No description available.

<p>I denna uppsats analyserar vi huruvida Basel II regelverket räcker för att kontrollera bankernas verksamhet och om det statliga garnantiprogrammet behövs. Som föremål för studien har vi valt Handelsbanken och SEB och vi har studerat nyckeltalen kapitaltäckningsrad, kreditförlustnivå, räntabilitet på eget kapital samt kassaflödesanalys över tid. Vidare behandlar vi Basel II regelverket med kapitaltäckning och intern riskhantering samt det statliga garantiprogrammets utformning. Vi har även genomfört intervjuer med respondenter från Handelsbanken, Riksgälden och Finansinspektionen (Fi) för att styrka de siffror vi hittat i bankernas årsredovisningar. I dagens ekonomiska krisläge är vi av uppfattningen att Basel II:s kapitaltäckningskrav inte helt speglar de verkliga hot bankerna är utsatta för, nämligen likviditetshotet. SEB uppvisar stora kreditförluster och negativa kassaflöden, ändå har banken god kapitaltäckning. Det statliga garantiprogrammet behövs för att bankerna ska kunna klara sin upplåning och därmed likviditet.</p>

No description available.

I denna uppsats analyserar vi huruvida Basel II regelverket räcker för att kontrollera bankernas verksamhet och om det statliga garnantiprogrammet behövs. Som föremål för studien har vi valt Handelsbanken och SEB och vi har studerat nyckeltalen kapitaltäckningsrad, kreditförlustnivå, räntabilitet på eget kapital samt kassaflödesanalys över tid. Vidare behandlar vi Basel II regelverket med kapitaltäckning och intern riskhantering samt det statliga garantiprogrammets utformning. Vi har även genomfört intervjuer med respondenter från Handelsbanken, Riksgälden och Finansinspektionen (Fi) för att styrka de siffror vi hittat i bankernas årsredovisningar. I dagens ekonomiska krisläge är vi av uppfattningen att Basel II:s kapitaltäckningskrav inte helt speglar de verkliga hot bankerna är utsatta för, nämligen likviditetshotet. SEB uppvisar stora kreditförluster och negativa kassaflöden, ändå har banken god kapitaltäckning. Det statliga garantiprogrammet behövs för att bankerna ska kunna klara sin upplåning och därmed likviditet.

Behovet av regleringar av den finansiella marknaden blev extra påtagligt i samband med den finansiella kris som drabbade världen 2008. Krisen bidrog till framtagandet av det nya regelverket Basel III. Regelverket kommer att börja gälla i Sverige 2014. Syftet med Basel III är att banker ska bli mer risktåliga för att förhindra framtida bankkriser. Det finns emellertid en oro för att det nya regelverket, med förändrade kapitalkrav för banker ska bidra till både högre priser och lägre utbud av krediter för bankernas kunder. Detta skulle kunna medföra en bromsad ekonomisk tillväxt. Syftet med uppsatsen är att ge en överblick av hur affärsbanker verksamma i Sverige har valt att bemöta Basel III med fokus på kapitalkraven. Vidare undersöks hur regelverket, och då främst kapitalkraven, påverkar bankers riskhantering, företagskunder och tjänsteutbud. Fokus ligger på utlåning och därigenom även på hur bankers hantering av kreditrisker påverkats. En kvalitativ metod har tillämpats. Datainsamlingen har huvudsakligen bestått av semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter från fem olika banker av varierande storlek. Analys av insamlad data har utgått från en analysmodell. Analysmodellen formulerades med utgångspunkt i en litteraturgenomgång. Slutsatserna var att alla de medverkande bankernas kapitalsituationer var bra redan innan Basel III, men att de trots detta vidtagit åtgärder för att minska kapitalkravens påverkan på deras verksamhet. Bankerna har valt att öka sina kapitalkvoter både genom att stärka deras kapitalbaser och minska deras riskexponering. Detta har bidragit till minskad tillgänglighet på kapitalkrävande tjänster och tydliga indikationer på försök att minska exponeringen för kreditrisker. För bankernas kunder har detta inneburit högre priser samt minskad tillgänglighet på traditionella banklån. Detta framförallt för kunder med hög riskprofil. I fråga om tjänster märks en tydlig strävan mot mindre kapitalkrävande alternativ. Slutligen kunde en tendens att de större bankerna påverkades mer än de mindre påvisas.

Purpose: The purpose of this study is to show how the small banks financial stability was affected by the financial crisis 2008. Method: The study is based on a quantitative methodology where the banks financial reports have been collected for the years 2004-2014. The selection in the study includes 7 banks. Results: The study’s result shows that the financial crisis had a small impact on the banks financial stability. The result also shows that the banks credit loss ratio was slightly affected. Conclusion: In conclusion, it can be noted that the financial crisis has a minimal impact on the niche banks financial stability and credit losses. / Syfte: Syftet med studien är att studera på vilket sätt svenska nischbankernas finansiella stabilitet har påverkats av finanskrisen 2008. Metod: Studien baseras på en kvantitativ metod där sekundärdata har samlats in från utvalda nischbankers årsredovisningar för år 2004-2014. Urvalet i studien granskar 7 nischbanker. Resultat: Studiens resultat tyder på att nischbankernas finansiella stabilitet påverkades i liten grad av finanskrisen 2008. Resultatet visar även att bankernas kreditförlustnivå påverkades i liten utsträckning. Slutsats: Sammanfattningsvis kan det konstateras att nischbankernas finansiella stabilitet samt kreditförluster hade en minimal påverkan av finanskrisen.

Titel: Basel III – En studie om baselregelverkets påverkan på den svenska banksektorn   Nivå: D-nivå (30 Högskolepoäng) inom ämnet företagsekonomi   Författare: Nour Reda 891029-xxxx, Johan Laryd 850131-xxxx   Handledare: Per-Olof Bjuggren, Professor inom nationalekonomi; Economics, Finance and Statistics, Internationella Handelshögskolan. Louise Nordström, Doktorand inom nationalekonomi; Economics, Finance and Statistics, Internationella Handelshögskolan.   Datum: Jönköping, Maj 2011   Frågeställningar: (i) Vilka behov finns för att det befintliga regelverket skall kompletteras? (ii) Hur kommer införandet av Basel III ändra kostnadsfördelningen mellan banken och dess kunder? (iii) Kommer införandet av Basel III leda till en stabilare finansiell marknad?   Syfte: Det övergripande syftet med denna studie är att beskriva och undersöka Basel III:s påverkan på den svenska banksektorn.   Metod: Författarna har inom studien använt en kvalitativ metod med en deduktiv ansats som tillvägagångssätt. De intervjufrågor som vi tagit fram har grundats på studiens tre frågeställningar. Respondenterna som intervjuats är personer som är ansvariga eller delaktiga i arbetet mot införandet av Basel III. Det har lämnats stort utrymme för respondenterna att kunna föra sina egna diskussioner för att vidare mynna till väldefinierade resultat.   Resultat Resultatet av denna studie visar att de svenska storbankerna är positivt inställda mot införandet av Basel III och tror att det nya regelverket kommer bidra till en stabilare finansiell marknad. Kritik riktas mot regelverkets nya krav på bankers likviditet, samt det bruttosoliditetskrav som kommer införas. Som en effekt av det nya regelverket kommer bankernas kostnader öka, vilket i sin tur kommer drabba deras kunder negativt, i form av högre räntekostnader. / Title: Basel III – An investigation about the impact of Basel III on the Swedish banking sector   Level: D-level (30 ECTS) Master Degree in Business Administration   Arthur: Nour Reda 891029-xxxx, Johan Laryd 850131-xxxx   Supervisor: Per-Olof Bjuggren, Professor in Economics, Department; Economics, Finance and Statistics, International Business School. Louise Nordstrom, PhD in economics, Department; Economics, Finance and Statistics, International Business School.   Date: Jonkoping, May 2011   Questions: (i) Is there any needs for the existing set of regulations to be complemented? (ii) How will the new set of regulations effect the cost distribution between the Swedish banks and their clients? (iii) Will the effects of Basel III lead to a more stable financial market?   Purpose: The overall goal of this paper is to describe and examine the impact of Basel III on the Swedish banking sector.   Method: The authors have used a qualitative method with a deductive approach for the thesis. The interview questions are founded on the basis of the three question formulations of the thesis. The respondents who were interviewed are persons responsible or somehow involved in work towards the introduction of Basel III. There has been considerable scope for respondents to bring their own discussions in order to achieve well-defined results.   Result: The result of this study shows that the major Swedish banks have a positive attitude towards the implementation of Basel III, and that they believe the new regulation will contribute to a more stable financial market. The new liquidity ratios and the leverage ratio are given criticism from the banks. A direct effect of the new regulation is increased costs for Swedish Banks. Which will affect their customers negatively through a higher cost of capital.

Research issue: The transition from Basel II to Basel III becomes consuming for banks, financially. But Basel III should be profitably for financial market economy. Risks in the financial world is very complex. Is Basel III is sufficient to manage risk and future crises Purpose: The purpose of this paper is to examine the application of Basel II and the transition to Basel III in Sweden with the banking system in focus. Method: The study has a qualitative research methodology for the collection of empirical data. The study is based on interviews with four large banks of Sweden (Swedbank, SEB, Nordea, Handelsbanken) and with Finansinspektionen. We also used previous studies, books and rapports. Conclusions: Basel has no direct connection to the profitability of the banks. The translation to Basel III was an obvious step for a more stable financial market. With Basel III it became more expensive for the banks; the more cost the less returns and hence led dividends for shareholders. But the banks will not bear the costs themselves, the costumers will get affected. Banks have begun to adapt to Basel III. There are requirements to save equity immediately not only in crisis. Which leads to the return is not likely to be lowered at bad times.

The credit crunch that started the 9th of August 2007 is generally viewed as the most significant crisis to affect the financial markets and the global economy since the 1930s.The UK financial sector was heavily hit by the crisis which resulted in a dry up in lending and left a black hole in the British banks‟ finances. During the last quarter of 2010 the GDP shank unexpectedly with 0.5 percent from the third quarter which created concerns about going back into the recession. Contrarily, for Swedish economy 2010 was an impressing year with an unexpected GDP growth of 7, 3 percent in the last quarter.The purpose of this study is to analyse how the finance crisis has affected the leading banks‟ performance within the two countries and see whether the differences in values can explain the difference in GDP growth during the last quarter of 2010. The analyse is performed through a financial ratio analysis of the different banks.The final results of the research indicates to that the Swedish banks have been more profitable, have had a more secure and higher quality of lending and more capacity to lower cost related to income than the British banks. The more distinctive negative influence is mostly based on the larger amount of credit losses the British banks had to experience which contributed to their significant decrease in earnings per share which created scepticism on the credit market followed by a severe slowdown in consumption and in GDP growth. Since the credit losses never got to same levels in Sweden as in the UK the scepticism of the Swedish banking system did not affect the reduction in credit use and house prises to the same extent and GDP growth could recover back to normal levels sooner than in the UK.