamheter i socioekonomiskt utsatta områden. Materialet har bearbetats och analyserats utifrån Pierre Bourdieu och Robert D. Putnams teorier om socialt och kulturellt kapital. Det sociala kapitalet innebär de nätverk och kontakter en person har, till exempel genom familj, släkt, kompisar med mera. Det kulturella kapitalet innebär den bekantskap man har med exempelvis finkultur, utbildning, allmänbildning, kunskap, språk och så vidare. Resultatet av studien visar för det första att pedagoger som arbetar ute i fritidshemsverksamheterna i socioekonomiskt utsatta områden uppfattar elevernas rörelsemönster som begränsat. Därmed ser pedagogerna ett stort behov i barngrupperna av att göra utflykter utanför deras bostadsområde. För det andra har vi utifrån pedagogernas svar fått reda på att valet av utflykter snarare baseras på språkutveckling än att ge elever kulturella erfarenheter i form av konst och kultur. Slutligen visar det insamlade materialet att syftet för de planerade utflykterna oftast riktar sig mot att eleverna överhuvudtaget ska komma utanför sitt bostadsområde.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka möjligheter och utmaningar som samhällskunskapslärare upplever i arbetet med det kompensatoriska uppdraget. Vi har tagit del av mycket forskning kring elevers olika förutsättningar i skolan, men en avsaknad av vad lärarna kan göra för att kompensera för detta. Därför valde vi just denna inriktning och intervjuade lärare på två skolor i olika sociala områden med ett utbildningssociologiskt perspektiv. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som i sin tur bidragit med kunskaper kring de olika skillnaderna i arbetet med det kompensatoriska uppdraget på respektive skola. Resultatet visade på tydliga skillnader mellan de två skolorna som är belägna i olika socioekonomiska områden. Utmaningar som tidigare forskning har konstaterat, exempelvis elevers socioekonomiska bakgrund och dess betydelse för skolprestationer samt segregationens betydelse för homogena klasser, blev väldigt synliga. Skolan som låg i ett socialt utsatt område hade en överbelastning av elever som var i behov av kompensatoriskt stöd medan den andra skolan hade andra former av utmaningar som lärarna fick ta itu med. I vilket socialt område som skolan var belägen och vilken elevgruppens socioekonomiska bakgrund hade alltså betydelse för lärarens arbete med uppdraget. Trots detta visade undersökningen även att det finns många möjligheter att uppfylla det kompensatoriska uppdraget, exempelvis genom olika verktyg lärare kan använda sig av.

Universiẗat, Diss.--Augsburg, 2007.

Univ.-Gesamthochsch., Diss. u.d.T.: Stecher, Ludwig: Soziales Kapital und Habitusentwicklung--Siegen, 2000. / Literaturverz. S. 321 - 342.