Denna studie bygger på empiri från två genomförda fokusgrupper med syftet att undersöka hur elever med lindrig utvecklingsstörning på gymnasiesärskolan upplever termen särskola. Den teoretiska referensram som använts är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med sär-skild fördjupning på teorier om kategorisering. Studiens resultat analyserades genom tematisk innehållsanalys och resultatet visade att samtliga elever som deltog i fokusgrupperna upplevde termen särskola negativ och att de önskade att termen togs bort. Termen särskola bidrog till tankar och känslor av att vara mindre värd och att vara avvikande. De nackdelar eleverna lyfte med termen och skolformen var att det bidrar till begränsningar, mobbing och stämpling. Ena fokusgruppen upplevde att skolformen som sådan är positiv, medan den andra fokusgruppen upplevde att den är negativ. I båda fokusgrupperna lyftes att vilken annan term som helst vore bättre än termen särskola, men att det inte borde finnas en särskilt term överhuvudtaget. I ena fokusgruppen lyftes oro kring att en förändrad term inte skulle göra någon skillnad. Studiens slutsatser är att terminologin och samhällets attityder bör förändras. Särskild vikt bör läggas vid att informera professionella, som har kontakt med elever på särskolan, om elevernas upp-levelser av termen. Vidare bör termen särskola studeras ytterligare, särskilt ur ett elevperspek-tiv. / This study is based on empirical data from two completed focus groups that explore how stu-dents with mild intellectual disabilities in special secondary schools perceive the term “sär-skola”. A social constructionist perspective is used with particular specialization in theories of categorization. Study results were analyzed trough thematic content analysis and the result showed all participating students experienced disadvantages of the term “särskola”, which they wanted removed. The term contributed to thoughts and feelings of being inferior and deviant. The disadvantages students raised with the term were that it contributes to limits, bullying and stamping. One focus group felt that the school form as such is positive, while the other focus group felt that it is negative. Both groups highlighted that any other term than the existing would be better, but they preferred no special term at all. Concerns were raised that a changed terminology would not make any long-term difference. The study’s conclusions are that the terminology and society's attitudes should change. Particular attention should be paid to inform the professionals, who have contact with students in special curriculum, of students’ experiences of the term. Furthermore, the term should be studied further, particularly from a student perspective.

The purpose of this paper is to find more understanding for pupils in compensatory educational situations and get an idea about how they place themselves in the social hierarchy. In my study I have interviewed four pupils with different experiences from school with the common denominator of being placed in a special class during some hours of the week. The purpose of this placement is to get them to achieve better results in various subjects depending on their grade but this also means a social separation from friends in the ordinary class and this doesn't correspond well with the democratic idea of "one school for all". What I found was that these pupils categorize themselves different from each other and while two of the pupils find themselves very included in the school's social network the remaining two had problems functioning satisfactory in a social matter according to their own liking. The feeling of exclusion though can not be connected to their participation in the special class but rather to their earlier social experiences.

Denna systematiska litteraturstudie behandlar ämnet inkludering inom specialpedagogiken. Såväl svenska som internationella forskares syn på inkludering och vägen dit. Studien utreder begreppen kategorisering och inkludering. Syftet med undersökningen var att identifiera ett par möjligheter som gynnar inkludering och ett inkluderande arbetssätt som kan användas i den svenska skolan.  Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie med relevant forskning som källor.  Resultaten pekade på tre möjligheter som kan bidra till inkludering, delaktighet och deltagande, tid och lärarens kunskaper och attityder till ett inkluderande arbetssätt. Resultatet diskuteras sedan under diskussionskapitlet och slutsatser dras.

Inköp är idag av central betydelse för ett företags lönsamhet och bidrar även på ett avgörande sätt till dess konkurrenskraft. Vidare ökar vikten av effektivt inköp av indirekt material i takt med den ökande andelen outsourcing av icke-kärnkompetenser, expansion av servicesektorn och en ökande global konkurrens. Kategoristyrning är idag en grundläggande del av en professionell inköpsorganisation och innefattar en metodik för indelning av företagets strategiska inköpsutgifter i kategorier och segment. Framtagningen av en kategoristruktur inleder kategoristyrningsarbetet och kan sägas vara grunden till utförandet av kategoristyrning. Studiens syfte har varit att undersöka hur en kategoristruktur för strategiskt inköp av indirekt material kan utformas med hjälp av metodiken för kategoristyrning. Studien är genomförd inom tillverkningsindustrin och har utförts som en fallstudie vid Väderstad AB:s strategiska inköpsavdelning för indirekt material. Företagets nuvarande kategoristruktur var utformad empiriskt med tiden och saknade en genomtänkt grundprincip för vilka inköp som skulle inkluderas. Därmed behövdes strukturen göras om samt anpassas till företagets ambitioner om att inleda kategoristyrningsarbete inom indirekt material. Studien innefattar även en nulägesanalys av företagets förutsättningar för kategoristyrning utifrån identifierade förutsättningar i litteraturen. För att uppfylla syftet har primärt historiska inköpsutgifter från företagets affärssystem använts tillsammans med intervjuer och inköpsutgiftsinformation. Därefter har litteraturens metodik kring kategorisering använts för att skapa kategorier och segment. Studiens huvudsakliga resultat är den framtagna kategoristrukturen bestående av 22 kategorier. Kategoristrukturen är utifrån paretoprincipen baserad på 20 % av antalet aktiva leverantörer vars summerade inköpsutgifter täcker 93 % av inköpsutgifterna för indirekt material. Studien resulterar även i en identifiering av indirekta inköp som ej tidigare styrts via den strategiska inköpsavdelningen. Utifrån nulägesanalysen av företagets förutsättningar för kategoristyrning, har studien även tagit fram rekommendationer för hur förutsättningarna kan säkerställas. Implementeringen av strukturen bör göras efter det att förutsättningarna säkerställts. Införs studiens framtagna kategoristruktur kan större fokus läggas på de inköpsbehov som är av strategisk betydelse utifrån summerade inköpsutgifter.

This work examines the discussion that precedes the name change for maids in Sweden. In1917 the labor union club for maids called Stockholms tjänarinneförening changes its name toHembiträdesföreningen i Stockholm. Over time, hembiträde slowly replaces tjänarinna as thecommon name for maids. Through a conceptual history approach the study wishes to shinelight upon the ideas about titels found in printed sources preceding the name change. Thesource material consists of newspapers, articles in periodicals as well as printed books on thesubject. In addition to the conceptual history approach, social categories are used as a way ofmaking titles, found in the source material, comprehensible from a historical perspective.Also, Ferdinand Tönnies two concepts Gemeinschaft and Gesellschaft is used to analyzedifferent view on historical change, in relation to the maid occuptation, found in the sourcematerial. An overarching question in the work is: what kind of value can be achieved througha name change of this kind?

Sammanfattningsvis handlar denna studie om orsaker till varför elever utvecklar läs- och skrivsvårigheter, förebyggande arbete, identifiering och kategorisering av svårigheter samt arbetssätt och metoder som används vid arbete med elever i behov av särskilt stöd i sin läs- och skrivinlärning. Studiens övergripande syfte är att via en empirisk undersökning samt tidigare forskning undersöka och redogöra för hur läs- och skrivsvårigheter identifieras samt vilka metoder och arbetssätt lärare och specialpedagoger använder i arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd i sin läs- och skrivinlärning. Den första delen av arbetet består av bland annat en bakgrund som belyser grundläggande förutsättningar för läs- och skrivinlärning och specialpedagogik samt elever i behov av särskilt stöd. Arbetet lyfter dessutom vad tidigare forskning har kommit fram till gällande vad som kan orsaka att elever utvecklar svårigheter av olika slag samt hur identifiering och elevkategorisering enligt forskning görs. Slutligen består arbetet av en empirisk undersökning som svarar på frågorna hur läs- och skrivsvårigheter identifieras samt vilka arbetssätt och metoder som används på tre olika skolor. I denna del undersöks arbetet kring hur tre lärare och två specialpedagoger arbetar för att identifiera läs- och skrivsvårigheter samt vilka arbetssätt och metoder de utgår ifrån i sitt arbete via en intervjustudie. Studiens resultat visar att alla tre skolorna aktivt arbetar för att i ett tidigt skede upptäcka läs- och skrivsvårigheter och använder i detta arbete olika metoder som hjälper dem att avgöra vari svårigheterna ligger. Studien visar dessutom att de lärare och specialpedagoger som medverkar har god kunskap kring metoder och arbetssätt som de ständigt strävar efter att förbättra för att ge sina elever bästa möjliga förutsättningar i sitt lärande. Rätt stödinsatser och kommunikation är något de medverkande framhäver är av stor vikt i arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd. / <p>Svenska</p>

Att kunna identifiera musik baserat på vad man hör är uppenbart, att identifiera musik på vad vi ser, en tolkning av ljudet, är noterbart svårare. Att kunna veta om musik spelas och vad för musik det då är som spelas är något som markeras som viktigt ifall man har nedsatt hörsel, att kunna visuellt se musik kan ge tillgång till just det. Ett experiment har genomförts för att försöka svara på frågan ifall det är möjligt att särsklija olika sorters musik med hjälp av visualiseringar av musiken, det visar sig att det är möjligt i en kontrollerad och skräddarsydd miljö men att det kan visa sig svårare i verkligenheten att implementera ett verktyg för detta.

I den här uppsatsen utforskas möjligheterna att hantera innehållet på en nätmötesplats med hjälp av ett kategoriseringssystem. Systemet är tänkt att ge användaren möjlighet att till stor del anpassa nätmötesplatsens innehåll efter intresse och behov. Syftet med arbetet var att undersöka om användandet av kategorisering hade varit en lämplig åtgärd att vidta för att öka användares engagemang. Med hjälp av kategoriseringen skulle användaren kanske få större motivation att fortsätta använda sin nätmötesplats och eventuellt bli mer aktiv som medlem. För att undersöka detta togs en enkät fram där 61 personer svarade på frågor relaterade till frågeställningen. Utöver detta hölls också tre intervjuer för att komplettera resultaten från enkäten. I arbetet diskuteras dels enkätundersökningen och dels intervjun där det ur båda framgår vilka möjligheter respektive hinder som finns kring en kategoriserad nätmötesplats. / In this paper the possibilities of handling the content of an online community with a categorization system are being explored. The system is considered to give the user the possibility to largely customize the content of the online community by interest and needs. The purpose of the work was to see if the use of categorization would be an appropriate step to take to increase user’s commitment. With the aid of the categorization the user would perhaps get better motivated to continue using his online community and maybe become more active as a member. To research this, questionnaires were created where 61 people answered questions related to the subject of the project. Also three interviews were held to complement the results from the questionnaire. In the paper both the questionnaire and the interview part are being discussed and the possibilities and the obstacles with using categorization are presented.

Syftet med studien är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur pedagoger i fokusgruppssamtal samtalar om barns konflikter på en yngrebarnsavdelning, vilket besvaras genom forskningsfrågorna “Vilka diskurser präglar pedagogers samtal kring normativa påståenden om genus och barns konflikter?” och “Vilka kategoriseringar av barn framträder i fokusgruppssamtal med pedagoger?”. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med diskursanalys och diskurspsykologi som metodologisk utgångspunkt. Den kvalitativa datan producerades genom två fokusgruppssamtal med tre pedagoger på vardera yngrebarnsavdelning. Resultatet visar tydliga diskurser som präglar hur pedagoger samtalar. Diskurserna som synliggörs i denna studie är att det talas om att pojkar är mer utåtagerande än flickor, det talas om flickors könsöverskridande beteende som positivt och pojkars könsöverskridande som oönskat. Den sista diskursen som synliggörs är att pedagogerna uttrycker att det inte finns någon skillnad i pojkar och flickors utåtagerande beteende på yngrebarnsavdelningen. Resultatet visar även att pedagogerna i studien kategoriserar barnen utifrån deras beteende i de yngre åldrarna men när de samtalar om de äldre barnen på förskolan kategoriseras de efter kön. Slutsatsen är att pedagogernas samtal präglas av diskurser som kategoriserar de äldre barnen efter kön, men när pedagogerna talar om de yngre barnen präglas samtalet av diskurser som inte kategoriserar efter kön utan istället efter beteende.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur vanligt förekommande smilisen är generellt på en chatt och vilka sorter som används. Som ett komplement till detta vill jag även ta reda på om enskilda personer använder många smilisar och hur många sorter dessa representerar. Först redogör jag för tidigare forskning på området och då främst när det gäller ickeverbala signaler och deras motsvarande chattstrategier. Dessutom kategoriserar jag smilisar generellt efter orientering, föreställning, funktion och variation och får på detta sätt en grund att stå på i materialanalys och diskussion. Som motivering till mitt materialval har jag även placerat in olika chattar i tre olika kategorier: parinriktade, gruppinriktade och virtuella världar. Mitt material består av sju dagars loggar från IRC-kanalen #Sweden och omfattar sammanlagt 16582 faktiska inlägg. För att inte påverka resultaten har jag insamlat detta i rollen som spion. Det jag kommer fram till är att smilisar förekommer i 14,5 % av inläggen. Dessa är orienterade både som liggande och stående med en klar övervikt på den förra. Alla tre föreställningar är representerade men föremål och händelser står bara för 1 % av totalen. Även samtliga funktioner används men bara i orienteringen liggande. Slutligen har också variationen av de liggande smilisarna visat sig vara stor. Resultaten komna ur analyser av tre chattare visar sig vara ett bra komplement. En mycket aktiv chattare visar sig endast använda ett fåtal smilisar av ett mycket litet antal sorter. Mindre aktiva chattare använder däremot en större andel smilisar. Smilisen har alltså visat sig vara ett vanligt och ett värdefullt komplement till den reella texten. Den liggande smilisen är till synes helt klart användbarast då den är både enkel att skriva och lätt att förstå. Jag tycker mig också ana att de smilisar som används oftast kan förknippas med genrestilen medan de som endast förekommer sällsynt snarare är tecken på personlig stil. Slutligen argumenterar jag för chattens och sålunda också smilisens fortsatta överlevnad.