Vi har nog alla någon gång varit medlem i en organisation. Och vad är mer frustrerande än att som organisationsmedlem inte få ta del av all den information som florerar runt? Som medie- och kommunikationsstudent får man snabbt lära sig vikten av att förmedla ut information på rätt sätt och i rätt forum, inte minst på grund av hur samhället idag är överöst med information och budskap. Även inom akademins underbara värld florerar det konstant information om både stort och smått. Allt från beslut som fattas på universitetet till enskilda kommentarer på examinerande uppgifter. Frågan som här uppstår är om forskare och undervisande personal i praktiken gör på det sätt som lärs ut till studenterna? För man kan, med all rätt, anse dessa som experter inom området. Eftersom tidigare forskning främst har riktat in sig på organisationer inom olika yrkesområden, är syftet med denna uppsats grundat i den kunskapslucka som finns gällande internkommunikationen mellan lärare och studenter. Syftet med den här studien är därmed att undersöka hur väl den interna kommunikationen fungerar på medie- och kommunikationsprogrammen på Karlstads universitet, och då ur ett studentperspektiv. Huvudfrågeställningen som då uppstod var Hur väl, utifrån studenternas perspektiv, fungerar den interna kommunikationen mellan lärare och studenter på Karlstads universitet, inom programmen för medie- och kommunikationsvetenskap på grundnivå? För att få en uppfattning av hur den interna kommunikationen upplevs inom området medie- och kommunikationsvetenskap på Karlstads universitet, var det naturligt för oss att vända oss till de studenter som studerar inom området. Det bästa sättet att försöka få en uppfattning och en bred bild av detta var att konstruera och distribuera ut en enkät till de studenter som är registrerade på den olika programmen.  I tidigare publiceringar kan vi se att forskning har bedrivits inom kommunikationsområdet som stort, men också mer detaljerat inom internkommunikation. Bland dessa publiceringar finner vi bland andra Ruck & Welch (2012) som lyfter den problematik som fortfarande existerar inom organisationer, som innebär att betydelsen av organisationsmedlemmarnas behov av information och kommunikation lätt förminskas. En annan välkänd profil inom forskningsområdet är Mats Heide, som framhäver kommunikationen som en viktig grundpelare för organiseringsprocessen och meningsskapandet (Heide, Johansson & Simonsson, 2012). Forskning och teorier pekar även på att den utvecklade teknologin, och därmed också de utvecklade medierna, spelar en allt större roll inom organisationer. Vad som här lätt glöms bort är att dessa teknologiska funktioner inte bara ska vara moderna och snygga, utan också användarvänliga. Det råder också en övertro till informations- och kommunikationsteknik, IKT, som riskerar att organisationer erbjuder teknologiska lösningar som varken är önskade eller används av medlemmarna. Sist men inte minst bör man aldrig underskatta öga mot öga-kommunikationen. För oavsett moderna och högteknologiska lösningar för kommunikation, bör inte dessa ses mer än som ett komplement för öga mot öga-kommunikation (Heide, 2002). Den här studien genomfördes med hjälp av en webbaserad enkät, som skickades ut till studenterna på medie- och kommunikationsprogrammens grundnivå vid Karlstads universitet. När resultatet sedan skulle samlas in kunde vi konstatera att en enkät inte är lika enkel att genomföra som den för blotta ögat kanske verkar vara. Risken för både externt- och internt bortfall är stort, vilket vi också fick erfara i vår enkät. Detta leder till, så även i denna studie, att man enbart kan uttala sig kring de resultat de faktiska svarande studenterna har givit oss. Resultat som visar att den interna kommunikationen i största mån fungerar bra, trots några innehållande brister. / Most of us have been a part of an organization at some point. As a member of an organization, is there anything more frustrating than not getting to take part of all the information circulating? As students of media and communication you quickly learn the importance of distributing information in the right shape and place, especially on account of how society today is showered with information and messages. Even within the world of academics, there’s a constant circulation of information, big and small. Everything between decisions made at the university, to individual comments on exam assignments. The question here is if scholars and teaching staff effectively do as it is taught to the students? One can, quite rightly, consider these as experts within the field. Since earlier research primarily focus organizations within different professional fields, the purpose of this essay is based on the gap of knowledge regarding the internal communication between teachers and students. Consequently, the purpose of this study is to examine how well functioning the internal communication is within the programs for media and communication at Karlstad university, as seen from the students’ perspective. The main question rising is then; From the students’ perspective, how well functioning is the internal communication between teachers and students at Karlstad university, within the programs for media and communication on bachelor’s level? To get insight into how the internal communication is experienced within media and communications at Karlstad university, it was natural to turn to the students currently studying in the field. The best way to try to get insight and as broad a picture as possible, was to design and distribute a survey to the students currently registered on the programs. Earlier publications show that research has been practiced in the field of media and communication, both as a bigger whole, and in smaller detail within internal communication. Among these publications we have among others Ruck & Welch (2012), that brings out the problem still existing within organizations, that the meaning of organizational members need for information and communication is easily diminished. Another well-known person within the field of research is Mats Heide, who projects communication as an important fundamental pillar for the organizational process and meaning (Heide, Johansson & Simonsson, 2012). Research and theories also show that the evolved technology, and thereby also the evolved mediums, all play a bigger part within organizations. Something that is easily forgotten here is that these technological functions are not only meant to be modern and elegant, but also user-friendly. There is also an over-reliance to informational and communicational technology, that may risk organizations to offer technological solutions that are neither wanted nor being used by themembers. Last but not least, is the eye-to-eye communication not to be underestimated. Because regardless of how modern and hi-tech solutions for communication, are these not to be seen as more than a complement to eye-to-eye communication (Heide, 2002). This study was carried out through an online survey, that was sent out to the students of media and communication on bachelor’s level at Karlstad university. When the results were collected, we could also state that a survey is not as easy to carry out as it may seem to be. The risk for both external and internal loss of output is high, something we also got to experience in our case study. This means, even so regarding this study, that the assumptions made on the results, are solely on the actual responding students. These results show that the internal communication over all works well, despite some shortcomings.

Syftet med undersökningen är att se hur två svenska lärosäten legitimerat sina beslut i gensvar till problematiken som pandemin ställt verksamheterna inför. Undersökningens material består av besluten som Karlstads universitet och Uppsala universitet tagit angående åtgärder med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19. Uppsatsens syfte undersöks genom att besvara frågeställningarna: Hur legitimeras organisatoriska åtgärder i samband med covid-19-pandemin? Kan man se en förändring över tid? Kan man se några skillnader mellan besluten från Karlstad respektive Uppsala universitet? Metoden för undersökningen är legitimeringsanalys, en modell inom kritisk diskursanalys framtagen av språkforskaren Theo van Leeuwen. Materialet analyseras först utifrån vad besluten berör och sedan utifrån vilka typer av legitimeringar (semiotiska handlingar som fungerar rättfärdigande) som använts för att motivera dessa beslut. Resultatet visar att lärosätena legitimerar sina beslut angående organisatoriska åtgärder i samband med covid-19-pandemin, främst genom auktoriseringar, till en viss del genom rationaliseringar, i ett par fall genom moraliseringar men utan förekomster av mythopoesis. Det visar även att antalet auktoriseringar är relativt stabilt över tid hos båda lärosäten, likaså rationaliseringarna hos Karlstad universitet medan de går ner i antal över tid hos Uppsala universitet. Ytterligare skillnader mellan lärosätena är beslutens längd, legitimeringssnitt och vid vilket tidpunkt de tas. Diskussionen belyser möjliga aspekter som kan ligga till grund för övervikten av auktoriseringar, funktionen av de olika typerna av legitimeringar i besluten och hur de samspelar med beslutsfattande, åtgärdernas natur och undantag. Även antaganden kring varför de olika lärosätena tar beslut vid olika tillfällen samt likheter och skillnader mellan hur de legitimerar sina beslut diskuteras. Diskussionen jämför även resultatet för denna studie med tidigare forskningsresultat med legitimeringsanalys på olika typer av myndighetstext.

Johan Tinglöf var en urmakare och smed som levde i 1700-talets Ekshärad. Han har lämnat efter sig många myter och berättelser där det sägs att han ska ha varit i förband med djävulen som gav honom trollkunnighet. Efter tvist med kyrkan skall Tinglöf lagt en förbannelse över Ekshärads tornur, som han tidigare konstruerat, då han inte fick sin betalning i tid. Denna uppsats är en undersökning i Tinglöf-mytens ursprung, utveckling och samhälleliga funktion för bygden, Ekshärad. Syftet är att förstå förhållandet mellan myt och bygd, samt myt och man. Därutöver kartlägga Tinglöf-mytens olika utvecklingsstadier från då den skapades till vår samtida version.       Källmaterial varier från dels arkivmaterial, dels skönlitterärara eller liknande verk som omnämner Johan Tinglöf. Däribland död- och begravningsböcker, sockenstämmoprotokoll samt ISOF uppteckningar för undersökning av 1700–1800-talen. Artiklar samt böcker för undersökning av Tinglöf-mytens utveckling under 1900–2000-talen.      En kvalitativ metod valdes ut som lämpligast tillvägagångssätt för att besvara följande tre undersökningsfrågeställningar; - Hur uppstod myten kring Johan Tinglöf? - Hur har Tinglöf-myten utvecklats över tid? - Vilken funktion har Tinglöf-myten haft i relation till Ekshärad som bygd? Detta genom att analysera Tinglöf-mytens olika beståndsdelar och därav tydliggöra olika nyckelingredienser som förekommer i nästan varje version av den. Därefter granskades det utvalda källmaterialet för att finna omnämningar av Johan Tinglöf samt hans myt.      Roland Barthes modell för mytbildning samt Ulrika Wolf-Knuts dramaturgiska modeller fördjävulssägner är den grund det teoretiska beaktandet tar avstamp från. Utöver Barthes och Wolf-Knuts återfinns forskningen kring historiedidaktiken i uppsatsen, detta då dess forskningsområde berör historisk tillämpning och användning, vilket återbärettande av myter sannerligen faller inom kategorin för.       Från detta har samtliga frågeställningar besvarats med en tydlig bild av hur Tinglöf-myten uppstod utifrån Barthes mytbildningsmodell. Hur Tinglöf-myten utvecklades över tid, med tre tydliga sagoskildrare som på respektive vis lägger grundstomme för mytens utvecklingsstadier. Samt vilken samhällelig funktion Tinglöf-myten haft i Ekshärad över tid, från dess skapelse, till vår samtid.

Den här studien – Hur formas boendesegregation och hur motverkas den? – är en kvalitativ fallstudie angående stadsdelen Kronoparken i Karlstads kommun, och hur de bedriver en samhällsplanering som främjar social hållbar utveckling. Stadsdelen Kronoparken är ett bostadsområde i Karlstads kommun som byggdes under 1970-talets brist på bostäder i Sverige. Bostadsbyggandet under åren 1965–1975 kännetecknades av bostadsprojektet miljonprogrammet, vilket var ett stadsplaneringsprogram där ungefär 100 000 nya bostäder skulle etableras varje år runtom i landet. Många av de bostadsområden som formades under perioden kännetecknas idag som marginaliserade och utsatta områden, vilket uppfattas vara en korrelation med boendesegregations uppkomst i Sverige. Kronoparken var ett sådant nytt bostadsområde som formades under den perioden. Förutom att vara Karlstads kommuns största stadsdel utifrån invånarantal, är Kronoparken även Värmlands läns största bostadsområde. Studiens övergripande syfte är att undersöka vilka strategier och mål Karlstads kommun har format och implementerat i deras samhällsplanering avseende boendesegregation. För att undersöka detta genomförs en kvalitativ dokumentanalys av centrala dokument angående samhällsplanering från Karlstads kommun, tillsammans med kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma planerare anställda av kommunen. Studiens resultat visar på att sociala hållbarhetsproblem avseende boendesegregation finns i stadsdelen Kronoparken, något som Karlstads kommuns dokument och rapporter samt yrkesverksamma planerare uppmärksammar. Ett platsproblem som Karlstads kommun vill motverka, vilket de belyser i sina strategiska mål. Även om sociala problem finns, presenterar samhällsplanerarna en optimistisk framtidsvision angående motverkandet av segregationen. I uppsatsen förmedlar planerarna hur kommunen arbetar för att motverka samhällsproblemet i deras organisation.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och undersöka på vilka sätt Karlstads centrum har en betydande roll för användare av centrum, hur människor har upplevt att Karlstads centrum som mötesplats har påverkats under Covid-19 samt vilka möjliga sociala konsekvenser detta inneburit för dessa användare. Genom en kvantitativ enkätundersökning och teorianknytning åsyftas följande tre frågeställningar att undersökas och analyseras:  Vilka möjliga sociala konsekvenser har Covid-19 haft på Karlstads centrum? På vilket sätt har Karlstads centrum en betydande roll för användare av centrum? Hur har nyttjandet av Karlstads centrum som mötesplats förändrats under Covid-19? Resultaten från studiens empiriska undersökning tillsammans med förankrade teorier visade att Covid-19 pandemin både påverkat det sociala klimatet i Karlstads centrum samt centrum som mötesplats. Minskad vistelse i centrum bland studiens respondenter under Covid-19 påverkar Karlstads centrum som mötesplats negativt, vilket även leder till att den sociala interaktionen parallellt får en negativ utveckling i relation till detta. Enkätens respondenter lyfte Covid-19 restriktioner som exempel på anledning till en minskad vistelse i Karlstads centrum. Studiens andra frågeställning med fokus på vilken roll Karlstads centrum har för användare av centrum visade både att centrum upplevs som en mötesplats av stor betydelse, men även att centrum utgör ett viktigt nav som ger en attraktiv bild av staden ur ett externt perspektiv. Slutsatsen av studien är att Karlstads centrum har förändrats under Covid-19 pandemin, både ur ett socialt hållbarhetsperspektiv men även som mötesplats. / The aim of this study is to describe and examine how Karlstad city center has an important role for users of the city center, how people have experienced the change of Karlstad city center as a meeting place during the Covid-19 pandemic and what possible social consequences this has resulted in for these users. Through a quantitative survey research and by the use of theories are the following three research questions meant to be examined and analyzed:  Which possible social consequences has Covid-19 had on Karlstad city center?  In what way has Karlstad city center a meaningful role for users of the city center? How has the use of Karlstad city center as a meeting place changed during Covid-19?  The result from the study’s empirical research together with presented theories, has shown that the Covid-19 pandemic has had an impact on the social climate in Karlstad city center and the city center as a meeting place. Reduced visits in the city center among the respondents during Covid-19 affects Karlstad city center as a meeting place negatively, which also leads to a negative development regarding social interaction. The respondents of the survey stated Covid-19 restrictions as an example of reason for reduced visits in Karlstad city center. The second research question regarding the role of Karlstad city center in relation to the users of the city showed both that the city center is regarded as a crucial meeting place, but also that the city center is an important hub that provides an attractive external image of the city. The conclusion of the study shows that Karlstad city center has changed during the Covid-19 pandemic, both regarding social sustainability and as a meeting place.

Aspen är en karpartad fiskart och lite är känt om dess ekologi, på rödlistan har den klassen nära hotad (ArtDatabanken 2012). I värmländska Glumman, en ca två mil lång övergödd å belägen väster om Väse, vandrar aspen upp på våren för att leka vid Väse kyrka där den enda kända lekplatsen i ån finns. Tre vandringshinder finns i ån varav det nedersta är beläget ca 500 m från den kända lekplatsen. Syftet med studien var att undersöka om asp som lyftes över det nedersta vandringshindret sökte sig till lekplatser högre upp i systemet och om de där lekte. Totalt radiomärktes tre asphanar varav två lyftes över det nedersta vandringshindret. Ingen av dem vandrade vidare uppströms för att undersöka möjligheterna till lek. Den asp som släpptes ut nedströms vandringshindret visade inte några tendenser på att vilja passera den kända lekplatsen och fortsätta mot vandringshindret. Leken skedde på det första lekområdet som aspen kommer till i Glumman. När aspen lämnat Glumman uppehöll de sig i sjön Panken. Den första aspen lämnade Panken efter 22 dagar, den andra efter 23 dagar, båda vandrade nedströms mot Vänern. Den tredje aspen var kvar i Panken vid studiens slut. En fiskväg förbi det första vandringshindret i Glumman skulle troligen inte vara det bästa sättet att gynna aspen på för tillfället. / The asp is a threatened cyprinid fish, of which little is known about its ecology (ArtDatabanken 2012). In Glumman, a nearly twenty kilometer long eutrophicated river located west of Väse in Värmland, asp migrate upstream for spawning in the spring to the only known spawning ground, located at Väse church. There are three migration barriers in the river, of which the lowermost is located about 500 m from the spawning ground. The purpose of this study was to investigate whether asp that were lifted over the lowermost migration barrier found their way to spawning grounds higher up in the system and if they spawned there. In total, two of three radio-tagged male asps were lifted above the lowermost migration barrier. None of them migrated further upstream, where they could explore opportunities for spawning. The asp that was placed downstream of the migration barriers did not swim upstream past the known spawning ground and continue to the migration barrier. Spawning occurred at the first spawning ground that the asps reached in Glumman. When the asps left Glumman they went into Lake Panken. The first one left LakePanken after 22 days, the second after 23 days and both migrated downstream towards LakeVänern. The third was still in LakePanken at the end of the study. A fishway at the lowermost migration barrier in Glumman is not likely the best way to help asp at the moment.

This is a case study of Carlstad Comic Con 2011 and 2012.The purpose is to study the event in relation to a project management and a local culture policy perspective. This in order to analyze the organization of a popular culture event and see how such a local event may benefit Karlstad as a city. Besides studying the organization of Carlstad Comic Con and its outcomes I am sketching a short cultural history of popular culture media and its context within recent year’s globalization.The study shows that the events have had a great beneficial impact on the local industry; lacking any negative sides, and have put Karlstad in an international context which goes directly in line with the standard guidelines for project management of region culture policy. Concerning how to organize the event the organizers have not followed a strict project structure. The organization of Carlstad Comic Con is based on a great enthusiasm for popular culture which eventually has led to an appreciated event both by visitors and artists alike.

Denna rapport omfattar skapandet av en träningsmiljö tänkt att placeras utomhus i Karlstad och är anpassad för rullstolsburna individer. Arbetet har utförts på uppdrag av Karlstad kommun och motsvarar som ett examensarbete för högskoleingenjörsexamen inom Innovationsteknik och Design, vid fakulteten för Hälsa, Natur och Teknikvetenskap. Arbetet har utförts vid Karlstad Universitet under våren 2014. Karlstad kommun har sett ett behov av träningsutrustning i utomhusmiljö tillgängligt för rullstolsburna. På många träningsplatser i dagsläget stängs rullstolsburna ute från träning då det finns få möjligheter att justera den utrustning som erbjuds. Ur ett användarperspektiv anses träningsmöjligheterna vara otillräckliga vilket har legat till grund för detta arbete. Utfrån uppdragsgivarens synpunkt och krav samt genom informationsinsamling, intervjuer och obervationer formulerades en produktspecifikation. Produktspecifikationen omfattar huvudbehovet och andra nödvändiga behov för att platsen skall fungera som mötesplats med inriktningen ”träning för rullstolsburna”. Det ställs bland annat krav på användarvänlighet, hållbarhet och säkerhet. Konceptutvecklingen har följt den designprocess som används inom ramarna för innovationsteknik och Design. Vid utvecklingsprocessen användes skisser och CAD som hjälpmedel för att enkelt kunna simulera konstruktioner och lösningar på problem. Genereringsprocessen gav ett resultat på nitton olika lösningar som därefter utvärderas med hjälp av eliminerings- och utvärderingsmatriser. Det slutgiltliga konceptet motsvarar en träningsplats med fem maskiner speciellt anpassade för rullstolsburna där allsidig träning erbjuds. Träningsutrustningen är tänkt att kunna användas av alla individer oavsett tidigare erfarenhet och kunskap om träning. Maskinerna tillåter att hela övre delen av kroppen kan tränas, att manövrering på platsen är enkel och att skaderisken är låg. / The report deals with the subject of an outdoor gym located in Karlstad adapted and accessible for wheelchair using individuals. The work is performed within the course degree project for degree of Bachelor of Science in Innovation and design engineering, MSGC12 at the faculty of health, nature and engineering science at Karlstad University. The work has taken place at Karlstad University in the spring in 2014. Karlstad municipality has seen a need for exercise equipment in an outdoor environment that is accessible to wheelchair users. In today’s outdoor gyms wheelchair are users shut out. This is due to the face that the equipment is not adjusted accordingly. From a user perspective this is considered to be inadequate training opportunities and has been the basis for the creation of the outdoor gym, adjusted for wheelchair users. Based on the requirements from the client's point of view, data collection, interviews and observations a product specification was developed. The specification covers the main requirements and other necessary requirements for the site to function as a meeting place with focus on training for wheelchair users. The specification includes demands such as ease of use, durability and safety. Concept development has followed the design process used in the context of innovation, technology and design. During the development process sketches and CAD was used as means to easily simulate designs and solutions to problems. The concept generation process yielded a score of nineteen different solutions which is subsequently evaluated using elimination and evaluation matrix. Diagrams for how well each concept met the required conditions were used to evaluate in its entirety. The final concept is an outdoor gym which provides the opportunity for wheelchair users to work-out and preform rehabilitation exercises. The facility is equipped with five machines adjusted for wheelchair users which offer comprehensive training. Exercise equipment is intended to be used by all individuals regardless of previous experience and knowledge of training. The machines allow the entire upper part of the body to be trained. The operation of the site is simple and the risk of injury is low.

Sammanfattning Undersökningens syfte är att förstå hur noggrann UAS-fotogrammetrin i dagsläget (2013) är.  Frågeställningarna som undersökningen utgick ifrån var: kan UAS-fotogrammetri i dagsläget ge precisa punkter med hjälp av att mäta in centrum av 1x1 meter utlagda plattor som kan ses i ortofoto?;  Kan det ge snarlik noggrannhet med pixelstorleken? samt Kan UAS-tekniken idag användas för att producera pålitliga höjdmodeller? För att uppnå syftet har en undersökning utförts med jämförelse på koordinater insamlade med totalstation och insamlade med UAS-fotogrammetriska metoder. Resultatet visade att medelfelet var drygt 1 pixel på plana koordinater samt på koordinater i höjd. Pixlarnas storlek var mellan 4.7-9.3 cm. Största felkällan ser ut att vara upplösningen på bilderna, men tekniken utvecklas fort. UAS-fotogrammetrin lever väl upp till frågeställningarnas förväntningar. / Abstract The purpose of the study is to understand what the accuracy of UAS photogrammetry today (2013) is. The study was based on the following questions: Can UAS photogrammetry today give precise points, measuring the centre of 1x1 meter plywood boards viewed from an orthophoto?; Can it give similar accuracy as the size of the pixels? And can UAS technology today be used to produce elevation models of good quality? To investigate these questions, a study has been made to compare coordinates collected from a total station and UAS photogrammetric methods. The results show that the standard error is approximately 1 pixel on flat coordinates and 1 pixel on elevated coordinates. The pixel size was between 4.7 and 9.3 cm. The biggest source of error seems to be the resolution on the pictures, but the technology develops quickly. The UAS photogrammetry method definitely meets the expectations of the questions.