The aim of this essay is to study the now demolished synagogue in Karlstad, Sweden. Its existence, or rather lack thereof, is shrouded in mystery as it remains unmentioned in most of Swedish architectural history research, and only briefly in historical writing about the city of Karlstad. The essay is an attempt to preserve and immortalise the memory of this lost piece of cultural heritage. To better understand the synagogues unique visual character it is set against two of its contemporary contexts - 19th century synagogue buildings in Europe, and the prayer houses built by the Swedish Free church and Mission movements. Describing and analysing the architecture of the synagogue in Karlstad provides a foundation for comparison between examples of these two architectural phenomena.

The aim of this essay is to study the politics of elected women in Karlstad´s town council in the 1940s. This is done by examining the motions they put forward. The motions are examined through the records from the town councils’ meetings. To fulfil the essays’ purpose three questions are asked, the first one relates to the content of the motions, what do they contain? The second question asks whether the motions follow certain themes and if the themes coincide with the traditional roles in politics where women do politics in areas pertaining reproduction. This part of the essay is analysed trough a model created by Lena Wängnerud. Reproduction means social, caring areas such as healthcare, education, and welfare whereas the other end of the scale is production with areas such as finance, taxes, and commercial politics. The women put forward 23 motions over a 10-year period where more than half of them fell under the reproduction category. The third question asks where or not the women act within the frames for the gender system and gender contract theorized by Yvonne Hirdman. The study finds that the women in the town council often followed the norm, which is for them to put forward motions pertaining other women, children, elderly and the lesser fortunate. The study also finds that Karlstad had a high percentage of women in the town council, comparing to the rest of Sweden and both Denmark and Norway. Even though the women were many in percentages, compared to the rest of the country they were rather passive. Only a few women put forward several motions. The reason for this is unclear but being in a male dominated field could mean that the little power existing for women were given to a small minority of the women, who got to be the voice for all the women. The study does find that one third of the motions could be placed under the production end of the scale meaning they might not have been as bound to the gender contract as first thought.

Den här rapporten behandlar ett utvecklingsprojekt med mål att framställa ett designförslag på utformingen av ett måttdefinerat lastutrymme. Detta sker inom ramen av ett examensarbete, omfattande 22,5 hp, som en del i högskoleingenjörsprogrammet inom innovationsteknik och design på Karlstads universitet. Uppdragsgivare är Martin Larsson, vd på Precer Autotech, ett företag som utvecklar en ny typ av hybridfordon som drivs av fastbränslen. Detta fordon har dimensionerna av en normalstor personbil, men klassas som en motorcykel, eller fyrhjuling. I och med detta har fordonet i fråga speciella faktorer att förhålla sig till när det gäller bl.a. förhållandet mellan vikt och storlek. Utvecklingen av lastutrymmet är ett projekt som är med och utvecklar en grund för det framtida konceptfordon som utav Precer Autotech ska utvecklas. Den industriella designprocessen har genomsyrat projektet och metoder tillhörande denna process har betonats. Metoder såsom användningen av en fullskalig mock-up har gett detta projekt en särprägel. Från idégenereringar till konceptutvecklingar har projektet använt sig av metoder och tillvägagångssätt vilka betonats i projektansvariges universitetsutbildning. Resultatet från detta projekt har mynnat ut i ett helhetskoncept för utforming av det måttbestämda lastutrymmet, som visat sig uppfylla de krav som ställdes på den slutgiltiga konceptlösningen. Denna slutgiltiga konceptlösning har utarbetats i en fullskalig mock-up, vilket också har varit en del av projektets mål. / This report covers a development project which goal is to produce one or more layout concepts of a measure defined boot compartment. This project is conducted as Bachelor of Science thesis within the bachelor engineering program of innovation technics and design in Karlstad University, Sweden. The assignment was supplied by Martin Larsson, managing director at Precer Autotech, a company that is developing a new type of hybrid vehicle that runs on solid fuels. This vehicle owns the dimensions of an average sized car, though is technically defined as a larger sized quad or ATV. Because of this, the vehicle in question is subject to several special factors regarding, for example, the ratio between weight and size. The project is going to provide part of the foundation on which this concept vehicle will be developed. The process of industrial design has pervaded this project, with methods and techniques originated from said process riddling the entirety of the project. Methods such as the use of a full scale mock-up have nuanced this project. From sessions of brainstorming to the development of concepts, this project has been using techniques and ways which has been a defining part of the university studies. The project resulted in one concept for totality of the measure defined boot compartment, which has shown to fulfill the demands of the project. The final concept solution has also been implemented in a full scale mock-up, which was a part of the project’s goals. / Utveckling av lastutrymme för ett konceptfordon

<p>Att shoppa har blivit en utav våra allra vanligaste ledighetssysslor. Konsumenter rör sig obehindrat mellan butiker och dess olika miljöer, ofta på ett slumpmässigt sätt. Frågan är hur mycket slump det faktiskt är hur miljöerna får konsumeter att må och att röra sig. Vi har valt att observera konsumenter för att se hur miljön påverkar till både aktiva beslut och kognitiva beslut. Miljön ska skapa rätt känslor hos konsumenter för att de ska trivas i miljön samt återvända till den.</p><p>Tjänstemiljö är ett allt mer centralt begrepp för företag, eftersom det ses som en funktion att skapa avsedda känslor genom att avbilda en annan verklighet. Det är även så att tjänstemiljön avspeglar och skapar mening till konceptet samt skapar ett värde hos konsumenten.</p><p>Det praktiska syftet med uppsatsen är undersöka hur konsumenter påverkas av tjänstemiljön i ett köpcentrum. Det teoretiska syftet är att försöka konkretisera vad som sker hos konsumenter vid besöket av ett köpcentrum. Syftet ska leda till underlag för köpcentrumet Mitt i city i Karlstad, om hur tjänstemiljön skapar en upplevelse, mening och funktion till konsumenter genom köpcentrumets koncept.</p><p>Vår teoretiska bakgrund och kunskapsfront för denna uppsats bygger på tidigare forskning kring designattribut inom konsumtionsmiljöer samt påverkan från miljön till konsumenter. Videoobservation har genomförts för våra studier för att på ett bra sätt komplittera redan befintliga studier om konsumentbeteenden, rörelsemönster och koncept. Vi har även rett ut sambandet mellan köpcentrum med dess koncept, värde och meningsskapande för tjänstemiljön.</p><p>För att genomföra vår studie har vi valt en kvalitativ metod och studerat informanters välbehag av miljön samt observerat deras rörelsemönster. Vi observerade och intervjuade våra informanter i tre faser; före, under och efter besöket av köpcentret.</p><p>Studien av Mitt i city har gett indikationer på hur tjänstemiljön skapar värde till konsumenter genom köpcentrumets koncept. Vi har även upptäckt att konsumenter skapar individuella upplevelser och upplevelserum genom att använda tjänstemiljön på olika sätt.</p> / <p>Shopping has become one of our most common leisure services. Consumers are moving unimpededly between shops and their different environments, often in a random manner. The question is how big impact the environment brings to the consumers wellbeing and to their behaviour. We have chosen to observe consumer for that reason, to see how the environment affect to both active decisions and cognitive decisions. The function of the environment is to create the right enjoyable feelings among the consumers, to make them revisit.</p><p>Servicescape is an increasing idea in retailing. It is of big importance that consumers can feel wellness in the environment were the purchasing is about to take place. The environment also creates meaning and value to the concept of a mall.</p><p>The utilitarian purpose with this essay is to investigate how consumers are affected by the servicescape in a shopping mall. The theoretical purpose is attempting to concretize what really happens among the consumers when they visit the mall. The purpose will lead to a foundation for the shopping mall “Mitt i City” in Karlstad, about how the servicescape creates experience, meaning and a function to consumers thru the malls concept.</p><p>Our theoretical background and proficiencies for this essay is built upon earlier research based on design attributes within consumption environments, and the research about the influence that environment brings to the consumers. Video observations have been done for our studies, to provide and complement existing studies about consumer behaviour in servicescape. We have also reasoned about the shopping mall with its concept, value and meaning for the servicescape.</p><p>To put through our studies we have chosen a qualitative method and studied informants well being in the environment. We have also observed their movement. We observed and interviewed our informants in three phases, before- under and after the visit of the mall.</p><p>The study of “Mitt i City” has given indications about how the servicescape creates value to consumer thru the shopping malls concept. We have also discovered that consumer creates individual experiences and experience rooms thru using the servicescape in different ways.</p>

Att shoppa har blivit en utav våra allra vanligaste ledighetssysslor. Konsumenter rör sig obehindrat mellan butiker och dess olika miljöer, ofta på ett slumpmässigt sätt. Frågan är hur mycket slump det faktiskt är hur miljöerna får konsumeter att må och att röra sig. Vi har valt att observera konsumenter för att se hur miljön påverkar till både aktiva beslut och kognitiva beslut. Miljön ska skapa rätt känslor hos konsumenter för att de ska trivas i miljön samt återvända till den. Tjänstemiljö är ett allt mer centralt begrepp för företag, eftersom det ses som en funktion att skapa avsedda känslor genom att avbilda en annan verklighet. Det är även så att tjänstemiljön avspeglar och skapar mening till konceptet samt skapar ett värde hos konsumenten. Det praktiska syftet med uppsatsen är undersöka hur konsumenter påverkas av tjänstemiljön i ett köpcentrum. Det teoretiska syftet är att försöka konkretisera vad som sker hos konsumenter vid besöket av ett köpcentrum. Syftet ska leda till underlag för köpcentrumet Mitt i city i Karlstad, om hur tjänstemiljön skapar en upplevelse, mening och funktion till konsumenter genom köpcentrumets koncept. Vår teoretiska bakgrund och kunskapsfront för denna uppsats bygger på tidigare forskning kring designattribut inom konsumtionsmiljöer samt påverkan från miljön till konsumenter. Videoobservation har genomförts för våra studier för att på ett bra sätt komplittera redan befintliga studier om konsumentbeteenden, rörelsemönster och koncept. Vi har även rett ut sambandet mellan köpcentrum med dess koncept, värde och meningsskapande för tjänstemiljön. För att genomföra vår studie har vi valt en kvalitativ metod och studerat informanters välbehag av miljön samt observerat deras rörelsemönster. Vi observerade och intervjuade våra informanter i tre faser; före, under och efter besöket av köpcentret. Studien av Mitt i city har gett indikationer på hur tjänstemiljön skapar värde till konsumenter genom köpcentrumets koncept. Vi har även upptäckt att konsumenter skapar individuella upplevelser och upplevelserum genom att använda tjänstemiljön på olika sätt. / Shopping has become one of our most common leisure services. Consumers are moving unimpededly between shops and their different environments, often in a random manner. The question is how big impact the environment brings to the consumers wellbeing and to their behaviour. We have chosen to observe consumer for that reason, to see how the environment affect to both active decisions and cognitive decisions. The function of the environment is to create the right enjoyable feelings among the consumers, to make them revisit. Servicescape is an increasing idea in retailing. It is of big importance that consumers can feel wellness in the environment were the purchasing is about to take place. The environment also creates meaning and value to the concept of a mall. The utilitarian purpose with this essay is to investigate how consumers are affected by the servicescape in a shopping mall. The theoretical purpose is attempting to concretize what really happens among the consumers when they visit the mall. The purpose will lead to a foundation for the shopping mall “Mitt i City” in Karlstad, about how the servicescape creates experience, meaning and a function to consumers thru the malls concept. Our theoretical background and proficiencies for this essay is built upon earlier research based on design attributes within consumption environments, and the research about the influence that environment brings to the consumers. Video observations have been done for our studies, to provide and complement existing studies about consumer behaviour in servicescape. We have also reasoned about the shopping mall with its concept, value and meaning for the servicescape. To put through our studies we have chosen a qualitative method and studied informants well being in the environment. We have also observed their movement. We observed and interviewed our informants in three phases, before- under and after the visit of the mall. The study of “Mitt i City” has given indications about how the servicescape creates value to consumer thru the shopping malls concept. We have also discovered that consumer creates individual experiences and experience rooms thru using the servicescape in different ways.

Background and Purpose: The energy crisis that evolved from Russia’s attack on Ukraine had an impact on Swedish energy companies. Therefor these energy companies Karlstad Energy and Hedemora Energy published texts containing the word “energy crisis”. This study’s purpose was to understand how energy companies work with web published texts visually and textually after a crisis. To do this, the study focuses on the multimodal analysis method on texts from Karlstad Energy and Hedemora Energy.     Method: The study found usage of the semiotic visual analysis method and the content analysis method on the texts to answer the sought-out question that was created from the study’s purpose. These methods have different recommendations to help analyze material and which has been used to answer the study’s question. This was done to analyze the texts from Karlstad Energy and Hedemora Energy individually, then these analyses were put against each other to find differences and similarities.     Results and Conclusion: The results that came from these analyzes were that the companies Karlstad energy and Hedemora energy work differently on the web. They have multiple visual differences like their usage of color, divisions of the text on the web, usage of pictures and textual differences such as their response possibilities and their CEOs participation to the text and usage of the word “we”. Then there were some similarities, such as the company’s usage of big texts, their order of themes of texts and their statement of facts. With this, the Conclusion is that these companies, Karlstad Energy and Hedemora Energy work differently visually and textually. / Bakgrund och syfte: Rysslands angrepp mot Ukraina har medfört en energikris som påverkat energiföretag. Energiföretagen Karlstad Energi och Hedemora Energi har publicerat texter på sina webbsidor som nämner ordet ”energikrisen”. Studiens syfte är att förstå hur energiföretag använder sig av webben för kommunikation under och efter en kris. För detta syfte genomförs en multimodal analys av Karlstad Energi och Hedemora Energis publicerade texter på webben.     Metod: Den multimodala analysmetoden med specifikation av den semiotiska visuella analysmetoden och innehållsanalysmetoden användes för att besvara studiens frågeställning och konstruerades utifrån studiens syfte. Dessa metoder har flera rekommendationer som hjälper med analyserna och dessa användes för att få fram svaren till de visuella och textuella analyserna. Därmed analyserades texterna från webben individuellt och ställdes därefter emot varandra för att finna skillnader och likheter.     Resultat och slutsats: Det resultat som framgick var att företagen Karlstad Energi och Hedemora Energi har olika arbetssätt även om de är inom samma bransch. De har flera visuella kontraster som färgval, uppdelning av text på webben, användning av bilder, och flera textuella skillnader som responsmöjlighet, VDs tillägg till texten, användningen av ordet ”vi” m.fl. Likheter fanns i användningen av fetstil, rangordningen av teman och framkodning av påståenden. Resultatet är slutsatsen att företagen jobbar helt olika både visuellt som textuellt, även om de är inom samma bransch.

<p>Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.</p><p>Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett. Först på 1850-talet var det färre än 90% av de döpta som fick ett förnamn. Ännu vid år 1920 hade man inte kommit ikapp Karlstad, men förändringen till att använda fler förnamn var här betydligt snabbare än i Karlstad.</p><p>Det finns inte mycket som tyder på att namnen har spridits från stad till landsbygd, eller åt andra hållet. I Ekshärad är Lars och Per de populäraste namnen på pojkarna. Flickorna heter bland annat Ingeborg, Kerstin eller Marit. Att göra en liknande sammanfattning för Karlstad är inte lika lätt, där de populäraste namnen varierar kraftigt. Hos pojkarna är det bara namnet Johan som alltid finns med bland de fyra toppnamnen. Två andra namn som varit populära är Anders och Carl. Toppnamnet hos flickorna är fram till 1820-talet det relativt korta Caisa. Sedan blir toppnamnet istället det betydligt längre Carolina, som först delar platsen med Christina och vid 1850-talets slut med Augusta.</p><p>Den största skillnaden mellan församlingarna, vad gäller vilka namn barnen gavs, är dock att de 10 populäraste namnen i Ekshärad representerar över 70% av alla namngivna flickor/pojkar. Dessutom är det bara hos flickorna som flernamnsförnamn kommer in på topp 10, vilket sker först på 1840-talet. I Karlstad är motsvarande siffror under 50%. Det finns dessutom både hos flickor och hos pojkar minst ett flernamnsförnamn representerat på topp 10 i Karlstad. Utvecklingen av namngivningen beror troligast på traditionen med att låta förnamnen gå i arv. Namnen verkar inte ha spridits åt något håll mellan de båda församlingarna Karlstad och Ekshärad.</p>

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859. Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett. Först på 1850-talet var det färre än 90% av de döpta som fick ett förnamn. Ännu vid år 1920 hade man inte kommit ikapp Karlstad, men förändringen till att använda fler förnamn var här betydligt snabbare än i Karlstad. Det finns inte mycket som tyder på att namnen har spridits från stad till landsbygd, eller åt andra hållet. I Ekshärad är Lars och Per de populäraste namnen på pojkarna. Flickorna heter bland annat Ingeborg, Kerstin eller Marit. Att göra en liknande sammanfattning för Karlstad är inte lika lätt, där de populäraste namnen varierar kraftigt. Hos pojkarna är det bara namnet Johan som alltid finns med bland de fyra toppnamnen. Två andra namn som varit populära är Anders och Carl. Toppnamnet hos flickorna är fram till 1820-talet det relativt korta Caisa. Sedan blir toppnamnet istället det betydligt längre Carolina, som först delar platsen med Christina och vid 1850-talets slut med Augusta. Den största skillnaden mellan församlingarna, vad gäller vilka namn barnen gavs, är dock att de 10 populäraste namnen i Ekshärad representerar över 70% av alla namngivna flickor/pojkar. Dessutom är det bara hos flickorna som flernamnsförnamn kommer in på topp 10, vilket sker först på 1840-talet. I Karlstad är motsvarande siffror under 50%. Det finns dessutom både hos flickor och hos pojkar minst ett flernamnsförnamn representerat på topp 10 i Karlstad. Utvecklingen av namngivningen beror troligast på traditionen med att låta förnamnen gå i arv. Namnen verkar inte ha spridits åt något håll mellan de båda församlingarna Karlstad och Ekshärad.

This thesis examines the subject of change in public administration from an instrumental and an institutional structure perspective. The purpose of the thesis is to examine whether institutional structures affect the development of instrumental structures and if it in turn is possible to affect institutional structures by changing the instrumental structures. This case study is primarily based on a series of deep interviews with senior administrators and politicians within two new administrations in the municipality Karlstad, both which have been created by merging several smaller administrations, but also thorough analysis of several official document such as protocols from the municipal council meetings, Tjänsterskrivelser and internal PMs.   The result of the analysis indicates that both institutional structures and the forming instrumental structures affect each other and  that their ability to affect each other depends on the dominance over the organization each structure has.  In my specific research case we can see that the institutional structure of the city-technical and housing administration has affected the outcome but the institutional structure of the cultural and tourism administration hasn’t.  While the structural change of the city-technical and housing administration hasn’t effected the institutional structure but the structural change of the cultural and tourism administration has affected the institutional structure of this specific administration.

Karlstads vision är att bli en kommun med 100 000 invånare till år 2031. För att kommunen ska nå målet innebär det att fler bostäder behöver byggas. Det innebär att det kommer bli markanvändningsförändringar inom Karlstadskommun. Den urbana miljön bör påverkats när antalet invånare i Karlstad ökar. Fjärranalys är ett sätt att kunna inventera jordytans biofysiska egenskaper och antropogena förändringar. Fjärranalysen har även använts för att kvantifiera och kartlägga ekosystem-egenskaper. Ekosystemtjänster har positiv påverkan på människor, eftersom de hjälper till med att minska stress, ångest, och har positiv inverkan på återhämtning. Medvetenheten av ekosystemtjänster har ökat med åren och det medför att besluttagares och allmänheten är mer medvetna på värdet av de varor och tjänster som ekosystemtjänsterna bidrar till. Att uttrycka värdena av ekosystemtjänster i pengarvärde är ett viktigt verktyg för att ytterligare öka medvetenheten och betydelsen av ekosystem och mångfald till beslutsfattare. Med hjälp av fjärranalys går det att upptäcka att det har skett en del marktäckes- och markanvändningsförändringar runt om i Karlstads tätort. Tydliga förändringar upptäcktes runt Välsviken och vid Bergviks köpcenter, har det uppkommit nya byggnader. Vid den gamla flygplatsen har ett nytt bostadskvarter byggts samt vid områdena Stockfallet och Campus har expanderats med fler bostäder och andra byggnader.Studien har visat att nybyggnationer sker på bekostnad av främst skog. Detta medför att en del av de naturliga ekosystemtjänsterna försvinner. Totalt har 1 016 ha skog och 154 ha vatten försvunnit, det har tillkommit 196 ha öppen mark och bebyggelse har ökat med 975 ha i Karlstads tätort.Ett ekosystemvärde på 58 986 Int$/ha/år för skog har försvunnit från Karlstads tätortsområde, det motsvarar en förminskning på 30 % på 13 år. Medans öppen mark har ett ekosystemvärde som motsvarar 6 272 Int$/ha/år som har tillkommit i området. Det är en ökning på 0,7 %. Vattnet har ett värde på 2 310 Int$/ha/år, som motsvarar en förminskning på 0,6 %. Ett ekosystemtjänstvärde av totalt 61 238 Int$/ha/år har försvunnit från Karlstad. Invånare som bor i centrum kommer få längre till ekosystemtjänsterna som finns i skogen, men även mycket av de natursköna vyerna kommer försvinna från staden. Eftersom växlighet ingår i infrastrukturen kommer invånarna fortfarande ha tillgång till en del ekosystemtjänster i staden. / The municipality of Karlstad has a vision to reach 100,000 inhabitants by year 2031, which leads to that more housing is needed. In conclusion, more housing leads to land cover changes in the municipality. Remote sensing is one way to discoverer soil biophysical properties and anthropogenic changes. It has even been used to quantify and map ecosystem properties. Ecosystem services have a positive effect on people, because they help to reduce stress, depression and have a good impact on recovery. The awareness of ecosystem services has increased, it means that decision makers and the public are now more aware of the significant value of ecosystem services. Through remote sensing, land use and land cover changes can be observed in Karlstad’s urban area. As prominent changes, in the areas around Välsviken and Bergviks shopping mall, new buildings were created. At the old airport, a new residential area was constructed. Further changes could be observed in areas around Stockfallet and Campus where more residential buildings were constructed. When forests are converted to new residential areas, some natural ecosystem services disappear. The municipality of Karlstad has experienced losses that amount to a total of 1017 ha forest and 154 ha water in 13 years. It has an ecosystem service value of 61 238 Int$/ha/year and that has disappeared from Karlstad. It corresponds a loss of 30 percent of the ecosystem services. While open fields have increased with 6272 ha and has a value of 6272 Int$/ha/year. Citizens that are living in the centre is going to have a longer distance to ecosystem services in the forest. Much of the scenic views will disappeared from Karlstad. Because vegetation is included in infrastructures will residents still have access to ecosystem services in the city.