The purpose of this essay is to examine if the municipality has a real freedom of action to control the use of the land and the shaping of the buildings in a large and prestigious building project. In Karlstad there is now (2006) a large building project in form of a shopping mall. This project is in its final stage of completion and offers me a suitable case to examine. To undertake the purpose of the essay, the following research question is formulated: Do the municipality have a real freedom of action to control the use of the land and the shaping of the buildings in a large and prestigious building project as the Mitt I City project? In an attempt to examine the project and the planning process, three themes are applied. The first theme derives from the hypothesis that the part that initiate the process gets the upper hand as future discussions are taking place in relation to the original ideas. The second theme is influence and attempt to examine how and to what extent the parts can influence each other to inflict their will. The third theme is resources and has the purpose to examine if the municipality is dependent on other parts resources to govern. To examine these themes, a number of interviews were undertaken with representatives of both the municipality and the Mitt I City project. These respondents were asked questions to reveal how they apprehended the process. The questions were formulated to correspond with the three presented themes. The answer to my research question is no. The municipality of Karlstad exists in a reality where growth and investments are top priorities and Mitt I City are the only party that can offer this kind of project. The municipality therefore takes a more conservative role, and leaves most of the decisions to the exploiter, Mitt I City.

” Does Karlstad municipality have adequate institutional conditions to make the best use of the citizens’ proposals?” The purpose with the thesis is to investigate if citizens’ proposals lead to a broader political influence. To answer that, I have done a case study about how Karlstad municipal administers citizens’ proposals. The research assignment is: Does Karlstad municipal have adequate institutional conditions to make the best use of the citizens’ proposals? The perspective is a democracy perspective and the theory is institutional theory and policy process theory. A selection of citizens’ proposals that have arrived to Karlstad municipal between 2008 and 2010 have been studied in detail to analyze how the proposals have been administered and if it matters how the proposals are phrased. I have also studied statistics from the period between 2008 and 2010 and interviewed four civil servants that work with citizens’ proposals. Two of them work at a superseding level and two of them work at an administration. The result of the study is that citizens’ proposals can lead to a broader political influence and that Karlstad municipal has adequate institutional conditions to make the best use of the citizens’ proposals. The regulation is drawn up to make sure the proposals have to be considered by the respective administration boards and the basic data that the politicians have to base their decisions upon is thoroughly enough for them to make a well-founded decision.

ABSTRACT   Essay in political science, C-level by Chris Baldebo spring semester 2010. Tutor: Arne Larsson. “Women’s conditions in municipal politics in the municipality of Karlstad - Six politicians tell”.   The purpose of this paper is to explore women’s conditions in the municipal political work in the municipality of Karlstad. Based on the objective, one research question is formulated: How is women’s political acting space limited on the basis of gender power relations in local politics in the municipality of Karlstad? To be able to say something about the women’s conditions my approach has been to interview six active local politicians to collect empirical data to analyze from Maria Höjer Wendts & Cecilia Åses theorizing about women and politics, and Yvonne Hirdmans theory of a gender system. My conclusions are that women’s political room for maneuver is limited in several ways in municipal politics in Karlstad. Foremost it is a restriction by various prevailing beliefs about the characteristics men and women are supposed to have and should have, and which behaviors that are legitimate in the local political process. These become the norm for their genders and contribute to various social practices are created and maintained. There is also a clear male dominance in terms of speaking in various political forums, where men to a higher extent compared with women are talking. Therefore women do not have the same opportunity to exercise half the real power when they are subjected to oppressive treatment, while local politicians are characterized by the male norm from which women are not valued as highly. The municipal politicians in the municipality of Karlstad (at various levels) is thus far from equal, although the lack of gender varies in different degrees depending on the forum politicians find themselves in.

Förtätning är ett återkommande tillvägagångssätt i kommuners stadsplanering. Det innebär att stadsdelar binds samman med andra delar, såsom centrumkärnan. Förtätningen är ett ideal som uppstod i samband med kritiken mot dess motsats, utglesning. Utglesningen har ansetts vara en stor olägenhet då det innebär att människor och platser blir separerade från varandra och ökar avstånden. Teorierna går dock isär. Långt ifrån alla anser att förtätning innebär en hållbar utveckling, det vill säga utveckling där samtliga hållbarhetsaspekter får samma utrymme. Förtätning har under de senaste decennierna blivit allt mer förekommande och är idag ofta idealet för en hållbar stad men frågan är om det verkligen är fullständigt hållbart?   Den tidigare forskning som ligger till grund för studien är hämtad för att få en ökad förståelse samt objektivitet inför förtätningens för- och nackdelar. Syftet med studien är att ge läsaren och oss själva en förståelse för hur förtätning som planeringsideal påverkar Karlstad kommuns sociala och ekologiska hållbarhet samt om resultat på ökad hållbarhet till följd av förtätning kan påvisas genom mätningar och analyser. Frågeställningarna är således av sådan art att de kan besvara vårt syfte. Vilka fördelar och nackdelar innebär förtätning i kommunen, hur och på vilket sätt beräknas social och ekologisk hållbarhet och om hållbarhet kan legitimeras i förtätning? Den metod som använts för insamling av det empiriska resultatet är kvalitativ. Således är de metoder som valts textanalys av kommunala styrdokument samt en intervjustudie med kommunala tjänstemän och politiker.   Utifrån tidigare teorier och forskning ger vår analys av det empiriska materialet resultatet att det finns både för- och nackdelar med förtätande åtgärder, och att den ekonomiska dimensionen väger tyngre i besluten än de ekologiska och sociala aspekterna. Även om svaren på frågeställningarna i denna analys visar på både positiva och negativa konsekvenser, så går det inte att entydigt säga att de kan härledas till förtätning om det inte finns mätningar och analyser som visar på ett hållbart resultat. Alla städer är olika, vilket också gäller Karlstad. Därför är det, enligt oss, inte berättigat att hävda att förtätning i Karlstad leder till hållbar utveckling förrän kommunen kan redovisa ett resultat som kan påvisa att de förtätande åtgärderna de facto har stärkt den sociala och ekologiska såväl som den ekonomiska hållbarheten. / Densification is a recurring approach in municipal urban planning. This means that local districts are tied to other parts, such as the center core. The densification is an ideal that arose in connection with the criticism of its opposite, sprawl. The sprawl has been considered a major inconvenience as it means that people and places are separated from one another and increases the distances. However, the theories goes apart. Far from all, considers that densification means sustainable development, such a development where all sustainability aspects get the same space. In recent decades, densification has become increasingly popular and today it is often the ideal for a sustainable city, but the question is whether it is truly sustainable or not?   The previous research which forms the basis of the study has been obtained to gain increased understanding and objectivity to the pros and cons of densification. The purpose of the study is to give the reader and ourselves an understanding of how densification as a planning ideal affects Karlstad municipality's social and ecological sustainability as well as results of increased durability due to densification can be demonstrated by measurements and analyzes. The questions thus are of such a nature that they can answer our purpose. What advantages and disadvantages involves densification in the municipality, how and in what way is social and ecological sustainability calculated and can sustainability be legitimized in densification? The method used for collecting empirical results is qualitative. Thus, the selected methods are text analysis of municipal regulatory documents as well as an interview study with municipal officials and politicians.   Based on earlier theories and research, our analysis of the empirical material shows results of that there are both advantages and disadvantages with densifying measures, and that the economic dimension prevail in decisions rather than the ecological and social aspects. Even if the answers to the questions in this analysis, shows both positive and negative consequences, it is not possible to conclusively say that they can be attributed to densification unless there are measurements and analyses on sustainable results. Every city is different, which also includes Karlstad. It is therefore, according to us, not entitled to claim that densification in Karlstad leads to sustainable development until the municipality can report results that can demonstrate that densifying measures in fact has strengthened the social and ecological as well as economic sustainability.

Denna undersökning har sitt fokus på arbetslöshetsåtgärder i Karlstad under mellankrigstiden och tiden för andra världskriget. Undersökningen baseras från rapporter och protokoll från Arbetslöshetskommittén i Karlstad samt några ytterligare lokala aktörers uttalanden i frågan vilka funnits med i bilagor till rapporter och protokoll. Kommunen skulle genom den lokala arbetslöshetskommittén i praktiken genomföra och utöva arbetslöshetspolitiken som fastställts på nationell nivå. De två vanligaste hjälpmedlen till att dämpa de problem som arbetslösheten medförde var kontantunderstöd och arbetshjälp. I vilken omfattning och i vilken form dessa skulle erbjudas var upp till kommunen att besluta inom ramarna för de statliga direktiven och lagarna relaterade till arbetslöshetshjälp. Arbetslöshetspolitiken baserades på en samling värderingar relaterade till arbetslöshetspolitik, arbetsmarknad, arbetsmoral och försörjning kallad arbetslinjen. Arbetslinjen förespråkade sammanfattningsvis möjligheten till familjeförsörjning, där de som kunde arbeta skulle arbeta, och att de som inte kunde få hjälp skulle få hjälp av staten – i första hand genom arbete som arbetslöshetshjälp. Denna undersökning syftar till att undersöka om arbetslinjens politik implementerats på lokal nivå via Arbetslöshetskommittén, och i så fall hur implementeringen kan urskiljas i materialet. För att besvara syftet har protokoll, rapporter och bilagor till dessa analyserats. På grund av materialets varierade utformning har materialet både analyserats med hjälp av både kvalitativ och kvantitativ metod där rapporter med statistisk sammanställts kvantitativt och rapporter beskrivits genom en mer kvalitativ metod i textform. För att analysera huruvida arbetslinjens värderingar kan utläsas i materialet eller har en egenskapad analysmodell använts vilken främst baserats på Junestavs och Olofssons forskning. Undersökningen påvisar att Karlstad uppvisade arbetslöshetskommittén enligt undersökningen samsyn med de värderingar som arbetslinjen representerade. Detta framkom bland annat genom förespråkande av arbete som arbetslöshetsåtgärd framför understöd, negativa uttalanden gentemot understöd som arbetslöshetshjälp och negativa uttalanden om höga löner för nödhjälpsarbeten. Efter 1920-talets mitt använde de dessutom sällan understöd som hjälpåtgärd. I stället användes arbete som arbetslöshetshjälp. / This survey examines unemployment measures in Karlstad between the interwar period and the end of World War II. The survey is based on reports and protocols from the Unemployment Committee in Karlstad, as well as the statements of a few other local actors on this issue in cases where these were included as appendices to reports or protocols. The municipality, through the local Unemployment Committee, would in practice implement and exercise the unemployment policy established at the national level. The two most common means of alleviating the problems caused by unemployment were financial support and work arranged by the state or municipality. The extent and form of both of theese were up to the municipality to decide, as long as they remained within the framework of the state directives and laws related to unemployment assistance. The unemployment policy was based on a set of values ​​related to unemployment policy, labor market, work ethic and livelihood called the work line, or arbetslinjen in Swedish. In summary, the work line advocated the possibility of the ability to support families where those who could work would work and those who could not would receive help from the state - primarily through work as unemployment assistance. The purpose of this research is to examine whether or not the local implementation of values of the work line is visible within the work of the Unemployment committee i Karlstad, and if so how the implementation can be discerned in the material. Protocols, reports and appendices has been analyzed to achieve the purpose of this research. Due to the different design of the material, the material has been analyzed using both qualitative and quantitative methods, where reports with statistical compilations has been described through qualitative methods in text. In order to analyze whether the work line's values ​​can be read in the material, an analysis model has been created and used, which is primarily based on research by Junestav and Olofsson. In Karlstad, according to the survey, the unemployment committee showed signs of consensus with the values ​​that the work line represented. This was, among other things, noticed by advocating work as an unemployment measure over financial support, negative statements towards financial support such as unemployment aid and negative statements about high wages for emergency relief work. In addition, they rarely used support as a relief measure compared to work. Instead they advocated for using work as a unemployment assistance.

Studien undersöker hur effektiv plan- och bygglagen är för att skydda kulturvärden vid bygglovsprocessen genom att kartlägga förändringar på särskilt värdefulla villor och undersöka om dessa skett med eller utan bygglov samt om de lett till förvanskning. Studien fokuserar på villor klassade som särskilt värdefulla i kommunala kulturmiljöunderlag i Örebro och Karlstad, med syfte att ge en helhetsbild av hur kulturvärden hanteras i bygglovsprocessen. Undersökningen visar på att en övervägande del av villorna förvanskats sedan de kulturmiljöinventerades och att förvanskningarna till störst del skett utan bygglov. Vidare påvisas att en majoritet av de förändringsåtgärder som skett i enlighet med bygglov inneburit att villorna förvanskats. Kommunernas kulturmiljöunderlag används bristfälligt i bygglovsprocessen vilket innebär att kulturvärden negligeras. Ytterligare en faktor som bidrar till denna negligering är att begreppen varsamhet och förvanskning som återfinns i PBL är allmänt hållna, vilket öppnar upp för tolkningar om dess innebörd. För att öka skyddet för villors kulturvärden behöver värdena integreras i detaljplaner som är juridiskt bindande. / The study examines how effective the Swedish Planning and Building Act is in protecting cultural values during the building permit process by mapping changes to particularly valuable villas and investigating whether these changes occurred with or without a building permit and whether they led to degradation. The study focuses on villas classified as particularly valuable in municipal cultural environment documents in the cities Örebro and Karlstad, aiming to provide a comprehensive picture of how cultural values are managed in the building permit process. The investigation shows that most of the villas have been degraded since their historical values were inventoried, and most of the degradations occurred without a building permit. Furthermore, it is demonstrated that most of the changes that occurred in accordance with building permits resulted in the villas being degraded. The municipalities' cultural heritage documents are used inadequately in the building permit process, which means that cultural values are neglected. Another factor contributing to this neglect is that the concepts of caution and degradation found in the Planning and Building Act are generally formulated, allowing for interpretations of their meaning. To increase the protection of the historical values of villas, these values need to be integrated into legally binding detailed development plans.

Examensarbetet har gått ut på att ta reda på varför en del skolor i Karlstads kommun, använder olika mycket el under kvällar, helger och nätter. Skillnaderna är stora och på grund av det har ett nytt begrepp, kallat elbasnivå, definierats. I princip är elbasnivån den effekt som används under de tider som lokalerna inte nyttjas. Efter genomförd rangordning av elbasnivån med hjälp av en egenutvecklad excelkalkyl, för ett urval på 15 skolor i Karlstads kommun, valdes två av dessa ut för vidare utredning. En skola med låg elbasnivå och en skola med hög elbasnivå valdes. Frödingskolan är den skola som har lägst elbasnivå och valdes att fungera som en referensbyggnad. Den andra skolan är Vålbergsskolan och den valdes då den hade en av de högsta elbasnivåerna i rangordningen. Gemensamt för båda skolorna är att det inte förekommer någon elvärme i fastigheterna. Dessutom finns ingen större årstidsvariation i skolornas elförbrukning. För Frödingskolan uppmättes en elbasnivå på 2,0 W/m2 och för Vålbergskolan 4,6 W/m2, alltså mer än dubbelt så hög för den sistnämnda. Genom studiebesök och omfattande mätningar har elanvändningen i de båda skolorna kunnat kartläggas. Av de resultat som fåtts har olika åtgärder för att sänka elbasnivån tagits fram. Detta har gjorts för båda skolorna även om Frödingskolan hade en låg elbasnivå från början. Det visade sig att även där fanns det åtgärder som kan sänka elbasnivån. Förslag på åtgärder för Frödingskolan:• Policy för avstängning av datorer efter arbetstid ca 1 kW• Avstängning av korridorbelysning på nätter ca 1 kW Förslag på åtgärder för Vålbergsskolan:• Konvertering från golvvärme till radiatorsystem ca 5 kW• Avstängning av frekvensstyrning då ventilationen inte är igång 7,5 kW Om föreslagna åtgärder genomförs kan elbasnivån sänkas till 1,2 W/m2 för Frödingskolan och till 2,0 W/m2 för Vålbergsskolan. För den sistnämnda är detta nästan en halvering av den ursprungliga elbasnivån. / The intention of this final thesis has been to find out why some schools in the municipality of Karlstad (Karlstads Kommun), uses different levels of electric power during evenings, weekends and nights. The differences can vary significantly. Because of this, a new concept, called the electricity base level has been defined. The electric base level is the power used during periods of time when there is no activity in the building. After a ranking of the electricity base level made with a self developed excel-model, for an assortment of 15 schools in Karlstads kommun, two of them were selected for further investigation. One school with low electricity base level and one with high electricity base level were selected. Frödingskolan was the school with the lowest electricity base level and was therefore chosen to serve as a reference-building. The other school is Vålbergsskolan and was chosen though it had one of the highest electricity base levels in the ranking. Common for both schools is that there is no electric heating in either building. Furthermore, no major seasonal variation in the school’s electricity consumptions was found. For Frödingskolan an electricity base level at 2.0 W/m2 (0.19 W/ft2) was measured. For Vålbergsskolan the electricity base level was 4.55 W/m2 (0.42 W/ft2). That is almost twice as high as for the first school. Through field studies and extensive measurements, the electricity usage in the two schools was identified. From the obtained results, several measures to reduce the electricity baseline have been developed. This has been done for both of the schools even though Frödingskolan had a low electricity base level from the beginning. It was to be found that even there a lowering of the electricity base level was possible. Proposed measures for Frödingskolan:• Policy to turn off computers after working-hours, approx. 1 kW.• Turning the corridor lights of at night, approx. 1 kW. Proposed measures for Vålbergsskolan:• Conversion from a radiant floor to a radiator system, approx. 5 kW.• Turn the frequency drivers off when no ventilation are running, approx 7.5 kW If the proposed measures are implemented, the electricity base level can be lowered to 1.2 W/m2 (0.12 W/ft2) for Frödingskolan, and 2.0 W/m2 (0.19 W/ft2) for Vålbergsskolan. For the latter, this is almost the half off the current electricity base level

The academic and business understanding of how Business Models through Service Logic co-creates, proposes, and captures value in extensive and complex Networked Systems is at its first daylight, specifically in the context of Service Systems with their Ecologies. With the complexity emerging in the Service Economies along with the advances in Information and Communication Technology such as the Cloud and Big Data, to describe and define the business operations, units, and value propositions consequently is done by business modeling and innovation of the company to acquire a current or new capitalization strategy, control and execution. Open Business Models such as the Business Model Canvas are easily integrated in existing or new Enterprises and Service Systems, and aim to facilitate the development of private as well as public entities in adapting, accessing, and integrating operant and operand resources by the ever-so-more used Service Logic. A Service Business Model has the academia and business recognized Service-Dominant Logic (S-D Logic) as a foundation for sensemaking in complex Networked Systems and Service Economies. The authors have conducted 20 face-to-face interviews with private and public company managers at all levels, review of literature in the Business Model and Service Logic fields, and also reviewed case studies from IBM on Business Models and its Leadership, Strategy and Technology (and Services) – which is a natural extension of our Interdisciplinary and Systems Sciences studies with S-D Logic at Karlstad Business School and Karlstad University for the past four years. The author’s research, interviews and IBM’s case studies show a need for further conceptualization and sensemaking of the Value Co-Creations and Propositions in Service Eco-System settings – and also decision-making assistance for managers designing, innovating and using Service Business Models to create sustainable Ecologies. Moreover, a Leadership perspective with a systems level strategy in Service Eco-Systems through externally-faced Value Propositions with the ability to create opportunities needs to be developed through a systems thinking. Furthermore, the quality of interaction, shared information, and influence in Dyad Perspective to facilitate Triad Relationships captures value – which is facilitated by the new Service Canvas Business Model. We argue for a multiple perspective in Service Business Models to cater both partner and customer perspective with internally- and externally-faced Value Propositions to Co-Create or Capture Value – we see that this requires an objective (objectification) foundation for consensus; the 4C model. We contend that Service Eco-Systems cannot scale or sustain without the proper use of Technology specifically Communication but also Information, which determine most of the quality in modern and digital service interactions and perspectives. Our interviews, reviews, and cumulative research in Service Business Models and Eco-Systems with IBM case studies are all strong foundations for current and future research but also for business practice today.

Syftet med denna uppsats är att undersöka en lokal förening inom den svenska progressiva musikrörelsen, som kallades musikforum, och dess kamp för lokaler. Fokus på studien är föreningen Karlstad musikcafé som iscensatte en ockupation 1977 mot en kommun som föreningen upplevde motarbetade dem. För att nå fram till detta syfte har två forskningsfrågor formulerats vilka handlar om hur ockupationen 1977 kan förklaras utifrån ett dialogperspektiv samt hur maktrelationen såg ut mellan föreningen Karlstad musikcafé och Karlstad kommun. Undersökningen handlar om en fallstudie med musikcaféet i centrum och källmaterialet består i huvudsak av föreningens arkivmaterial samt kompletterande intervjuer från före detta medlemmar ur föreningen. Karlstad musikcafés ockupation kommer att analyseras ur ett dialogperspektiv där ockupationen beskrivs som en kommunikation mellan parterna i den pågående aktionen. Läget mellan ockupanterna och övriga parter i aktionen beskrivs tidigt som låst. Studien visar dock att det finns en kommunikation mellan parterna som förs som ett offentligt samtal genom massmedia. Relationerna mellan Karlstad kommun och musikcaféet kommer att analyseras genom en hegemoniteori där min utgångspunkt är att det råder en maktrelation mellan dessa parter. Karlstad kommun är en överordnad part och musikcaféet är en underordnad part i den hegemoniska relationen. När relationen blir satt ur balans finns det en serie strategier om hur en part kan återupprätta en balans och vinna mark inom relationen. Denna studie visar, utefter fem olika strategival, hur föreningen Karlstad musikcafés strategi för protest mot den hegemoniska relationen ändrades över tid.

During the Covid-19 pandemic, the well-being of university students has become an important issue to investigate and understand. The pandemic has had a significant impact on students' lives and study experiences. Even after the pandemic, it is important to examine the health and well-being of university students as it is a crucial factor for their academic performance and lifelong health. Further research on the pandemic can help better understand how various aspects of student life, such as social interactions and study environment, affect students' health and well-being. Therefore, the purpose of this study is to investigate how the Covid-19 pandemic has affected psychosocial and social aspects of mental health among students at Karlstad University. The study uses quantitative methods to achieve the purpose. A survey is conducted to collect data. The study's results show similar findings as highlighted by researchers who have previously studied within the research field. The findings of this study, however, revealed that the respondents experienced that distance learning had a generally negative impact on what they learned, as well as the enjoyment they derived from the lessons. This was a result that was also confirmed regarding the university's other activities. The study concludes that the COVID-19 pandemic has had a clear negative impact on the psychosocial and social aspects of the mental health of students at Karlstad University. / Under Covid-19-pandemin har universitetsstudenters välmående blivit en viktig fråga att undersöka och förstå. Pandemin har haft en betydande påverkan på studenters liv och studieupplevelse. Även efter pandemin är det viktigt att undersöka universitetsstudenters hälsa och välmående eftersom det är en avgörande faktor för deras studieprestationer och livslånga hälsa. Vidare forskning om pandemin kan bidra till att bättre förstå hur olika aspekter av studentlivet, såsom sociala interaktioner och studiemiljö, påverkar studenternas hälsa och välbefinnande. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur Covid-19-pandemin har påverkat psykosociala och sociala aspekter av den psykiska hälsan hos studenter på Karlstads universitet. Studien använder kvantitativa metoder för att uppfylla syftet. En enkätundersökning genomförs för att samla in data. Studiens resultat visar på liknande fynd som belysts av forskare som tidigare studerat inom forskningsfältet. Vad som framkommer i detta studieresultat är däremot att respondenterna upplevde att distansundervisningen hade en generellt negativ påverkan på det som de lärde sig, samt den njutning som de fick av lektionerna. Detta var ett resultat som också fastställdes beträffande universitetets övriga aktiviteter. Studien drar en slutsats att Covid-19-pandemin har haft en tydlig negativ påverkan på psykosociala och sociala aspekter av den psykiska hälsan hos studenter på Karlstads universitet.