Ett väl utnyttjat automatlager som innehåller rätt artiklar, med hänsyn till dess betydelse för företaget och efterfrågefrekvens, innebär en ökad konkurrenskraft på marknaden. Med hjälp av tydliga beslutskriterier angående vilka produkter som ska lagerföras i automatlagret underlättas den dagliga lagerstyrningen. En förbättrad insikt och kontroll över en lagerverksamhet innebär möjligheter för företag att med hjälp av exempelvis differentierade servicenivåer nå en högre kundtillfredsställelse och minskad kapitalbindning. Det studerade företaget upplever att lagerstyrningen av automatlager samt plock-och buffertlager inte sker fördelaktigt ur ett ekonomiskt perspektiv. Frekventa truckkörningar till följd av brist i automatlagret och höga lagernivåer samt mindre frekventa produkter som följd av felplacering av artiklar i automatlagret är tidskrävande aktiviteter att hantera. Syftet med studien är att utforma en lagerstyrning för företag inom grossisthandeln för att öka utnyttjandegraden av ett automatlager med hänsyn till artiklarnas betydelse för företaget och dess efterfrågefrekvens. Studien är utformad som en fallstudie och kommer att baseras på Abena AB i Växjö. Studien belyser de nuvarande problemen som finns i företagets lagerstyrning samt ger förslag till förbättringar. Fallstudiens disposition baseras på följande tre frågeställningar: Hur ser Abenas nuvarande lagerstyrning ut vid fördelning av lagerplatser i automatlagret? Vad är orsakerna till de problem som identifieras i nuvarande lagerstyrning och vad innebär de för konsekvenser? Vilka förbättringsåtgärder kan föreslås för att åstadkomma en högre utnyttjandegrad av automatlagrets lagringskapacitet? Under studiens gång har förslag på tillvägagångssätt för att öka utnyttjandegraden av företagets automatlager presenterats. Ett datoriserat verktyg i Excel har skapats där samtliga beräkningar utförts baserade på Abenas data från affärssystemet. Det utformade verktyget i Excel kan i framtiden användas av företaget som ett hjälpmedel för utveckling av lagerstyrning. En ny kategorisering enligt ABC/XYZ-kategorisering skapade goda förutsättningar för Abena att på ett mer rationellt och konsekvent sätt fördela artiklar till lagerplatser i automatlagret. En differentiering av servicenivåer utifrån den kategorisering innebär ytterligare högre utnyttjandegrad av automatlager då lagernivåerna anpassas utefter värdet på produkten samt dess efterfrågefrekvens. Differentieringen resulterade i en minskad kapitalbindning på 1 821 187 kronor jämfört med senast bokförda kapitalbindning. Det frigjorda kapitalet förbättrar företagets ekonomiska förutsättningar inför exempelvis framtida investeringar.

In this study we have examined the image of Sweden and its perceptions of reality in relation to newly arrived immigrants. In order to do so, we used a book named “Om Sverige” and information from the projects “Va Med!” and “Va Med-UNG!”. The material is used in the societal orientation for newly arrived immigrants in order to help them establish themselves in Swedish society. With the help of intersectionality, categorisation and stereotyping we have performed a discursive analysis studying a selected few topics: children, gender, ethnicity, and traditions and norms. Questions that were to be answered in this essay were what image and realities the books want to mediate, if there are any risks of categorisation and stereotyping in the books, and how the book can be understood through an intersectional point of view.   The results of our study were that, although it described the injustices still present in Swedish society, the material mainly mediated an image and reality of Sweden as equal and progressive in many areas. In our final discussion, we suggest further research concerning the immigrants’ perceptions of descriptions in the material used in the societal orientation.

Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka barns kunskapsorganisation vid ett skolbibliotek på Umeås glesbygd, utifrån ett barnperspektiv. De metoder som används är: deltagande observation med fokusgrupper som består av barn mellan 9–12 år och informellt samtal med skolpersonal. Resultatet som samlades in från fokusgrupperna presenteras i analysen, som är uppdelad i tre delar. I den första delen av analysen redovisas, i form av olika termer, vilka böcker barnen sa att de ville ha i sitt skolbibliotek. Den andra delen av analysen visar på hur barnen tänkte kring kategorisering av de termer som de själva hade föreslagit, och som redovisas i första delen. I den tredje delen av analysen tolkas barnens tankesätt när de kategoriserade det egna skolbibliotekets böcker. Utöver detta framkommer barnens synpunkter på en förbättrad skolbiblioteksmiljö. Uppsatsen anknyter kontinuerligt till tidigare forskning inom kunskapsorganisation och hämtar inspiration från Linda Z. Coopers forskning om hur ett bibliotek kan byggas upp utifrån barnens perspektiv. Andra influenser till den här uppsatsen är Jihee Beaks forskning kring barns informationssökning och Lena Lundgrens studie om hur barn beskriver böcker. Studien indikerar att barnen uttrycker sig annorlunda från vuxna vad gäller beskrivning av böcker och att de använder visuella intryck för att bedöma en boks innehåll. Resultaten illustrerar barnens konkreta tankesätt, och att de är mindre benägna än vuxna att tänka på ett abstrakt plan. Förhoppningsvis kan studien bidra med en fördjupad inblick i hur barn tänker kring böcker och hylluppställning och därmed förenkla och inspirera arbetet för skol- och barnbibliotekarier. Studien kan bidra till en bättre förståelse för hur utbudet av barnlitteratur vid skolbibliotek kan anpassas till barnens perspektiv.

På senare år har antalet immigranter ökat, såväl i Sverige som i resten av Europa. Under 2015 förekom stora förflyttningar av människor i vad som har kallats en flyktingkris och det finns indikationer på att negativa attityder till människor på flykt har ökat. I den offentliga diskursen om flyktingkrisen används olika ord för att benämna immigranter, som till exempel migranter, flyktingar och asylsökande. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka om de benämningar som används innebär skillnader i hur de immigranter som kommer till Sverige värderas. Detta eftersom tidigare forskning har visat att ord och etiketter kan ha betydelse för bedömning och värdering av andra människor och grupper. Utifrån Allports kontaktteori undersöktes dessutom om erfarenheter med immigranter har en effekt på attityderna till gruppen. I studien ingick 179 deltagare, framförallt studenter, som randomiserades till att svara på frågor och påståenden om en av de tre etiketterna, migranter, flyktingar eller asylsökande. Attityder till immigranter mättes dels på en individnivå, som social distans, och dels på en gruppnivå, som attityder i immigrationspolitiska frågor. Resultatet visade att etiketterna migranter, flyktingar och asylsökande inte innebar någon skillnad i hur de immigranter som kommer till Sverige värderas, varken när det gäller social distans eller attityder i immigrationspolitik. Däremot fanns en skillnad i social distans beroende på erfarenhet, på så sätt att erfarenhet med immigranter innebar mer positiva attityder. Nuvarande studie gav därmed delvis stöd för Allports kontaktteori. De benämningar som används i diskursen om flyktingkrisen tycks däremot inte innebära skillnader i attityder till de människor som kommer till landet. Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning inom området.

Följande examensarbete utreder hur information i ett större intranät bör abstraheras i en navigeringsmodell för användarna av intranätet effektivt skall finna eftersökt information. Arbetet har huvudsakligen utförts i form av en fallstudie av befintligt intranät samt till viss del även i form av litteraturstudier. Fallstudien består huvudsakligen av en kartläggning av intranätet, studier av tidigare utredningar av intranätet samt till viss del informella samtal. Litteraturstudierna har utmynnat i sammanställandet av ett antal vetenskapliga teorier med relevans för utformning av navigeringsmodeller. De vetenskapliga teorierna jämförs sedan mot fallstudien för att påvisa resultat av generell natur. Arbetet resulterar i en serie riktlinjer att beakta vid utformande av navigeringsmodeller inom större intranät. Tillämpning av riktlinjerna skall kunna bidra till att navigeringsmodellen i ett intranät effektiviseras.

Det moderna samhället styr mot ökad konkurrens, globalisering och en högre affärskomplexitet. Detta medför att behovet av snabb tillgång till önskvärd information bland verksamheter ständigt ökar. För att mätta denna typ av behov använder sig fler och fler verksamheter av datalager. Att utveckla och hantera ett datalager är dock inte problemfria processer. I detta arbete kommer framgångsfaktorer för hela datalagrets livscykel att studeras. Först genomförs en litteraturstudie där framgångsfaktorer för datalager tas fram. Vidare kategoriseras dessa utifrån ämnesområden och kopplas sedan till de olika spåren för datalagrets livscykel. Därefter görs en undersökning hur pass betydelsefulla de olika framgångsfaktorerna anses vara. Avslutningsvis presenteras en rangordning av de olika framgångsfaktorerna för de olika spåren. Att kategorisera och rangordna framgångsfaktorer bidrar till att verksamheter lättare kan studera vilka framgångsfaktorer som är betydelsefulla och var de hör hemma. Resultatet visar dels på att hänsyn måste tas till flera olika framgångsfaktorer i de olika spåren samt att det finns interaktion mellan framgångsfaktorerna. Nyckelord: Datalager, Framgångsfaktorer, Kategorisering och Rangordning

Att rekrytera rätt kompetens till rätt plats är lättare sagt än gjort. I sökandet efter rätt kompetens för en tjänst finns det utrymme för att subjektivitet och kategorisering präglar rekryteringsprocessen, vilket föranleder att arbetssökande riskerar att väljas bort på felaktiga grunder. Vi ville genom en kvalitativ studie öka vår förståelse för rekryteringsprocessen och undersöka om och i så fall hur en anonymisering i rekryteringen kan förändra subjektivitetens roll i processen och därmed även den homosociala reproduktionen. Med detta i åtanke ville vi undersöka ett företag som utger sig använda en omvänd kompetensbaserad rekryteringsmetod med tester i urvalsprocessen och som bortser från allt som inte är relevant för en tjänst. Detta genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med individer från två perspektiv. Två representanter intervjuades från vårt fallföretag som arbetar med rekrytering, medan fyra representanter intervjuades från olika kundföretag. Vi fann att rekryteringsprocessen alltid kommer präglas av subjektivitet så länge valet av kandidat görs av människor. Det är därför en fråga om att senarelägga subjektiviteten för att möjliggöra eliminering av den negativa effekt som riskerar att medföra att den bäst lämpade kandidaten väljs bort på felaktiga grunder. Denna senareläggning kan möjliggöras genom anonymisering av en arbetssökandes identitet och på så sätt kan även den negativa effekten av homosocial reproduktion förändras.

No description available.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att sammanställa, tydliggöra samt dra en slutsats om hurbildämnet gestaltas i forskning. Vi har valt att göra en bred sökning med hjälp av tre stora databaseroch genomföra en kvantitativ studie om många artiklar istället för ett mindre urval. Frågan sombesvaras är; Hur gestaltas bildämnet i forskning? med hjälp av 57 artiklar som kategoriserats i fyrakategorier. Resultatet visar att ämnesutvecklande artiklar står för 43,1% av resultatet, bildämnetsom verktyg 34,5%, bildämnets roll 15,5%, bildämnet som avlastning 3,4% och övrigt 3,4%.Slutsatsen av arbetet är att forskningen gestaltar bildämnet som ett ämne att applicera på mångaandra ämnen i skolan samt möjligheter för eleverna att lära om kultur och nya perspektiv, menpraktiken ute i skolorna stämmer inte överens med forskningen. Hur bildämnet praktiskt arbetas med representeras i två omfattande artiklar från 2005 och 2006 där empiriska studier gjorts medelever, lärare och skolledare.

Trots att Sveriges rankas som ett av världens mest jämställda länder lever fortfarande föreställningar om vilka egenskaper som är typiskt kvinnliga respektive manliga kvar. Tidigare studier har visat att emotion i kombination med kön påverkar hur snabbt en känsla uppfattas. Ilska upptäcktes till exempel snabbare hos män än kvinnor och glädje snabbare hos kvinnor än män. Syftet med föreliggande studie var således att söka svar på om könskategorisering gör skillnad för emotionsigenkänning. Genom en onlineenkät fick respondenterna (n=89) kategorisera emotionerna glad eller arg på manliga och kvinnliga ansikten. Medelvärdet på responstiderna beräknades och genom en 2 x 2 beroende ANOVA, med kön och emotion som beroende variabler, erhölls en signifikant huvudeffekt av både emotion och kön. Dock kunde ingen interaktionseffekt visas. Detta talar för att de stereotyper som tidigare forskning redogjort för eventuellt inte föreligger i en samtida svensk kontext. Vidare verkar det som kvinnor inte är behäftad med en lika snäv stereotyp som män. Detta eftersom kvinnors emotioner överlag identifieras signifikant snabbare än män.