Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem grundskollärare i de tidigare skolåren, få vetskap om hur de resonerade kring begreppen normalitet och avvikelse, hur de kategoriserade och kartlade elever i behov av särskilt stöd samt hur de resonerade kring "en skola för alla". intervju som metod valdes för att kartlägga och tolka lärarnas subjektiva tankar, uppfattningar och värderingar. Resultatet visade på att de lärare som hade lång arbetslivserfarenhet kände en säkerhet i sina bedömningar kring elever som avviker från det normala. Arbetslaget framstod som centralt viktig när diskussioner och beslut om utredning av en elev var aktuell. Lärarna var i grunden positiva till "en skola för alla", men tveksamma till om den kan fungera i praktiken, bl.a på grund av bristande resurser. Resultatet visade också på att det finns en problemställning kring elevers och föräldrars delaktighet vid utformning av åtgärdsprogram.

Syftet med detta arbete har varit att utifrån olika professioners uppfattning belysa och få förståelse för och kunskap om vilka faktorer som påverkar barn, som befinner sig i gränszoner mellan olika skolformer, och deras möjligheter till rätt stöd och skolform, samt uppfattning om vilka konsekvenser det kan innebära. I studien används en kvalitativ metod bestående av intervjuer med fem personer i olika professioner vilka haft insikt i arbetet med grundskoleelever. Empirin analyserades utifrån ett fenomenologiskt perspektiv mot social­konstruktionistisk teori och tidigare forskning. Resultatet visade att faktorer som brist på tid för undervisning samt brist på resurser i form av kompetens har bidragit till en ökad kategoriseringsprocess inom grundskolan. I den processen har diagnosen fått en viktig roll som faktor i fördelningen av skolans resurser. En slutsats som framkom var att med mera tid och rätt resurser i grundskolan kan konsekvenser av diagnostisering av barn i behov av särskilt stöd undvikas / Categorization in primary school – Students in needs of special support. The purpose of this work has been on the basis of various professions perception illuminate and obtains understanding and knowledge about the factors that affect children, who are in the border zones between different types of school, and their options for legal aid and type of school, and understanding of the consequences it may mean. The study used a qualitative methodology consisting of interviews with five people in different professions who had insight into the work with elementary school students. The empirical data were analyzed from a phenomenological perspective on social constructivism theory and previous research. The results showed that a factor such as lack of time for teaching and a lack of resources in the form of expertise has helped to enhance the categorization process in elementary school. The process has been diagnosed with an important role as a factor in the distribution of school resources. One conclusion that emerged was that with more time and the right resources in primary schools can impact the diagnosis of children with special needs should be avoided.

Pojkar och flickor ses ofta som två homogena och två var för sig ensamt verkande grupper. Det är uppsatsförfattarnas främsta mål att illustrera problemen vilka uppstår av ett oproblematiserat könskategoriserande och istället sätta individen i fokus. Syftet med denna uppsats är att, utifrån en fallstudie, problematisera kategorisering av människor inom forskning och låta könskategorisering agera exempel på en allmän problematik. Intresset hos uppsatsförfattarna ligger på att komma bort från en mekanisk förståelse av kön där målet med uppsatsen är insikt snarare än statisk analys.Frågorna vilka ställts för att konkretisera syftet är följande:-Hur agerar och reagerar läraren på olika störningsmoment i klassrummet?-I vilken utsträckning är pojkars och flickors aktivitet, enligt fallstudien, störningsmoment i klassrummet? -Är det i de undersökta klassrumssituationerna ett fåtal elever vilka tillkännager sig ofta eller är det många elever vilka tillkännager sig sällan?En fallstudie beslutades vara den mest lämpade metoden vid genomförandet av undersökningen och som metod inom fallstudien har uppsatsförfattarna använt sig av observationer. Observationerna vilka gjordes var så kallade strukturerade observationer. I vårt fall avses strukturerade observationer som observationer vilka utgår från i förväg utarbetade kategorier. Observationerna genomfördes i en nionde klass och en årskurs tre-klass på gymnasiet.Resultaten visade att flickorna som samlad kategori gav sig tillkänna i mycket högre utsträckning än pojkarna, men samtidigt gick det utläsa att det var några flickor vilka avsevärt höjde medelvärdet för könsgruppen. Samma förhållande förelåg hos pojkarna, där det var ett fåtal vilka tillkännagav sig i mycket högre utsträckning än resterande. Detta innebar att de elever vilka aldrig eller sällan gav sig tillkänna med rätt icke torde kategoriseras in under en grupp för vilken resultatet av granskningen för dem inte är karakteristiskt. I de undersökta och observerade klasserna visade det sig att 10 % av eleverna stod för 60 % av den totala mängd störande tillkännagivanden i klassrumssituationerna. Detta innebär att övriga elever icke bör beskyllas för att ha bidragit till en eventuell störning i klassrummet. Det är sålunda rimligt att sluta sig till att det finns faror med kategorisering av människor, då elever i negativ mening kan påverkas både socialt och pedagogiskt. Dessa slutsatser går även att applicera på och dra slutsatser kring kategorisering av människor i allmänhet.

<p>Följande examensarbete utreder hur information i ett större intranät bör abstraheras i en navigeringsmodell för användarna av intranätet effektivt skall finna eftersökt information.</p><p>Arbetet har huvudsakligen utförts i form av en fallstudie av befintligt intranät samt till viss del även i form av litteraturstudier. Fallstudien består huvudsakligen av en kartläggning av intranätet, studier av tidigare utredningar av intranätet samt till viss del informella samtal.</p><p>Litteraturstudierna har utmynnat i sammanställandet av ett antal vetenskapliga teorier med relevans för utformning av navigeringsmodeller. De vetenskapliga teorierna jämförs sedan mot fallstudien för att påvisa resultat av generell natur.</p><p>Arbetet resulterar i en serie riktlinjer att beakta vid utformande av navigeringsmodeller inom större intranät. Tillämpning av riktlinjerna skall kunna bidra till att navigeringsmodellen i ett intranät effektiviseras.</p>

<p>Humor is as interesting as it is hard to define. It has travelled a long way since Hippokratestheory about body fluids and how someone, if lacking one of these, were called a humorist andwere laughed at.In this thesis we developed a new method for categorizing types of humor in Swedish comedyseries on TV. We chose six different shows (Grotesco, KvarteretSkatan, Morgonsoffan, Fredaghelaveckan, Parlamentet and Hjälp!) from the two most popular TV-channels in Sweden(SVT1 & TV4).We based or method on previous researchers’ work and came to find some categories that wererepresented in most of the previous work. Our own method came to contain seven categorieswhich we believe is enough to obtain all kinds of humor in Swedish comedy series on TV.In our study we saw that most of the humor fell under the category that we called unnormalityhumor,a category which contained incongruity which many researchers believe is afundamental part of humor.Our opinion is that the unnormality-category became too wide in our study and that we perhapsshould have divided it into two or possibly three categories to see a more distinctive result.Nonetheless, our result offers an interesting starting point for future comparative studiesfocusing on similar subjects.</p>

<p>I den här uppsatsen utforskas möjligheterna att hantera innehållet på en nätmötesplats med hjälp av ett kategoriseringssystem. Systemet är tänkt att ge användaren möjlighet att till stor del anpassa nätmötesplatsens innehåll efter intresse och behov. Syftet med arbetet var att undersöka om användandet av kategorisering hade varit en lämplig åtgärd att vidta för att öka användares engagemang. Med hjälp av kategoriseringen skulle användaren kanske få större motivation att fortsätta använda sin nätmötesplats och eventuellt bli mer aktiv som medlem. För att undersöka detta togs en enkät fram där 61 personer svarade på frågor relaterade till frågeställningen. Utöver detta hölls också tre intervjuer för att komplettera resultaten från enkäten. I arbetet diskuteras dels enkätundersökningen och dels intervjun där det ur båda framgår vilka möjligheter respektive hinder som finns kring en kategoriserad nätmötesplats.</p> / <p>In this paper the possibilities of handling the content of an online community with a categorization system are being explored. The system is considered to give the user the possibility to largely customize the content of the online community by interest and needs. The purpose of the work was to see if the use of categorization would be an appropriate step to take to increase user’s commitment. With the aid of the categorization the user would perhaps get better motivated to continue using his online community and maybe become more active as a member. To research this, questionnaires were created where 61 people answered questions related to the subject of the project. Also three interviews were held to complement the results from the questionnaire. In the paper both the questionnaire and the interview part are being discussed and the possibilities and the obstacles with using categorization are presented.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individer påverkas i sin yrkesidentitet och i sitt yrkesutövande av att vara medlem i ett amatörfotbollslag tillsammans med sina kollegor. Haslam et al talar om social identifikation och hur individen påverkas av att identifiera sig med grupper. Vår tes var att flera av de positiva effekter som forskningen har sett mellan fysisk aktivitet och idrott går att förklara med en starkare sammanhållning och en positiv självbild. Vi ville även undersöka om den starkare sammanhållningen med laget kunde påverka relationen med den övriga organisationen negativt. För att svara på vår frågeställning har vi genomfört en fallstudie på ett fotbollslag i en företagsförening ansluten till Korpen. Vi analyserade vårt resultat utifrån social identifikationsteori och kom fram till att medlemskapet i amatörfotbollslaget har positiva influenser på individen. Denna påverkan anser vi bero på dels de rent fysiska aspekterna men även på grund av gruppdynamiska processer som ökad sammanhållning mellan kollegorna, kontakter över avdelningsgränser och en påtaglig stressventil. Vi fann däremot även tendenser till negativa effekter som utestängning och konflikter mellan laget och den övriga organisationen.

Den svenska marinen har av professor Geoffrey Till använts som ett utmärkande exempel på en s.k. post-modern marin i hans kategorisering av världens sjömakter. Främst är det den expeditionära förmåga som Sverige profilerat alltsedan det kalla krigets slut som ligger till grund för denna exemplifiering. Frågan uppstår då huruvida den svenska marinen fortfarande kan ses vara det utmärkande exemplet efter det att fokus nu skiftat tillbaka till en mer nationellt präglad försvarsinriktning. Därutöver ställs frågan om vilka styrkor och svagheter en dylik kategorisering av världens sjömakter kan ha. Utifrån en analys av Tills kategoriseringar som idealtyper, så har dessa i allt väsentligt visat sig vara de förenklande och täckande rubriceringar som idealtypsmodellen syftar till. Därför har det även gått att identifiera tre indikatorer som medger en jämförelse mot den svenska marinen av idag för att utröna dess nuvarande status som post-modern sjömakt. Undersökningen har på så sätt lett till slutsatsen att den svenska marinen alltjämt kan kategoriseras som en post-modern marin, men av andra anledningar än den expeditionära förmågan. Idag är det främst kopplingen mellan den egna förmågan och det beroende av andra som det medför som är den tydligaste indikatorn på en post-modern marin.

The purpose of this study is to investigate a group of female converters and their subsequent experiences when transitioning to islam by bearing hijab. The study analyzes how this religious conversion has shaped and influenced the identity of mentioned women, as well as their attitude and relationship to the social environment prior to and after converting. This means that in accordance with the purpose of this study, an attempt to reveal the everyday life of these women will be performed. In order to make this study possible, three different methods will be put to use. A narrative method that touches upon the time leading up to and after the final converting and the impact of the conversion. A qualitative method that manages the interpretation of these women’s stories and lastly a hermeneutic method that allows further understanding of these peoples life world, identity, attitudes and relationships. The study has generated a number of different results; one result being that the religious converting to islam has given implications such as categorization and stigmatization in relation to the social environment. These negative structures are heavily reinforced by the act of wearing a hijab that carries a high visibility value. In relation to the social environment and the majority population and their notion of islam, wearing the hijab makes the bearer an anomaly, a “second grade citizen” with dark and negative attributes. The negative theme surrounding the hijab stems from the social community’s lack of information and misunderstanding of islam. The hijabs stigmatized symbol has a greater value in identification processes that occur in social situations than it does these women’s background and ethnicity. In essence, this has resulted in the fact that these women have now discontinued their majority status and belongs today in the muslim minority group. Consequently, the women have lost their right to majority status and as such been deprived of their identity in spite of several of them still experiencing a strong tie to the swedish identity. These negative structures have also affected the social environment closest to these women, who they today altogether not remain in. For this group of women, the converting to islam has still yielded a positive total change in the self-preservation of their identity that has enabled them deeper understanding in the pursuit of what is good in life and the revulsion of what is bad. This path of finding the silver lining, has made the loss of family and countless of friends much more bearable. This due to the fact that they contribute such losses to the old social environment that allows the outdated thinking that still builds negative structures; a structure that they hopefully have now distanced themselves from. In regards to their parents, the relationships have been open-ended and uncompromising even though the parents have in some cases been the very source to the categorization and stigmatization that these women experienced. / Syftet med denna studie är att undersöka en grupp kvinnliga konvertiters upplevelser av att ha konverterat till islam och tagit på sig hijab. Studien har fokuserat kring hur denna förändring, som konverteringen inneburit, har format och influerat kvinnornas identitet, attityder och relationer till den sociala omgivningen innan och efter konverteringen - samt hur kvinnorna i sin tur upplevt den sociala omgivningens attityder och relation innan och efter konverteringen. Med anledning av studiens syfte kommer olika faktorer ur kvinnornas livsvärld att beröras. För att möjliggöra detta har studien utgått ifrån tre olika metoder: narrativ metod som berört tiden innan och efter konverteringen, kvalitativ metod som berör tolkningen av kvinnornas berättelser och hermeneutisk metod som jag med hjälp av kunnat skapa förståelse för kvinnornas livsvärld, identitet, attityder och relationer. Studien har i sin tur genererat ett antal olika resultat. Ett resultat som framställts genom studien är att kvinnornas konvertering till islam inneburit kategoriserande och stigmatiserandeprocesser som kommer till uttryck i relation till den sociala omgivningen. Dessa negativa strukturer grundar sig i sin tur mycket i hijaben som har ett högt visibilitetsvärde. I relation till den sociala omgivningen och majoritetsbefolkningen, förknippas hijaben med negativa strukturer som i sin tur identifierar bäraren som ”den andre”, på så sätt förvandlas bäraren till en anomali. De negativa signaler som hijaben förmedlar grundar sig i den sociala omgivningens negativa bild och förförståelse av islam. Hijabens stigmasymbol har större värde i identifieringsprocesser som äger rum i sociala situationer, än intervjupersonernas bakgrund och etnicitet. Detta har i sin tur resulterat i att kvinnorna avvecklats sin majoritetsstatus och idag värderas som tillhörande till den muslimska minoritetsgruppen. Därmed har kvinnorna berövats en del av sin identitet. Detta trots att kvinnorna själva på olika sätt upplever en stark svensk identitet. Dessa strukturer har även påverkat kvinnornas närmsta sociala omgivning, som kvinnorna i dag sammantaget inte har någon kontakt med. För kvinnorna har konverteringen i sin tur inneburit en positiv inre totalförändring, som resulterat i en fördjupad förståelse och strävan efter gott, samt ett intensivt avståndstagande ifrån det som uppfattas som ont. Denna strävan efter gott, kompenserar i sin tur förlusten av gamla vänner och familj, detta då kvinnorna ofta sammankopplar den tidigare sociala omgivningen med negativa strukturer som de i samband med konverteringen distanserat sig ifrån. Men i förhållande till föräldrarna, har kvinnornas relationer till dem varit förutsättningslösa och icke kompromissbara, även om föräldrarna i vissa fall varit upprinnelsen till den kategorisering och stigmatisering som kvinnorna upplevt.

Sällan har ett litet ord på tre bokstäver skapat så stor debatt som hen gjort det senaste året. Begreppet är inte nytt, men har fått en nytändning i och med lanseringen av barnboken Kivi och monsterhund (Lundqvist 2012) som använder ordet flitigt. Forskning om begreppets betydelse ur genussynpunkt är föga utredd och det är svårt som blivande lärare att veta hur man ska ställa sig till det. Detta är en undersökning av sju aktiva lärares inställningar till genusarbete och det könsneutrala pronomenet hen i förskola och förskoleklass. Undersökningen är en kvalitativ studie, där intervju använts som metod och respondenternas svar sammanställts för att synliggöra gemensamma tendenser. De tendenser som går att skönja i de intervjuade lärarnas svar är att genus och jämställdhet ses som självklara ämnen att arbeta med, om än på olika sätt. Konkret hur detta görs är dock svårare att få svar på. Inställningen till hen däremot är främst negativ hos samtliga intervjuade lärare. Några av dem börjar dock reflektera över ordets användbarhet och konstaterar att okunskap är en stor anledning till den negativa inställningen. I lärarnas utsagor framkommer att begreppet hen upprör gamla rotade normer angående kön, eftersom det främsta argumentet är att "vi är pojkar och flickor", ett tillstånd som inte går att ändra. Detta tillsammans med medias ironisering av hen kan anses vara två bidragande orsaker till att begreppet inte etablerats i det svenska språket och inte heller antagits som ett användbart begrepp i förskoleverksamhet i vår omnejd.