Säkerhet är ständigt en primär fråga vid byggnation, detta innefattar även drivning av tunnlar. För att förhindra ras eller utglidning av block undersöks och klassificeras därför berget. Tunneln som undersöks i denna studie kostar ungefär 7000 kr/timme att driva. Därför finns det mycket pengar att spara på effektivisering av arbetsmoment, däribland kartering. I denna uppsats jämförs därför tre olika karteringsmetoder såsom konventionell kartering, fotogrammetri och laserskanning. De olika metodernas Q- och RMR-index jämförs sedan med hänsyn till de olika ingående parametrarna i klassificeringssystemen.    Syftet med studien är att studera om de nya karteringsmetoderna har några ekonomiska och/eller säkerhetsmässiga fördelar, samt även eventuella fördelar vad gäller lagring av bergets kvalitet och egenskaper i digitalt format. Därutöver även att studera om de nya teknikerna kan ersätta den konventionella karteringsmetoden helt eller till viss del.     Laserskanning och fotogrammetri kan inte helt ersätta dagens konventionella kartering. Detta på grund av att alla parametrar för klassificeringssystemen inte kan observeras/tolkas i de framställda digitala modellerna, utan måste göras på plats. Dock kan de digitala metoderna kombineras med den konventionella och därmed är en fullständig kartering och klassificering möjlig. Däremot finns andra fördelar med de digitala metoderna såsom digitala lagringsmöjligheter, detaljrika lättolkade modeller och att de är tidseffektiva över längre sträckor. / Safety is always a primary concern during construction, even during tunnel construction. To prevent rock fall or sliding of blocks the rock has to be examined and classified. The tunnel examined in this report costs about 7000 SEK/hour to construct. Therefore, a lot of money can be saved by streamlining the work process, including mapping of geological structures. In this paper three mapping methods are compared, such as traditional geological mapping, photogrammetry and laser scanning. The Q and RMR index from the three different methods are then compared with respect to the various parameters included in the classification systems.    The purpose of this study is to find out whether the new mapping methods have any financial and/or safety benefits, as well as any potential benefits in terms of storage in digital format of information about the rock quality and features, or not. The purpose is also to examine if the new technologies could replace the traditional mapping method fully or partially.     Laser scanning and photogrammetry cannot completely replace today’s conventional mapping. This is because some of the parameters are not possible to be observed and interpreted in the produced digital models, but must be done in situ. However, there are other benefits of the digital methods such as digital storage capabilities, detailed, easily interpretable models and that it takes less time to map large areas or long distances.

Berggrunden på norra Utö har karterats i fält som en del av projektet Metamorphic map of Sweden. Vidare har stuffer analyserats i tunnslip och mikrosond, för att med datorprogrammen THERMOCALC, AX samt Anovitz & Essenses kalcit-dolomit-geotermometer (1987) för kunna fastställa vilken grad av metamorfos området utsatts för. Berggrunden visade sig utgöras främst av pelagiska metasediment som karbonatbergarter och gråvackor, med avbrott i form av felsiska vulkaniter som följer lagringen. I fält såväl som mikroskop indikerade resultaten en relativt låg grad av metamorfos. De geotermobarymetriska uträkningarna som utförs i rapporten stöder detta resultat och bestämmer temperaturen till mellan 430 och 697°C samt trycket 4.5±2.3Kbar, vilket placerar metamorfosen inom ”Amphibolite facies”. Undersökningar kring XCO2-värdet i den fluid som verkat under metamorfosen uppvisade resultat med stora osäkerheter. / metamorphic map of sweden

The purpose of the study was to compile a map of Furuvik theme park using UAS-photogrammetry and evaluate the products quality by performing a map control. The map control is carried out with guidelines from new and old HMK-documents and how such an evaluation is carried out in our neighbouring countries. At the same time, a time study was carried out on the project's workflow as a request from the University of Gävle (HiG) for a future Master's degree program in Land Surveying. The flight was carried out with a multicopter from Altigator. Prior to the flights, flight signals were placed and as well as, known points (stompunkter), were measured with SWEPOS network-RTK (real-time kinematic). The flight resulted in 1036 images, which in PhotoScan were joined together by block adjustment and generated an orthophotomosaic and a digital elevation model were generated. In ArcMap, from the orthomosaic, a map was produced, which was then controlled using measured control points. The results in the plan points show that the difference between objects in the produced map and their known coordinates varies radially between 0.0014 m and 0.029 m. The mean deviation is 0.009 m with the standard uncertainty (Sp) 0.014 m and the root mean square (RMS) 0,014 m. All requirements in HMK-Geodatakvalitet (Geodata Quality), HMK-Flygfotografering (Aerial Photography), HMK-Kartografi (Cartography), and similar documents from the Norwegian and Finnish national land survey were fulfilled. The requirements of the newer HMK documents on geodata quality and aerial photography are reasonable while HMK cartography needs updating as the requirements are too low, 0.07 m To control the height model, 18 control profiles were measured in according to the Swedish technical specification SIS-TS 21144: 2016. RMS in height for the entire area was 0.032 m. The duration of the study's implementation was documented to produce a time study that resulted in 374 hours of work during nine weeks. / Syftet med studien var att med hjälp av UAS-fotogrammetri framställa en karta över Furuviks nöjespark och utvärdera produktens kvalitet i form av en kartkontroll. Kartkontrollen genomfördes med riktlinjer från nya och gamla HMK-dokument samt hur en sådan utvärdering utförs i våra grannländer. Samtidigt utfördes en tidsstudie över projektets arbetsgång som ett önskemål från Högskolan i Gävle (HiG) för ett framtida civilingenjörsprogram inom lantmäteriteknik. Flygningen genomfördes med en multikopter från Altigator. Inför flygningarna placerades flygsignaler ut som liksom stompunkter mättes in med SWEPOS nätverks-RTK (real time kinematic). Flygningen resulterade i 1036 bilder som fogades samman i PhotoScan genom blockutjämning och genererade en ortotfotomosaik samt en markmodell. I ArcMap framställdes, ur ortofotomosaiken, en karta som sedan kontrollerades med hjälp av inmätta markpunkter i form av stickprov. Resultatet i plan av stickproven visar att skillnaden mellan objekt i den producerade kartan och motsvarande objekt inmätta i området varierar radiellt mellan 0,0014 m och 0,029 m. Medelavvikelsen radiellt är 0,014 m med standardosäkerheten (Sp) 0,014 m. Samtliga krav i HMK-Geodatakvalitet, HMK-Flygfotografering, HMK-Kartografi samt norska och finska styrdokument uppfylldes. Kraven i de nyare HMK-dokumenten om geodatakvalitet och flygfotografering har följt den tekniska utvecklingen medans HMK-Kartografi behöver uppdateras då kraven är för låga, 0,07 m. För att kontrollera markmodellen mättes 18 kontrollprofiler in i enlighet med den tekniska specifikationen SIS-TS 21144:2016. Standardosäkerheten i höjd för hela området resulterade i 0,032 m. Tidsåtgången för studiens genomförande dokumenterades för att framställa en tidsstudie som resulterade i 374 arbetstimmar under nio veckor.

One of the major challenges that the energy system is facing is how 100% renewable electricity generation should be designed and controlled. So far, utility-scale solar photovoltaic (PV) parks, have dominated the international market and is expected to grow in Sweden. In order for this expansion to thrive it needs to be done in a resource and system-efficient way. In this study, a methodology for a utility-scale solar guide (from Swedish 'Solbruksplan') is developed. This is done through electrical grid simulations and geographical analysis in order to find strategic locations for PV parks, without grid reinforcements, using Herrljunga municipality as a case study. The electrical grid is analyzed through power flow simulations and the geographical assessment is done using multi-criteria analysis (MCA) with a Boolean approach. Three different sizes of PV parks, 1, 3, and 5 MW, were simulated and assessed. The results show that 8.6% of the total area in the municipality, or 78,500 square meters per substation, is suitable for locating 1 MW PV parks. The majority of the grid’s substations (about 90%) also have enough capacity for a PV park of 1 MW. Furthermore, parts of the grid can host PV parks of 3 and 5 MW, but limited to the proximity of the urban areas. However, 3 and 5 MW PV parks are not suitable due to limited land availability in urban areas. The results highlight that a utility-scale solar guide can be used to effectively identify possible areas for PV parks, considering geography and grid capacity. Hence, it can function as a tool for utility companies, municipalities, PV companies and land-owners to find resource and system-efficient locations for PV parks. / Solbruksplaner för system- och resurseffektiv utbyggnad av solelproduktion

Med hjälp av luftburen laserskanning kan stora mängder av LAS-data samlas in. Lantmäteriet, en statligmyndighet vars uppgift är att kartlägga Sverige, har gjort en rikstäckande insamling av LAS-data. Denna data ärtillgänglig för allmänheten och kan hämtas gratis från Lantmäteriet. Då insamlingen är rikstäckande ärupplösningen på LAS-datan lägre än vid en lokal insamling. Punkttätheten på LAS-datan ligger på 1–2 punkterper kvadratmeter.Detta arbete gjordes på uppdrag från Arvika kommun då de ville veta om det är möjligt att extrahera och karteraArvika tätorts urbana växlighet från Lantmäteriets gratis LAS-data. Det som efterfrågades från kommunen var ettpunktlager som visar ungefärliga positioner på träd över 3–5 meter. Punktlagret skulle ha attribut medinformation om trädens storlek. Detta hade varit användbart både för kommunens GIS-avdelning för attsimulera skuggning vid planeringar, modellera träd och framtagning av informativ växlighetsstatistik. Det skulleäven vara användbart för parkavdelningen som tidigare haft brist på data över deras urbana växlighet.Denna uppgift genomfördes genom att kombinera olika funktioner i ArcGIS Pro. Först konverterades LASdatasetet om till raster. Detta raster tas sedan multiplicerat med -1 och därmed vänds. Detta inverterade rasteranvänds i hydrologiska analysfunktioner som baserar sig på att jämföra celler med dess grannceller. På detta vistas ett punktlager fram som visar lokala höjdtoppar. Detta lager matas med höjd från raster och även ett NDVIvärde. Detta NDVI-värde tas fram från två uttagna band (band 1 och 4) från Lantmäteriets ortofoto.Ett diameter-värde beräknas genom att avgöra antalet celler som trädets krona består av. Detta värde anses bliväldigt generaliserat, men har en relativt konstant differens och bör därför kunna användas för storleksindelningav träden. De framtagna lokala höjdpunkterna filtreras även med ett par kriterier som de måste uppfylla. Dessakriterier baserar sig på några av de informativa data som framtagit s så som NDVI-värde och höjd. Detta för attfilterara bort eventuella felaktiga punkter som ej är växlighet.Arbetets resultat blev ett punktlager av drygt 21 000 punkter. Punktlagret innehaver informativa attribut i formav höjdvärde, diameter-värde, NDVI-värde, och antalet celler som kronan består av. Noggrannheten vididentifiering av träden är stark beroende av trädens form och placering. Träd med en simpel trädkronaform visarresultat med hög identifieraringsnoggrannhet. Träd med mer komplexa trädkronor (oftast stora lövträd) eller omträden är placerat så att dess trädkronor flyter samman, visar resultaten sämre identifieringsnoggrannhet.Placeringsnoggrannheten beräknades genom en jämförelse med inmätta träd från mätingenjör. Resultatet visaratt placeringen av de identifierade träden har ett medelfel på drygt 2 meter. Höjdvärde uppnår en relativ högnoggrannhet då de är direkt tagna från höjdrastret vars höjdvärde är tagna från lantmäteriets LAS-data med enviss generalisering. Diametervärdena visar låg noggrannhet men med en konstant avvikelse som skulle göravärdena möjliga att använda vid en storleksklassning av trädena. / With help of airborne laser scanning can large amount of LAS-data be collected. Lantmäteriet, a state agencywhose mission is to map Sweden, have done a nationwide collection of LAS-data. This data is available to thepublic and can be downloaded for free from Lantmäteriet. As the collection is nationwide the resolution of theLAS-data is lower than a local collection of LAS-data. The point density of the LAS-data is 1-2 points per squaremeter.This study was done on behalf of Arvika municipality as they wanted to know if it is possible to extract and mapthe urban vegetation in Arvika city from Lantmäteriets LAS-data. What was wanted from Arvika municipality wasa point layer that shows approximately positions of trees over 3-5 meters. The point layer would have attributeswith information about the size of the tree. This would be useful for the municipality’s GIS apartment tosimulate shading when planning projects, modelling trees and producing informative vegetation statistics. Itwould also be useful for the park department which previously lacked data on their urban vegetation.This project was implemented using and combining different functions in ArcGIS Pro. Firstly the LAS-dataset wasconverted to raster format. This raster is then multiplied by -1 which then is inverted. This inverted raster isbeing used in hydrological analysis functions that compares cells with their neighbours. By doing this, a pointlayer showing local height peaks is produced. This point layer is later fed with a height value from the raster anda NDVI-value. This NDVI-value is obtained by using two bands (band 1 and 4) obtained from Lantmäteriet’sorthophoto.A diameter value is calculated by determining the number of cells that make up the crown for the tree. Thisvalue is very generalized but has a relatively constant difference and could therefore be used for sizeclassification of trees. The local height points are also filtered with a couple of criteria that they must meet. Thecriteria are based on some of the informative data that has been produced like NDVI and height value. This is tofilter out any potential incorrect points that are not any form of vegetation.The result of this study consists of just over 21 000 tree points. The point layer has informative attribute whichshows height, diameter, NDVI and the amounts of cells the crown of the tree consists of. The accuracy inidentifying the trees is strongly dependent on the shape and location of the trees. Trees with a simple crownshows results with high identification accuracy. Trees with more complex (most often big deciduous trees) orwhen the trees are located close to each other so that their crowns flow together, it shows results with loweridentification accuracy. The positional accuracy was calculated by a comparison with trees measured by a surveyengineer. The results shows that the positional accuracy of identified trees have a mean deviation of just over 2meters. The height value attains a relatively high accuracy as it is directly taken from the height value inLantmäteriets LAS-dataset, with a certain generalization. The diameter value shows low accuracy but with aconstant difference which could be possible to use for tree size classification of the trees.

Det växande behovet av metoder för tillförlitlig identifiering och kartering av markfuktighet i landskapet inom naturvård och skogsbruk ställer ökade krav på kartmaterialet. Dagens kartor är generellt baserade på flygbildstolkning vilket ofta resulterar i en ofullständig och generaliserad redovisning av våtmarker. Med LiDAR-data och moderna GIS-program kan topografiska markfuktighetsindex med hög upplösning genereras, vilket potentiellt kan ge en mer realistisk och detaljerad redovisning. I detta examensarbete utvärderades det etablerade Topgraphic Wetness Index (TWI) och det mer nyligen utvecklade Depth to Water Index (DTW). Fem TWI-raster med upplösning 2–20 m skapades. Fyra DTW-raster med varierad Flow Initiation Threshold (1–8 ha) skapades, samtliga med 2 m upplösning. Som referensmaterial användes Vegetationskartan (GSD-Vegetationsdata), vilken bedömdes vara det bästa tillgängliga alternativet. Resultatet från studien visar att indexkartorna överlag identifierar fler våtmarker och visar en större andel våtmark än Vegetationskartan. DTW ger en tydligare och mer realistisk kartbild jämfört med TWI. De använda metoderna för generering av indexbaserad markfuktighetskartering innehåller vissa osäkerheter. För DTW finns god förbättringspotential för att minimera dessa osäkerheter men även i att vidareutveckla metoden. Indexkartor (främst DTW) kan trots detta anses användbara i syfte att identifiera markfuktighet, särskilt i kombination med andra typer av kartdata. / The increasing need for reliable identification of wet soils in nature preservation and forestry requires more detailed and accurate maps.  Previous maps are mostly based on aerial photos which may result in an incomplete and generalized representation of wetlands. Using high resolution LiDAR-data and modern GIS software, topographic indices can be generated which has the potential to model wetlands in a more realistic and detailed manner. This study evaluated the widely used Topgraphic Wetness Index (TWI) and the more recently developed Depth to Water Index (DTW). Five TWI-raster with a resolution of 2-20 m was created. Four DTW-raster with 2 m resolution was created with Flow Initiation Threshold varying between 1-8 ha. A vegetation map (GSD-Vegetationsdata) was used as reference since it was judged to be the best available option for comparison. The results show that the index-maps overall identify more wetland area than the vegetation map. The DTW-index generates a clearer and realistic map compared to the TWI. The methods used for index-based mapping of soil moisture has some uncertainties. However, the DTW-index has good potential for further development. It was concluded that index-based maps (primarily DTW) can be useful for identification of soil moisture, especially if combined with other sources of map data.

Biologisk mångfald och produktionen av ekosystemtjänster minskar och framtida klimatförändringar förväntas påskynda den processen. Genom att kartlägga ekosystemtjänster och de nyttor de ger till människor kan det hjälpa till att belysa naturens värde och skapa incitament för att skydda och bevara dem. Möjligheten till rörligt friluftsliv, en viktig ekosystemtjänst i Sverige, har ett samhälleligt värde då det bidrar till människors hälsa och välbefinnande. Denna studie syftar till att bidra till en vägledning för att rumsligt kartlägga ekosystemtjänster i Sverige med fokus på rörligt friluftsliv. Resultatet visar att kartläggningarna delas upp i kartering av naturområden och av de människor som använder dem. Dessa benämns ofta som tillgång och efterfrågan. En koppling ses mellan valet av metoder och dataunderlag i förhållande till vilket syfte och fokusområde kartläggningarna har. Ett mönster går att urskilja i återkommande aktiviteter i kartläggningarna, vilket resulterar i ett förslag på vägledande flödesdiagram över turordningen av aktiviteterna. / Biodiversity and thus the delivery of ecosystem services are declining, and future climate change is expected to accelerate the process. By mapping ecosystem services and the benefits they provide to humans, one can shed light on the value of nature, and help create incentives in protecting and preserving it. The opportunity for outdoor recreation, an important ecosystem service in Sweden, has a social value as it contributes to human health and wellbeing. This study aims at to contributing to a guide for spatially mapping ecosystem services in Sweden, with a focus on outdoor recreation. The result shows that outdoor recreation mappings can be about mapping either natural areas or the people who use them. These are often referred to as supply and demand. A connection is seen between the choice of methods and data, in relation to the aim and focus of the studies. A pattern is revealed in recurring activities in the mappings, resulting in a suggested flow chart for the sequence of activities when mapping outdoor recreation.

Lake overgrowth occurs in many areas in Sweden, and it is often explained by elevated amounts of nutrients. The overgrowth results in a changed local environment for both communities and ecosystems. In this project the lake Trehörningen, near Spersboda in Norrtälje municipality, has been examined regarding an ongoing overgrowth process. The study contains hydrological and chemical analyses and an inquiry to those living in the area. The purpose has been to survey the area and identify factors that may contribute to elevated nutrient levels, and to give suggestions to measures that may reduce the nutrient transport. The results from the period February–April 2020 indicate a moderate nutrient supply, but that certain areas are more exposed than others. The entire lake can not be seen as nutrient rich, and there is a net loss of nutrients from the lake over the period studied. The analysis of mass transports shows that the primary production in the lake is phosphorus limited, and that the largest addition of phosphorus comes from three streams that all supply the Spersboda bay. This bay is also the shallowest area of the lake and has the most visible emergent plant growth. Analyses of the lake sediments show a potential increase in phosphorus over time, and that there may be some internal loading, but it is unlikely to be a large source of phosphorus to the lake. The streams with the highest nutrient levels have their watershed mostly in human-impacted areas. The study has taken place before the plant growth season, and as such the absolute nutrient numbers may be elevated, but their relative amounts are worth discussing. To reduce the overgrowth process, measures which reduce the nutrient supply should be taken, especially in the watercourses around the Spersboda bay. / Igenväxning är ett problem som finns i många sjöar i Sverige och förklaras ofta med ökade halter av näringsämnen. Igenväxningen leder till en förändrad närmiljö för både samhällen och ekosystem. I detta projekt har sjön Trehörningen, intill Spersboda i Norrtälje kommun, undersökts med avseende på en pågående igenväxning. Undersökningen innefattar hydrologiska och kemiska mätningar, samt en enkät till de boende i området. Detta har gjorts för att kartlägga omgivningen, och se vilka faktorer som kan bidra till en ökad näringstillförsel, samt ge förslag på möjliga åtgärder. Resultaten från perioden februari–april 2020 visar överlag på en måttlig näringstillförsel, men att vissa områden har högre näringstillförsel. Sjön som helhet bör inte ses som näringsrik och totalt sett sker en nettoförlust av näringsämnen ur sjön under undersökningsperioden. Analys av masstransport för näringsämnen indikerar att primärproduktionen är fosforbegränsad och att de största tillskotten av fosfor kommer från tre vattendrag, som rinner till Spersbodaviken. Denna vik är även den grundaste, och mest beväxta. Analyser av sedimenten visar en möjlig ökning av fosforhalt över tid, och att viss internbelastning kan finnas, men är troligen inte en betydande fosforkälla. De vattendrag med höga halter av näringsämnen har främst sitt avrinningsområde på mark med mänskig påverkan. Undersökningen är gjord innan växtsäsongens början, vilket medför att de absoluta värdena troligen är förhöjda, men deras relativa påverkan kan diskuteras. För att motverka igenväxningen bör åtgärder som minskar tillförseln av näringsämnen göras, särskilt i Spersbodavikens tillrinnande vattendrag.

Pågående klimatförändringar med påföljande ökad nederbörd ger förhöjd risk för översvämningar. Det är därför viktigt att kunna göra förutsägelser för var översvämning riskerar att ske. Förutsättningarna att göra sådana prediktioner med geografiska informationssystem ökar då Sveriges geografi karteras i allt större utsträckning. Syftet med uppsatsen är att utföra och analysera en modell för kartering av översvämningsrisk av väg. Det görs genom GIS-analys av geografiska data, baserade på platsspecifika egenskaper i landskapet, för ett område i Östersunds kommun där två vägavsnitt översvämmades 2008. De platsspecifika egenskaperna kvantifieras i s.k. fysikaliska avrinningsområdesegenskaper (FAE). Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur dessa FAE kan kopplas till översvämningsrisk, på vilket sätt vägen inverkat på risken för att översvämning uppstår och hur modellen kan användas i ett allmänt syfte att kartera översvämningsrisk. Resultatet visar att det finns en korrelation mellan ett flertal FAE och risken för översvämning. Det kan dock göras gällande från resultatet att dessa inte är så entydiga att det med användning av FAE går att allmänt förutsäga översvämningsrisk och riskkarteringen indikerar inte heller att det förelåg större risk i de områden där översvämning dokumenterades. Slutsatsen gällande om det går att applicera den här metoden allmänt för att kartera översvämningsrisk för andra områden är att det i dagsläget är komplicerat och osäkert att göra den här typen av kartering. Med förfinade metoder och noggrannare kartering av geografin kan den här typen av modellering få större träffsäkerhet då sambanden mellan platsspecifika egenskaper i landskapet och översvämningsrisken är vetenskapligt belagd. / Ongoing climate change with increasing levels of precipitation elevates the risk of flooding. It is therefore important to be able to make predictions of when and where such flooding events will occur. The conditions for making such predictions in geographic information systems is increasing at pace with the mapping of the geography of Sweden. The purpose of this paper is to conduct and analyze a planning model for flood hazard by GIS-analysis for an area located in Östersund municipality where two road sections were flooded in 2008. The analysis is based on site specific properties in the terrain. The site specific properties are quantified as Physical Catchment Descriptors. The purpose is furthermore to investigate how these FAE can be linked to the risk of flooding, which role the road plays in causing flooding and in what way the planning model can be used to map flood hazard. The result shows that there is a correlation between several of the FAE and the risk of flooding. These findings are however not that unambiguous to make use of the FAE as general indicators of flood hazard. The mapping of flood hazard in the studied area did not implicate a clear correlation between flood hazard and the flooding events. The conclusion regarding if it is possible to apply this method for mapping probability of flood hazards is that it is uncertain and complicated. With more sophisticated models and more detailed geographical data this type of modelling can get more accurate, since the relation between FAE and flood hazard has been verified.

Syftet med arbetet är att kartlägga geomorfologin och landskapsutvecklingen i Sarekområdet med hjälp av LiDAR (Light Detection and Ranging) data. LiDAR är en metod för fjärranalys som kan används i syfte att kartlägga markytan utan vegetation som störmoment. Datan erhölls från Lantmäteriet och har en punkttäthet på 1 punkt per kvadratmeter. Denna data bearbetas i GIS (ArcMap) för att skapa en terrängskuggning. Området för karteringen ligger strax sydöst om Sarekmassivet, vid vilket den senaste istiden tros ha dragit sig tillbaka emot. Tidigare kartering av området har gjorts av bland annat Sveriges Geologiska Undersökning där karteringen baserats på traditionella metoder som fältobservationer och flygfotoanalyser. Detta projekt bidrar till en ny kartering av en del av Sarekområdet. Där användning av LiDAR fått tidigare icke-karterade landformer att framkomma. Landformernas utseenden genom bearbetning av LiDAR uppvisas. Baserat på dessa landformer tolkas en generell deglaciationsriktning i det karterade området, röra sig från öst till väst. / The aim of this project is to map the geomorphology and landscape development in the Sarek area, with the help of LiDAR (Light Detection and Ranging). LiDAR is a remote sensing method that can be used for the purpose of mapping the ground surface without the disturbance of vegetation. The data in this project was obtained from the Swedish authority Lantmäteriet and has an accuracy of 1 point per square meter. The obtained data was processed in GIS (ArcMap) to create a hillshade raster. The area for the mapping is located southeast of the Sarek massif, around which the latest ice age is believed to have retreated towards. Previous mapping in the area has been done by the Geological Survey of Sweden (SGU), which has been based on the more traditional methods of field observations and aerial photos. This project's purpose is to provide a new mapping of an area at the east side of the Sarek massif. Where the use of LiDAR has provided new, not before mapped landforms to arise. The appearance of the landforms by adaptation of LiDAR is displayed. Based on these landforms an interpretation of the general deglaciation tendency in the mapped area is shown to move from east to west.