This project aims to contribute to the energy mapping of Visby’s building stock. Using energy performance certificates data, the building stock can be categorized after defining energy related parameters. From every category, an archetype building is developed from the mean value of interesting parameters in each group. The goal is to create distinct categories which as well as possible represents the building stock. This study commences with an inventory of Visby’s building stock to create an overall picture. Thereafter categories of the building stock are examined on the basis of interesting parameters that supposedly have an impact on the building’s energy consumption. The purpose is to examine which parameters that together catches the most representative picture of Visby’s building stock. The energy performance of the buildings is the main factor for comparison. Parameters that are used in the categorization process are: Building type, location of the buildings, building volume, type code, year of construction, heating system and number of floors. From the determined categorizations, archetypes are developed and type buildings can be represented. This study only examines residential buildings. Two times during the study, abnormal values were removed from the used material. The cleaning of abnormal values prevents that a few values which are considered as abnormal gives a wrong picture of the building stocks characteristics. The first analysis of the parameters leads to 6 examined categorizations where two are selected, one for single family housing and one for multi-family housing. Parameters that best defines single family housing are year of construction, heating system and building volume. Parameters that best defines multi-family housing are year of construction and building volume.  The established categorization covers 92% of the building stock and 205 buildings are erased by the purge. The standard deviation on the mean value of energy performance has the average value of 30 kWh/m2 in the categorization for single family housing. For multi-family housing the standard deviation of the mean value is on average 17 kWh/m2 in the categorization. The high value of standard deviation for single family housing is affected by the wide range of energy performances values. These values could be caused by buildings that have had renovations or that other parameters that has not been taken into consideration in this study could have been better in the categorization. / Detta projekt syftar att bidra till energikartläggningen av Visbys byggnadsbestånd. Med hjälp av energideklarationsdata kategoriseras byggnadsbeståndet efter definierande energirelaterade parametrar. Ur varje kategori tas en arketypbyggnad fram från medelvärdet av intressanta parametrar inom sin grupp. Målet är att skapa distinkta arketyper som fångar en så stor del av byggnadsbeståndet som möjligt.  Studien inleds med en inventering av Visbys byggnadsbestånd för att skapa en helhetsbild, detta stadie benämns i rapporten som lägesöversikt. Därefter undersöks olika kategoriseringar av byggnadsbeståndet utifrån några intressanta parametrar som antas ha inverkan på byggnadernas energiförbrukning. Avsikten är att undersöka vilka parametrar som tillsammans fångar den mest representativa bilden av Visbys byggnadsbestånd. Byggnadernas energiprestanda utgör den huvudsakliga faktorn för jämförelse. Parametrar som undersöks i kategoriseringarna är: Byggnadstyp, läge på byggnaderna, byggnadsvolym, typkod, nybyggnadsår, uppvärmningssystem och antal plan. Ur fastställda kategorier tas sedan arketyper och typbyggnader fram. Studien avgränsas till att endast undersöka bostadsbyggnader. Det använda materialet rensas på abnorma värden vid två tillfällen under studiens gång. Rensningen förhindrar att ett fåtal utstickande värden ger en missvisande bild av byggnadsbeståndets egenskaper.  Lägesöversikten leder till 6 undersökta kategoriseringar där två väljs ut: en för flerbostadshus och en för småhus. Parametrar som bäst definierar gruppen småhus är nybyggnadsår, uppvärmningssystem och byggnadsvolym. Parametrar som bäst definierar gruppen flerbostadshus är nybyggnadsår och byggnadsvolym. Den fastställda kategoriseringen täcker 92% av byggnadsbeståndet och totalt stryks 205 byggnader vid rensning. Standardavvikelsen i energiprestanda ligger i snitt på 30 kWh/m2 i kategoriseringen för småhus och i snitt på 17 kWh/m2 i kategoriseringen för flerbostadshus. Den stora spridningen av energiprestanda i gruppen småhus kan till exempel bero på att vissa byggnader blivit renoverade eller att parametrar som bättre definierar gruppen inte har undersökts i denna studie.

Rapporten utgår från olika kategoriseringsmetoder för att på sikt öka servicenivån. Fallföretaget har under den senaste tiden expanderat, vilket bidragit till att de inte längre kan möta efterfrågan. De inköpsstrategier som tidigare använts är inte längre tillräckliga för de nya försäljningsvolymerna. Verksamheten har långa ledtider vilket ställt högre krav på inköpsstrategin och planering. Med hjälp av empiri, studentlitteratur, facklitteratur och observationer redogör rapporten för hur verksamheten kan förbättras genom en fallstudie. Med hjälp av observationer vid besöket hos fallföretaget kunde kartläggning av verksamheten och dess strategier slutföras, vilket ledde fram till rapportens syfte och frågeställningar. Genom att strukturera datan efter de olika metoderna, tillsammans med visuella hjälpmedel som diagram och grafer kunde resultatet gestaltas. Därefter analyserades resultatet för att dra slutsatser kring om det finns någon korrelation mellan teorin och rapportens resultat. Analysen lyfter fram hur kategorisering av metoderna används för att öka servicenivån. Därutöver analyseras för- och nackdelarna med de olika metoderna. Likaså behandlar rapporten vilken kategorisering som är mest lämplig i nuläget samt för framtiden. Det förekommer även diskussioner om olika prognosmodeller och hur man bör gå tillväga för att förbättra lagerstyrningen och höja servicenivån. Validiteten och reliabiliteten av rapporten diskuteras också för att kunna identifiera hur tillförlitlig rapporten är samt om den faktiskt mäter det den önskas mäta. Rapporten redogör för att FSN är den bästa kategoriseringen för fallföretaget. Genom att basera inköpen på prognosmodeller kan verksamheten hitta lämpliga orderkvantiteter. Den framtida inköpsstrategin baseras på kvantitativa modeller vilket bygger på historisk data. Utöver framtida inköpsstrategier föreslås hur verksamheten bör prioritera sina olika produkter för att på sikt höja servicenivån. Slutligen sammanfattas alla rekommendationer för en enklare förståelse av rapportens slutsats. / The report is based on various categorization methods that have been developed to increase the level of service in the long term. The case company has recently expanded, which has contributed to them no longer being able to meet the demand. The purchasing strategies they previously used are no longer sufficient for the new sales volumes. With long delivery times from factories in Asia, the intervals between stock refills are getting longer, which requires foresight. Using empirical data, student literature, non-fiction and observations, the report explains how the business can be improved through a case study. Calculations, formulas and tables are based on student literature and scientific articles. By starting from proven theories, the business's inventory management can be improved. With the help of observations during the visit to the case company, mapping of the business and its strategies could be completed, which led to the report's purpose and issues. By structuring the data according to the different methods, together with visual aids such as diagrams and graphs, the result could be shaped. The results were then analyzed to draw conclusions about whether there is any correlation between the theory and the report's results. The analysis highlights how categorization of the methods is used to increase the level of service. In addition, the advantages and disadvantages of the different methods are analyzed. Discussion about which categorization is most suitable in the current situation and for the future is then highlighted. There are also discussions about different forecast models and how to proceed to improve inventory management and raise the level of service. The validity and reliability of the report are also discussed in order to be able to identify how reliable the report is and whether it actually measures what it wishes to measure. The report states that FSN is the best categorization for the fall company. By analyzing forecast models based on demand from the categorization, a purchasing strategy for the company in the future is estimated. The future purchasing strategy is based on quantitative models, which is based on historical data that the case company currently lacks. In addition to future purchasing strategies, working methods with new products as well as improvement proposals with the work of categorization models are proposed. Finally, all recommendations are summarized for a simpler understanding of the report's discoveries.

AbstractMellby, Janna & Nilsson Jennie (2018). Med örat mot marken. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien syftar till att bidra med en ökad medvetenhet kring olika sätt att förstå begreppet särskild begåvning. Vidare strävar studien till att öka medvetenheten kring vikten av kunskap i mötet med de särskilt begåvade eleverna.Syfte och frågeställningarSyftet är att öka kunskapen om på vilka olika sätt specialpedagoger kan förstå begreppet särskild begåvning hos elever i de yngre åldrarna. Centralt i studien är att belysa uppfattningar kring behovet av begreppet.Frågeställningar•Hur definierar och förstår några specialpedagoger begreppet särskilt begåvade elever? •På vilket sätt menar några specialpedagoger att begreppet särskild begåvning fyller ett behov?TeoriDe teoretiska perspektiv som används i studien har valts utifrån studiens syfte. Det sociokulturella perspektivet belyser sambandet individens lärande och kontexten hen befinner sig i. Perspektivet används för att i studien förtydliga vilka förutsättningar som krävs för att ett lärande ska kunna ske, men även för att tolka specialpedagogernas olika infallsvinklar i ämnet. De olika specialpedagogiska perspektiven behövs för att förstå den specialpedagogiska aspekten i studien.MetodStudien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer valdes som insamlingsmetod. Analysarbetet är inspirerad av en fenomenografisk ansats. Informanterna bestod av fem specialpedagoger med centrala tjänster. ResultatInformanterna utgick från egna erfarenheter till viss del i sin förståelse kring begreppet särskild begåvning men även vad vi uppfattade som tidigare förankrad kunskap kring elever i behov av särskilt stöd, då alla informanter på ett eller annat sätt landade i att särskilt begåvade elever även kan ses som elever i behov av stöd. Informanterna lyfte en brist i forskningen och därmed i deras kunskap kring begreppet. Samtliga var överens om svårigheterna att förmedla vidare kunskap som de inte själva kände sig säkra i men de kunde se en rörelse på ytan då det ute i verksamheterna så smått börjat funderas kring begreppet. Informanterna är alla överens om att det idag behövs ett begrepp för att kunna prata om de elever det gäller och på så sätt öka kunskapen och förståelsen. Men det finns en önskan om att inte behöva kategorisera eleverna utan enbart kunna utgå ifrån var och en av elevernas behov i alla möten.Specialpedagogiska implikationerGenom studien framkom behovet av en fördjupad kunskap inom ämnet och vikten av specialpedagogens roll som förmedlare av relevant kunskap. Det bör under lärar- och specialpedagogutbildningar lyftas och diskuteras vad begreppet innebär.SlutsatsStudien landar i att det är ett komplext begrepp som är svårdefinierat. Det handlar mer om att skapa sig en förståelse om vad det kan innebära att vara särskilt begåvad. Begreppet behövs främst för att vuxna ska kunna samlas, reflektera och bygga kunskap kring de här eleverna och hur vi på bästa sätt kan möta deras behov.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om innehållet i de pedagogiska utredningar som skrivs inför mottagande av en elev i grundsärskolan. Studien syftar också till att bidra med kunskap om hur vi kan utveckla de dokument som ligger till grund för ett mottagande i särskolan för att göra processen mer rättssäker. Som metod har en kvalitativ dokumentanalys med inspiration av diskursanalysen valts. Fokus är på detaljerade beskrivningar och ordval på grund av att de tillsammans anses skapa den kontext som studeras. Studien har en konstruktivistisk utgångspunkt där verkligheten ses som en konstruktion och som ett resultat av människors tolkningar. Materialet utgörs av 35 pedagogiska utredningar från tre olika kommuner i Sverige. Dokumenten analyserades utifrån fyra kategorier som valdes med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar samt i Skolverkets allmänna råd för mottagande av elever i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Resultatet visar att dokumenten fokuserar på eleven och dennes svårigheter och behov av stöd. Elevens förutsättningar att nå kunskapskraven beskrivs mycket sparsamt på grupp- och organisationsnivå. De anpassningar och det särskilda stöd som beskrivs är främst riktade till eleven och resultatet av anpassningarna beskrivs sällan. Det är en stor variation i rubrikerna i dokumenten och rubrikerna fokuserar på eleven.  Med teoretisk utgångspunkt i Foucaults tankar om maktrelationer i samhället dras de fyra slutsatserna att; 1) eleverna (undersåtarna) och deras brister och behov står i fokus. 2) Pedagogerna (makten) och den lärmiljö samt organisation eleverna befinner sig i sällan problematiseras. 3) De pedagogiska utredningarna fungerar som examinering och syftar till att övertyga läsaren om att eleven bör identifieras som en särskoleelev så att eleven kan flyttas från en skolform till en annan. 4) Den stora variationen i rubriksättningen försvårar granskningen av pedagogerna (makten).

In today's society, in-betweenness is a term that describes a position that individuals may experience when they are between different cultural groups. This can be a result of the globalized world we live in and it can also be the outcome of diversity and inclusion where people with different backgrounds and experiences strive to find their own place and voice in society. This study aims to examine young adults with non-European background experiences of in-betweenness and its influence on their identity formation. By exploring their experiences of in-betweenness, the study seeks to gain a deeper understanding of the defining characteristics of these experiences and how individuals cope with them. The study follows a qualitative approach where we have conducted six semi-structured interviews. The results show that all informants perceive themselves as living in a state of in-betweenness and experiencing a lack of belonging to both cultures. However, they feel that both are equally important to them, as both have shaped their personality and identity. The results also show that they feel most at home with others who share similar experiences of living with two cultures. Discrimination, stigmatization and categorization of Swedish society as "the other" reinforces their feeling of exclusion and in betweenness. The results also show some positive aspects, such as that the informants feel that they have developed a deeper understanding and awareness of other cultures' values, traditions and norms, which facilitates the creation of wider networks. Furthermore, they express that it fosters creativity as it enables the exchange of experiences and knowledge that lead to new solutions and insights into problems.

Homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter samt intersexpersoner (HBTQI) är en grupp som ofta utsätts för diskriminering och kränkningar utifrån sexuell läggning, könsuttryck och/eller könsidentitet. Till följd av detta är det extra viktigt att socialarbetare besitter kunskap om HBTQI, då kunskap föranleder ett adekvat bemötande. Denna studie syftar till att förstå hur heteronormen och socialarbetares kunskap kring HBTQI påverkar det professionella mötet. Deltagarna utgörs av sex socialarbetare som arbetar med myndighetsutövning på socialtjänsten och familjebehandlare. Resultatet visar att en öppenhet och trivsamhet på arbetsplatsen är betydande för utbytet av kunskap och att kompetensutveckling var något samtliga deltagare ville ha mer av. Resultatet visar även att socialarbetarens vokabulär och anpassning av sitt språk i möten med klienter har betydelse för det professionella mötet och hur det upplevs av socialarbetaren. Slutsatserna visar att ett öppet klimat hade betydelse för att våga prata om HBTQI inom arbetsgruppen samt att högre kunskap innebar en större trygghet för socialarbetaren i möten med klienter. Vidare har studien visat att verksamheter inom socialt arbete påverkas av heteronormen. Resultatet visade på att deltagarna i studien aktivt arbetar för att ändra på den påverkan heteronormativiteten har på det sociala arbetet. / Lesbians, gays, bisexuals, transgender, people with queer expressions and identities and intersex people (LGBTQI) are a group that is often subjected to discrimination and violations based on sexual orientation, gender expression and/or gender identity. As a result of this, it is especially important that social workers possess knowledge of LGBTQI, as knowledge leads to adequate treatment. This study aims to understand how the heteronormativity and social workers' knowledge regarding LGBTQI affect the professional meeting. The participants were a total of six social workers who all worked in the social services with either exercise of authority or as family therapists. The results show that openness and comfort in the workplace are significant for the exchange of skills and that skill development was something all participants wanted more of. The results also show that the social worker's vocabulary and adaptation of their language in meetings with clients is important for the professional meeting and how it is experienced by the social worker. The conclusions show that an open climate was important for the work group to feel comfortable in talking about LGBTQI and that higher knowledge meant greater comfort for the social worker in meetings with clients. Furthermore, the study has shown that activities within social work are affected by the heteronormativity. The results showed that the participants in the study are actively working to change the impact that heteronormativity has on social work.

Denna uppsats strävar efter att undersöka hur människor på flykt konstrueras i svensk massmedia samt vilka beståndsdelar utsagorna bygger på. Detta görs med hjälp av en foucauldiansk diskursanalys och tre analytiska begrepp som består av kategorisering, metaforer och subjektspositioner. Urvalet består av artiklar från Sveriges största tidningar, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet med datum som börjar vid 2016. Analysen har givit resultat som visar att de flesta konstruktioner sker genom en ekonomisk diskurs som kan tilldela människor på flykt två subjektspositioner, tillgång eller belastning. Där talar man om dem som resurser man investerar i med hjälp av egenskaper som är ekonomiskt lönsamma eller genom att anspela på kategorier och egenskaper som inte passar arbetsmarknaden och ekonomin. I andra utsagor användes humanitära och etiska diskurser som tilldelade flyktingar positionen, ett ansvar. Till sist framställs flyktingar som falska då man ifrågasätter legitimiteten av att individer har kategoriserats som flyktingar och hur verklig deras situation är. Det är genom subjektspositionerna makten verkar och synliggörs. Genom diskursiva taktiker som kategoriserar och positionerar människor på flykt så produceras nya kunskaper och sanningar om dem.

Syftet med följande studie är att belysa hur elever kategoriseras i samtal om lärares professionella verksamhet och vad detta kan betyda för det specialpedagogiska fältet. Arbetet visar på hur lärare i samtal om arbetsplanering kategoriserar elever för att göra sitt arbete begripligt. Jag har fått tillgång till ett intervjumaterial som har gjorts delvis i ett annat syfte och anser att jag har fått ett material som i avseendet kategorisering påminner om naturligt tal. Jag har tagit mina teoretiska utgångspunkter från Foucaults tankar om styrningsrationalitet, normalitet, och disciplinär makt. Föreställningen att kategorier lagrar en stor del av mänsklig kunskap men är situerade i särskilda praktiker har haft betydelse för mitt arbete. Resultaten har jag fått fram genom diskursanalys som bygger på analys av talad text i transkriberad form för att hitta mönster i kategorier som redan finns. Några sätt att kategorisera framträder och de är diagnoser, könsrelaterad, kategorisering utifrån kunskapsnivå, kategorisering av större grupper, andra svårigheter som elever beskrivs utifrån och koncentrationsstörningar. De dominerande grupperna av kategorisering är kategorisering efter grupptillhörighet och andra svårigheter som elever beskrivs utifrån. Anmärkningsvärt är att lärare inte använder diagnoser i samma utsträckning som övriga kategoriseringar. Den institutionella diskursen är den dominerande, alltså den som handlar om hur arbetet på skolan bäst ska organiseras.

AbstraktVi har studerat hur människor som använder rullstol upplever och hanterar stirrandet. Enligt Garland-Thomson (2009) så kan stirrandet fixera en persons kön, etnicitet, klass och funktionsförmåga, vilket kan hindra personen som använder rullstol att vara något annat än sin funktionsnedsättning. Stirrandet kan fungera både stigmatiserande och kategoriserande, enligt Garland-Thomson. Alla informanterna har erfarenheter av stirrande, och vi har hittat fem olika blickar som vi tematiserat och kallar för den nyfikna blicken, den medlidande blicken, den beundrande blicken, den undvikande blicken och den utstirrande blicken. Klart är att de alla påverkar informanterna olika, och hur man reagerar över stirrandet är beroende av kontexten. Kontexten påverkar också blicken. Informanterna hanterar stirrandet på olika sätt. Några bryr sig inte om att människor stirrar, vilket kan ses som en strategi. Vissa av informanterna brukar stirra tillbaka på dem som stirrar, vilket kan ses som motmakt. Genom att stirra tillbaka har man möjlighet att ”äga situationen”. Vissa av informanterna påverkades mer av stirrandet när de var yngre, och såg sig själva med negativ blick. Detta är vad McRuer (2006) kallar för det internaliserade självföraktet. Vissa av informanterna har erfarenhet av att känna sig stigmatiserade i vissa situationer, vilket speciellt sker när tillgängligheten brister och de behöver hjälp. Då stirrar omgivningen mer. Enligt Goffman (2011) blir du avvikande när människor stirrar på dig. I vår uppsats har vi sett att blicken ofta fungerar kategoriserande och normativt, men att informanterna sällan känner sig annorlunda och stigmatiserade. / AbstractThis article is about wheelchair users experience of staring and how they handle it. Garland-Thomson (2009) says that staring can be categorizing and fix peoples sex, ethnicity, class and function ability, which can reduce the person to be just one thing, for example: a person with disability. Staring can also be both normative and stigmatizing. We have made interviews with people who use wheelchairs, and all of them have experiences of staring. We´ve found different types of staring, such as the curious gaze, the avoiding gaze, the admiringly gaze etc. They all affect the informants in different ways, and how you react on the staring seems to be dependent on the context. The context also affects the gaze. The informants handle the staring in different ways. Some of the informants simply do not care if people stare, which can be interpreted as a strategy. Some of the informants stare back at the starer, which can be seen as a form of power and a possibility to "own the situation". Some of the informants were affected by the staring when they were younger, and did see themselves with negative eyes. This is what McRuer (2006) calls the internalized self hate. It means that you look at yourself with the eyes of the others, and internalize the picture of all people with disability as deviant and less worth. Some of the informants have experiences of feeling stigmatized by certarin occasions. It often happens when the availability fails, and they need help - then the environment stare more. You become the deviant when people stare at you (Goffman, 2011). In this article we´ve seen that the gaze often seems to have a normative and categorizing function, but not always stigmatizing. The informants do rarely feel different

Sammanfattning/Abstract Mortensen, Ida Kristine (2022). Gränsen mellan barnet och miljön – konstruktioner och diskurser om tidiga insatser i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Det förväntade kunskapsbidraget i denna studie är att kunna förstå hur tidig insats fungerar som process och få insikt i hur begreppet tidig insats sker i praktiken. Den förväntas att kunna bidra till reflektion kring vad tidiga insatser gör för och med de barn som anses vara i behov av tidiga insatser. Då tidiga insatser upplevs som en uteslutande positiv företeelse är syftet med studien att kritiskt kunna belysa vilka konsekvenser tidiga insatser kan ha, vilka maktstrukturer som ligger bakom och hur dessa fungerar i samband med tidiga insatser. Syfte och frågeställningar Syftet med detta examensarbete är att belysa vad specialpedagoger menar med begreppet tidiga insatser och synliggöra vilka strukturer som ligger bakom arbetet med tidiga insatser. Frågeställningar i denna studie är: • Hur definierar specialpedagoger tidiga insatser? • Hur organiseras processen för barn som anses vara i behov av tidiga insatser? • Vilka perspektiv på barn och barndom kommer fram i arbetet med tidiga insatser? Teori I denna undersökning är det teoretiska ramverket förankrat i socialkonstruktionism, med huvudfokus på Foucaults diskursteori genom Mac Naughtons fokus på diskurser i förskolan. Ian Hackings teorier om «making up people" och "the looping effect" kommer att användas tillsammans med diskursteorin för att förstå vilka konsekvenser kategorisering av barn i samband med tidiga insatser kan få. Metod Metoden som används i studien är semistrukturerade intervjuer med ett hermeneutiskt förhållningssätt. Fem specialpedagoger har intervjuats inom förskoleförvaltningen i en kommun. Semistrukturerade intervjuer har valts med en önskan om att kunna fånga 4 specialpedagogernas tankar kring tidiga insatser, med möjlighet till flexibilitet som kan generera olika perspektiv på tidiga insatser som process. Det hermeneutiska synsättet är flexibelt i anslutning till diskursteori då syftet är att kunna analysera tidiga insatser i ett större helhetsperspektiv. Resultat Resultatet av undersökningen visar att tidiga insatser som process bygger på att det finns barn som på ett eller annat sätt avviker från de förväntningar som finns på barns utveckling eller beteende. Dessa förväntningar utgår från den utvecklingspsykologiska diskursen, och reproduceras genom de förväntningar som bland annat specialpedagoger har på förskolepersonalens kunskap om barns beteende och utveckling. Resultaten visar att det finns ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv i tidiga insatser som process, och att de två olika perspektiven flätas samman i komplexa strukturer. Studien visar också hur kulturella skillnader inom förskolan har betydelse för vilka barn som identifieras i behov av tidiga insatser. De tidiga insatserna fungerar både kategoriserande, i den mån barnen definieras som olika typer, men också relationellt i de konkreta tidiga insatser som genomförs. Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogen är en nyckelperson i arbetet med tidiga insatser kring det enskilda barnet. Specialpedagogernas yrkestitel innebär en maktposition som kan påverka synen på barn och barndom. Denna maktposition kan bidra till en kritisk reflektion över hur normalitet och avvikelse definieras. Nyckelord  Diskurs, Kategorisering, Makt, Tidiga insatser, Subjektspositioner