<p>Det moderna samhället styr mot ökad konkurrens, globalisering och en högre affärskomplexitet. Detta medför att behovet av snabb tillgång till önskvärd information bland verksamheter ständigt ökar. För att mätta denna typ av behov använder sig fler och fler verksamheter av datalager. Att utveckla och hantera ett datalager är dock inte problemfria processer.</p><p>I detta arbete kommer framgångsfaktorer för hela datalagrets livscykel att studeras. Först genomförs en litteraturstudie där framgångsfaktorer för datalager tas fram. Vidare kategoriseras dessa utifrån ämnesområden och kopplas sedan till de olika spåren för datalagrets livscykel. Därefter görs en undersökning hur pass betydelsefulla de olika framgångsfaktorerna anses vara. Avslutningsvis presenteras en rangordning av de olika framgångsfaktorerna för de olika spåren. Att kategorisera och rangordna framgångsfaktorer bidrar till att verksamheter lättare kan studera vilka framgångsfaktorer som är betydelsefulla och var de hör hemma.</p><p>Resultatet visar dels på att hänsyn måste tas till flera olika framgångsfaktorer i de olika spåren samt att det finns interaktion mellan framgångsfaktorerna.</p><p>Nyckelord: Datalager, Framgångsfaktorer, Kategorisering och Rangordning</p>

Bakgrund: Bakgrunden till föreliggande studie har sin utgångspunkt i ett intresse kring att alla människor oavsett könstillhörighet ska ges lika förutsättningar i livet. Då pedagoger enligt förskolans läroplan ska förhindra att traditionella könsroller och könsmönster upprätthålls är det av betydelse att undersöka hur jämställdhetsarbetet kan gestaltas på förskolan. Tidigare studier har visat att pedagoger i många fall tror sig arbeta med jämställdhet men att de i praktiken förstärkt de stereotypa könsrollerna. Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka vilka genuskonstruktioner som skapas och återskapas av pedagoger i förskolan. Två dagligen förekommande vardagssituationer studerades; samlingar och tambursituationer. Fokus var på hur pedagoger bemötte barnen, framförallt på hur de uttryckte sig verbalt gentemot barnen. Metod: Denna kvalitativa studie bygger på icke deltagande observationer som metod. Som komplement till observationerna samtalade vi med pedagogerna på förskolan. Observationerna genomfördes på en kommunal förskola under fyra dagar. Resultat: Studiens resultat åskådliggör att pedagogernamestadels verbalt utryckte sig på skilda sätt mot flickor och pojkar, de kategoriserade barnen genom sina ordval och reproducerade på så sätt kön. Flickorna uppmärksammades i högre grad än pojkarna för yttre attribut. Pojkarna i studien fick uppmärksamhet för fysiska egenskaper. Ibland bemöttes barnen utifrån individ och inte utifrån sin könstillhörighet, barnen gavs då likvärdiga villkor. Resultatet visade att pedagogerna stundtals kategoriserade barnen utifrån deras ålder, genus var då underordnat.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka genusrelaterade diskurser som kommer till uttryck i mötet mellan pedagoger och barn på förskolan. Det görs genom att studera (icke-)kategorisering av genus och retoriska strategier i pedagogers tal under planerade aktiviteter. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism med diskurspsykologi som metodologi. Produktionen av empiri har föregåtts av icke-deltagande observation med observationsschema som dokumentationsmetod. Studiens resultat visar att det sker både en kategorisering och en icke-kategorisering av genus samt att pedagoger använder sig av särskilda ord i sina uttalanden och tystnad för att göra detta.

<p>Undersökningen syftade till att beskriva upplevelsen av sitt eget och andras sätt att konsumera. I relation till faktorer baserade på ”social identity theory” (Tajfel & Turner. 1979, refererat i Myers, 2007) men också egna individuella upplevelser om påverkan på det egna konsumtionssättet hos kvinnor i åldern 20-24 år. Strävan efter att uppnå en positiv social identitet och undvika en negativ social identitet upplevs påverka sättet att konsumera. Den sociala identiteten upplevs återspegla den egna identiteten i sociala interaktioner. Intervjuer med sju kvinnor gjordes och resultatet analyserades med kvalitativ tematisk analys. Resultatet beskriver att kvinnors eget och andras sätt att konsumera kan kategoriseras, identifieras och jämföras under påverkan av upplevelser kring stil, ekonomi och värderingar. Även humör och känslor upplevs påverka konsumtionssättet. Resultatet diskuteras kring betydelsen av intresse och vikten av att förmedla en positiv självpresentation och hur det kan påverka hur och vad man handlar.</p>

BakgrundI dagens samhälle är diagnos är ett sätt att kategorisera. Vi har undersökt erfarenheter från vårdnadshavare till barn med neuropsykiatriska diagnoser så som ADHD, Autism och Asperger. Dessa diagnoser kommer att beskrivas och vi diskuterar normalitetsbegreppet samt integrering, segregering och inkludering. Vår teoretiska utgångpunkt är det biologiska perspektivet, det miljöbetingade perspektivet samt perspektiv på segregering och kategorisering.SyfteSyftet med den här undersökningen är att ta del av fem individers personliga erfarenheter av diagnostisering och dess inverkan. Med inverkan syftar vi på om barnet upplevs få en sämre/ bättre vardag och om diagnosen skapar möjligheter respektive hinder för barnet och dess familj. Detta genom att ta del av vårdnadshavares berättelser och erfarenheter. Frågeställningar vi vill besvara genom vårt arbete är: Hur upplevs diagnosen påverka barnens tillgång till resurser? Hur upplevs diagnosen skapa möjligheter respektive hinder för individen? Hur upplevs en diagnos och diagnosens symptom påverka familjens vardag?MetodStudien är av kvalitativ art och vi har genomfört den med hjälp av informantintervjuer. Vi harintervjuat fem vårdnadshavare till barn med neuropsykiatriska diagnoser.ResultatVårdnadshavarna lyfter att det saknat stöd från förskola/skola samt samhälle under processen med barnens diagnostisering. De beskriver även att diagnos är en förutsättning för att de skall tilldelas resurser. Vårdnadshavarna lyfter även vilka möjligheter och hinder som diagnosen har gett dem. / Program: Lärarutbildningen

Undersökningen syftade till att beskriva upplevelsen av sitt eget och andras sätt att konsumera. I relation till faktorer baserade på ”social identity theory” (Tajfel &amp; Turner. 1979, refererat i Myers, 2007) men också egna individuella upplevelser om påverkan på det egna konsumtionssättet hos kvinnor i åldern 20-24 år. Strävan efter att uppnå en positiv social identitet och undvika en negativ social identitet upplevs påverka sättet att konsumera. Den sociala identiteten upplevs återspegla den egna identiteten i sociala interaktioner. Intervjuer med sju kvinnor gjordes och resultatet analyserades med kvalitativ tematisk analys. Resultatet beskriver att kvinnors eget och andras sätt att konsumera kan kategoriseras, identifieras och jämföras under påverkan av upplevelser kring stil, ekonomi och värderingar. Även humör och känslor upplevs påverka konsumtionssättet. Resultatet diskuteras kring betydelsen av intresse och vikten av att förmedla en positiv självpresentation och hur det kan påverka hur och vad man handlar.

Denna kandidatuppsats undersöker med en kvalitativ ansats hur stockholmare beskrivs i Dagens Nyheters kultur- och nöjesbilaga På Stan. Uppsatsens syfte är främst att undersöka hur På Stan använder sig av stereotyper i sin journalistik men också att skapa förståelse för varför de används. De frågeställningar uppsatsen ämnar svara på är vilka ämnesområden På Stan skriver om, hur stockholmare representeras, samt vilka stereotyper som används i representationen av dem. För att besvara frågeställningarna har På Stans dominerande ämnesområden mellan 1 januari och 31 maj 2012 kartlagts i en kvantitativ analys. Ur detta har sedan sju artiklar vilka handlar om Stockholm och människor valts ut och analyserats enligt Faircloughs modell för kritisk diskursanalys. Utgångspunkten för den kvalitativa analysen är teorier om stereotyper, socialkonstruktionismen samt Elisabeth Liljas teori om stadsdelar och identiteter. Uppsatsen kommer med hjälp av den kvalitativa analysen fram till att På Stans journalistik formar en överhängande Stockholmsdiskurs vilken konstrueras av det journalistiska sätt som människor och platser kategoriserar på. Uppsatsen kommer även fram till att På Stan i sin journalistik använder stereotyper och att dessa i stor utsträckning är kopplade till Stockholms olika stadsdelar och dess etablerade karaktärer. Användningen av stereotyper vilar på förgivettagna föreställningar om stockholmare och deras egenskaper, både hos På Stan och allmänheten. På Stan använder stereotyper som ett verktyg för att garantera sin läsekrets samt maximera sin egen journalistik.

Humor is as interesting as it is hard to define. It has travelled a long way since Hippokratestheory about body fluids and how someone, if lacking one of these, were called a humorist andwere laughed at.In this thesis we developed a new method for categorizing types of humor in Swedish comedyseries on TV. We chose six different shows (Grotesco, KvarteretSkatan, Morgonsoffan, Fredaghelaveckan, Parlamentet and Hjälp!) from the two most popular TV-channels in Sweden(SVT1 &amp; TV4).We based or method on previous researchers’ work and came to find some categories that wererepresented in most of the previous work. Our own method came to contain seven categorieswhich we believe is enough to obtain all kinds of humor in Swedish comedy series on TV.In our study we saw that most of the humor fell under the category that we called unnormalityhumor,a category which contained incongruity which many researchers believe is afundamental part of humor.Our opinion is that the unnormality-category became too wide in our study and that we perhapsshould have divided it into two or possibly three categories to see a more distinctive result.Nonetheless, our result offers an interesting starting point for future comparative studiesfocusing on similar subjects.