Staden och dess stadskärnor har genom historien förändrats och varit under inflytande från olika planeringsideal. Andra händelser och skeenden så som till exempel bränder har också bidragit till att forma staden. Även idag sker förändringar och omvälvningar i stadskärnan, mitt framför våra ögon. Syftet med denna studie är att klargöra centrumaktörers uppfattningar om Karlstads stadskärna och dess framtid samt hur intressenterna upplever att e-handeln påverkar stadskärnan. Studiens frågeställningar inriktades således på att klargöra centrumaktörers uppfattningar om stadskärnan, samt vad intressenterna ansåg att planeringen behövde göra för att på bästa sätt tillmötesgå framtida utmaningar i stadskärnan. En ytterligare frågeställning syftade även till att klargöra vilka intressenterna ansåg vara de största faktorerna bakom valet till varför man väljer att besöka stadskärnan. Studiens teoretiska referensram utgörs av teorier och tidigare forskning som berör främst städer och dess utveckling samt plats och lokalisering av handel och e-handel. Metodvalet för denna studie har tagit sin utgångspunkt från en kvalitativ metodologisk ansats. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem centrumaktörer som i studien till stor del hädanefter omnämns som intressenter, vilka alla på något sätt är verksamma i stadskärnan. Intressenterna som intervjuades och som sedermera lade grunden till studiens empiri var: En företrädare för näringslivet, en centrumledare, två fastighetsägare samt planerare på Karlstads kommun. Studiens slutsats påvisar att flera av utmaningarna i stadskärnan går att knyta an till handel och utformningen av stadsrummet. En stor utmaning enligt studiens tillfrågade intressenter var även att kunna anpassa sig efter de förändringar som staden ständigt utsätts för. En bättre dialog och ett mer fördjupat samarbete mellan kommunen och aktörerna i stadskärnan ansågs också vara en utmaning som enligt intressenterna måste tillmötesgås i framtiden. Beträffande stadskärnan framtid påvisar studiens slutsats att det finns en enhetlig uppfattning om att stadskärnan i framtiden kommer att ha en stor roll som social kontaktyta och mötesplats.

No description available.

Författarna har i denna uppsats inriktat sig på planeringen utav den moské som kommer uppföras i Karlstad. Ansvariga för detta är Karlstad kommun och Islamiska Kultur Föreningen, vilka vi har intervjuat varsina respektive representanter om hur de ser på integration och hur de väljer att inkludera integration i planeringen kring moskén. För att undersöka hur man förhållit sig till integration har vi jämfört detta med Europeiska Unionens Common Basic Principles for Immigrant Integration. Frågeställningar för att begränsa arbetet var; hur ser de två studieobjektens på integration samt vilken påverkan en moské kan ha på integration. Teorin som appliceras är en ”tvåvägsprocess” som innebär att integration sker från både subjekt (vilket i denna uppsats innebär nyanlända) och objekt (värdsamhälle). Utöver intervjuerna så har vi analyserat textdokument från Karlstad kommun om exempelvis värderingar och kommunens vision. Resultatet av undersökningen visar att Islamiska Kultur Föreningen och Karlstad Kommun följer många punkter från Common Basic Principles och att en moské har goda förutsättningar att vara integrerade med ett öppet styre samt samarbeten med andra institutioner.

Bilens plats har det senaste århundradet förändrat hela samhället med sin betydelse för utvecklingen (Nayak & Jeffrey 2011) och det verkar finnas en enighet bland politiker, planerare och forskare att en blandad och tät stad är mer hållbar än den glesa och transportberoende bebyggelsen som präglade planeringen från 1950-talet och framåt (Stadsliv AB 2015). Därför syftar denna uppsats till att belysa och förstå hur det planeras för, eller emot, bilen kontra fotgängare, cyklister och kollektivtrafik i staden. I denna uppsats är det just Karlstads kommun, med en fördjupning till Östra Torggatan som varit grund för fallstudien. Uppsatsen frågeställningar lyder: -        Vilka visioner har kommunen för Östra Torggatan? -        På vilket sätt använder sig kommunen av mobility management för att påverka människors färdmedelsval? -        Hur uppfattar företagarna längs med Östra Torggatan en eventuell trafikomvandling? Den teoretiska grund uppsatsen vilar på utgår från teorier från postmodernismen, teorier kring tid och rum samt tidigare forskning kring rörelse, bilens utveckling och den påverkan den haft på samhället och den enskilda människan. Som en avslutning av kapitel två redovisas en grund till begreppet mobility management. Metodvalet för denna studie har varit kvalitativ. Detta för att syftet med uppsatsen inte var att få fram ett generellt svar utan att se på det specifika fallet och hur visionerna påverkar den platsen. De intervjuer som genomfördes var semistrukturerade för att på så vis lättare föra en diskussion med respondenter snarare än att låta det vara en utfrågning som det lättare kan bli om intervjun är strukturerad. Empirin består av textdokument skapade av Karlstads kommun. Dessa var Stadsdelsvisionen för Tingvallastaden, trafikplan för Karlstads kommun samt cykelplan för Karlstads kommun. Empirin grundas också i intervjuer med respondenter från kommunen och utvalda företagare längs med Östra Torggatan. Tre intervjuer hölls med kommunrepresentanter och tre intervjuer med utvalda företagare längs Östra Torggatan. Vår slutsats är att relationen mellan bilen och människan måste bejakas i planeringen för bilfria stadskärnor. Kommunikation och information måste ligga till grund för de förändringar som måste ske för att människor ska förändra sitt färdmedelsval.

Under 1970-talet genomfördes en omfattande regionalpolitik och decentraliseringspolitik i Sverige. Regionalpolitiken hade som syfte att omlokalisera statliga myndigheter från Storstockholmsregionen till andra delar av landet. Denna omlokaliseringspolitik togs fram genom utredningar som Lokaliseringsdelegationen skapade. I detta arbete undersökte jag varför Civilförsvarsstyrelsen omlokaliserades till Karlstad från Stockholm, hur processen gick till på riksdagsnivå, om det fanns vissa kriterier att uppfylla för en sådan flytt och hur det debatterades om detta. Insamling av data skedde via riksdagens egna material i form av riksdagsmotioner och propositioner. Utredningarna från Lokaliseringsdelegationen visade att det krävdes kriterier för att en viss region skulle bli tilldelad omlokaliserade myndigheter från Storstockholmsregionen. Vilka myndigheter en region fick berodde också på de lokala förhållandena och när det gällde myndigheter med koppling till Försvarsmakten där Sveriges överbefälhavare hade möjligheten till invändningar. Regionalpolitiken var präglad av prioriteringar som tog sig i uttryck av vilka förutsättningar och assistans en viss region skulle få. / During the 1970s, comprehensive regional and decentralization policies were implemented in Sweden. The purpose of regional policy was to relocate state authorities from the Greater Stockholm region to other parts of the country. This relocation policy was developed through investigations created by the Localization Delegation. Thus, the demarcation of the thesis also becomes clear by following only the Civil Defense Board and the Parliament's source material to find out about the authority's move to Karlstad. In this work, I investigate why the Civil Defense Board was relocated to Karlstad from Stockholm, how the process went on at parliamentary level, whether there were certain criteria to fulfill for such a move and how the debate was progressing about it. Data collection was done by the Swedish parliament own material in the form of parliamentary motions and proposals. The investigations from the Localization Delegation showed that criteria are required for a particular region to be allocated to relocated authorities from the Greater Stockholm region. Which authorities a region gets also depends on the local conditions and whether Sweden's commander-in-chief has any objections. Regional policy is characterized by priorities that express what conditions and assistance a particular region should receive.

No description available.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilka arrangemang och aktiviteter som Friluftsfrämjandet i Karlstad anordnade mellan 1952–1982 och på vilka sätt dessa återspeglar verksamhetens namn- och fokusinriktning innan och efter namnreformeringen 1975. Syftet undersöktes utifrån tre frågeställningar som besvarades genom en kvalitativ metod i form av en text- och innehållsanalys av Friluftsfrämjandet i Karlstads historiska källmaterial, vilket bestod av arrangemangsreklamblad och ett jubileumshäfte. Och av anledningen att det mångtydiga begreppet friluftsliv var återkommande i uppsatsen beslutades att vid eventuella tolkningsvägskäl kring resultat eller slutsatser skulle stöd tas från Friluftsfrämjandets definition av just friluftsliv. Utifrån resultatet landade syftets slutsats således i att arrangemangen och aktiviteterna anordnat av Friluftsfrämjandet i Karlstad mellan 1952–1982 bestod av varierande karaktär och var kopplade till olika årstider. Även att alla arrangemang och aktiviteter innan namnreformeringen 1975 återspeglar verksamhetens namn- och fokusinriktning, och att ett fåtal arrangemang och aktiviteter saknar en tydlig återspegling till verksamhetens namn- och fokusinriktning efter namnreformeringen. Resultatet visade också att det både finns förändringar samt kontinuiteter mellan arrangemangen och aktiviteterna innan och efter namnreformeringen 1975, där en stor förändring kring vinterrelaterade arrangemang och aktiviteter återfanns då dessa hade minskat avsevärt efter namnreformeringen, samtidigt som en kontinuitet återfanns kring arrangemang och aktiviteter med koppling till varmare årstider. I slutdiskussionen drogs slutsatsen att alla former av arrangemang och aktiviteter oavsett utomhusmiljö eller årstid, som anordnats av Friluftsfrämjandet i Karlstad, kan i sin tur återspegla verksamhetens namn- och fokusinriktning med stöd utifrån Friluftsfrämjandets definition av friluftsliv. I relation med tidigare forskning drogs även slutsatsen att Friluftsfrämjandet i Karlstads arrangemang och aktiviteter genom åren kan ha skiftat i antal och utformning eftersom synen på friluftsliv har varierat i olika tider där bland annat faktorer som miljö, hälsa, pengar och makt har varit avgörande. Avslutningsvis belystes även vissa tidsglapp som hade uppstått i källmaterialet gällande arrangemangen och aktiviteterna anordnat av Friluftsfrämjandet i Karlstad, vilket i sin tur gav uppmuntring till framtida studier och vidare forskning kring Friluftsfrämjandet och dess lokala verksamheter.

Karlstad is one of the places that offers a chance for a secondary education. One of them has been at the real school at the educational institution and at the girl school. The purpose of the assignment was to study the education at both the real school and the girl school in Karlstad during two school years. The first school year that was in 1906–1907, after the real school was opened. The second school year was 1939–1940, after real exams were available for girls in Karlstad. The goal has been to see how gender segregation and the male norm affected the education. The sources that were used were the annual reports for both schools, which above all contain information about the education that was imparted. The method used was a comparative analysis of the sources with an implement of a quantitative method. This was done by looking at the content of the courses, timetables and textbooks. The result has been that during the school year 1906–1907, the real school provided a more advanced education, especially in mathematics and science, while the girls focused more on the language subjects. Art history and hand work were subjects that were only studied at the girl school. The timetable and number of textbooks were higher at the real school, even though they had fewer grades. In the school year 1939–1940, however, the contents in the education of the girl school and the real school would have more similar character, and mathematics seemed to be more advanced at the girl school. The subjects that only the girl school had at this time were home economics, psychology, economics and art history. The time table and the number of textbooks were higher at the girl school this time. The girl school's real school programme would mostly have the same education as the real school at the educational institution, and mostly without subjects that suited a housewife more. In hand work, however, the boys in the real school would work with woodwork while the girls would work with needlework.

This essay aims to study the Communist Party in Karlstad, Sweden. The study starts with theseparation from the Social Democratic party in 1917 and follows the local party thru the early years tothe joining of the Comintern in 1921. The study then follows the local district to 1924. By using anactor and structure perspective the hope is to identify how the local district is changed and affected byoutside influences. The study also aims the see how a local communist district is structured and whothe local actors within the district are. To answer these questions a protocol book from Karlstad’s Communist party is used as the study’s main source. The chosen method for this study was aqualitative and this meant examining the material and then identify relevant data by sorting themaccording to three categories. These categories were based on the three research questions of the study.In the study Robert Michels theory, the iron law of Oligarchy is used to analyse the result. The resultof the study is presented chronologically. The result of the study showed that Karlstad’s early leftwing opposition had several people thatbecame leading figures in the growing party. They worked with agitating and addressing people withspeeches and the party magazine. When the leftwing opposition became a part of the internationalcommunist movement and renaming itself Karlstad’s Communist Worker state, the party madeattempts to organize. Before joining the Comintern actors within the party were able to express anddiscuss opinions. After joining, opinions that were out of line from that of the party were frownedupon and actions were at some points taken against this.In the discussion of the result, discussions were held with previous research within the same topic.While little research has been made on the communist movement in Karlstad, national andinternational material were used as comparison. In the discussion of the result, discussions were held with previous research within the same topic.While little research has been made on the communist movement in Karlstad, national andinternational material were used as comparison. In the discussion there were several ideologicalpatterns used to explain actions made by the party. The actor and structure perspective was also usedfor this purpose, as well as Robert Michels theory The iron law of Oligarchy.

Syftet med uppsatsen är att ytterligare försöka belysa effekterna av 1916 års stora översvämning i Karlstad och vad den hade för effekter på staden och dess invånare, samt hur den mediala gestaltningen förändrats. Det gjordes med hjälp av undersökningsfrågorna:  §  Hur påverkades befolkningen i Karlstad under översvämningen och efterkommande år? §  På vilket sätt hjälpte Karlstad som stad de som drabbats av översvämningen? §  Vilken roll har översvämningen 1916 spelat i den massmediala gestaltningen av översvämningar under 1900-talet? Översvämningen som drabbar Karlstad och Klarälven i maj 1916 i är den största översvämningen under 1900-talet som även kommer hastigt och utan förvarning. Den sent ankommande våren gjorde att stora mängder snö smälte under en begränsad tid och bildade en vårflod. Stora områden översvämmades och många fastigheter i Karlstad blev skadade av vattenmassorna. Skador uppstod även på åkermark samt andra ägodelar som staket och tomter. Invånarna i Karlstad fick i stora delar av staden ta sig fram med hjälp av roddbåtar på de översvämmade gatorna medan militären byggde fördämningar och vallar. Översvämningen lever kvar i det kollektiva minnet hos de bosatta i staden och i kringliggande områden. I de kommunala arkiven har material från Stadsfullmäktige i Karlstad mötesprotokoll från åren 1916-1918 samt Drätselkammaren i Karlstads handlingar undersökts. Det som eftersöktes var beslut och diskussioner gällande ekonomisk ersättning samt hur de besluten var tänkta att tillämpas via en kvalitativ innehållsanalys. För presstudien har tidningsartiklar mellan åren 1916-2016 undersökts för att belysa de skillnader som går att utskilja i nyhetsrapporteringen kring översvämningar.    De ekonomiskt utsatta och mindre välbärgade familjerna i staden prioriterades vid utbetalningarna och till dessa gavs det fulla beloppet av deras uppskattade skador. Invånare med bättre ekonomiska förutsättningar fick i stället bara ersättning för hälften av det värde som deras skador uppskattades till. En för tiden stor summa pengar på 21 000 kronor avsattes för de bönder som på landsbygden drabbats av skador på åkerareal och förlorad skörd. Karlstads Stad sökte ekonomiskt bistånd av staten för att bekosta dessa utgifter vilket beviljades. Beslutet som togs att hjälpa stadens invånare ekonomiskt beslutades i Stadsfullmäktige samma månad i maj 1916 och som argument för detta anges översvämningens överraskande inträffande samt de otänkbara skadorna den vållat.    Det ekonomiska ersättningsystemet som användes vid översvämningen 1916 har likheter med hur översvämningen av Mississippifloden 1993 hanterades av amerikanska myndigheter. Svenska MSB fungerar på ett liknande sett fast då mellan stat och kommun där kommuner får ansöka av ersättning till ett belopp på max 60% av de skador eller kostnader som orsakats till följd av en översvämning. Det går alltså att göra internationella kopplingar över olika tidsperioder där det förhåller sig på liknande sätt att staten bör hjälpa dess invånare med ekonomiska stödpaket vid händelse av omfattande naturkatastrofer.    I gestaltningen av översvämningar har rapporteringen från landets tidningar följt vissa röda trådar där en del är oförändrade under seklet av det som undersökt i uppsatsen. De röda trådarna och likheterna som går att urskilja är att översvämningen 1916 har använts kontinuerligt under hela perioden använts som en måttstock för att avgöra omfattningen av senare års inträffade översvämningar samt i beräknandet av de effekter som stundande översvämningar förväntas orsaka. Genom de 100 år som pressundersökningen behandlar sker rapporteringen av översvämningen med ett primärt fokus på de skador och ekonomiska förluster samt negativa effekter som orsakats av översvämningen. Under 1950-talet är det möjligt att först se en förändring på hur gestaltningen av översvämningar blir mer nyanserad och ett annat perspektiv träder fram. Nyhetstidningar börjar även började inkludera stundande översvämningar, riskbedömningar av sådana översvämningarnas eventuella omfattning samt vilka risker det fanns för stundande översvämningar.