Problemområdet i föreliggande studie utgår från att tidigare forskning belyser förskolepersonalens osäkerhet i deras arbete med barn i behov av särskilt stöd samt att det finns en avsaknad i tidigare forskning om vilka tolkningsrepertoarer som framträder i förskolepersonalens tal inom området barn i behov av särskilt stöd. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan talar om arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Utifrån syftet konkretiseras följande forskningsfråga: vilka tolkningsrepertoarer framträder under fokusgruppssamtal i pedagogers resonemang om sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd och hur resonerar pedagogerna om dessa barn som deltagare i barngruppen? Syfte och forskningsfråga besvarades genom tre stycken fokusgruppssamtal med sammanlagt tio pedagoger från tre olika förskolor i södra Sverige. Studien tar avstamp i det socialkonstruktionistiska perspektivet. Vi har använt oss av diskurspsykologi som analysmetod, med analysverktygen tolkningsrepertoar, kategorisering och retorik. Det framträder i resultatet genom pedagogernas tal tolkningsrepertoarer vilka härleds till att specialpedagogiska hjälpmedel är av betydelse för att arbetet med barn i behov av särskilt stöd ska underlättas. Vidare resonerar pedagogerna om tiden som en bristvara i förskolan vilket medför att pedagogerna känner sig otillräckliga i sitt arbete. Slutligen resonerar pedagogerna om att barns olikheter ses som en berikande tillgång till barngruppen men även för hela verksamheten. Resultatet i föreliggande studie bidrar till en ökad kunskap om hur pedagoger talar om arbetet med barn i behov av särskilt stöd vilket är av betydelse för verksamma pedagoger men även för studenter som läser pedagogik för att det ger möjlighet till nya reflektioner.

In 1995, Swedish as a secondary language was formally established as an independent subject within the Swedish schooling system. The subject is meant to promote the progression of multilinguals within the Swedish language, but it is shown that there is some insecurity on how to organize and carry out the task. This insecurity is something that has caught my interest and sat the basis of this study.  I have through out this study used a qualitative approach combined with the use of a semistructured interview technique. These interviews were analysed using a theoretical framework including social constructivism, social categorization and ethnical identity. The purpose of this study is to examine how eight former student of Swedish as a secondary language, born or since early age brought up in Sweden, relates themselves to the role of a student of a secondary language in need of special education. The following questions where raised: How do the participants relates themselves to the role of a student of a secondary language in need of special education? How are the participants positioned, by themselves and others, found in their own narrative? How did the role of a student of a secondary language influence the participants motivation, accomplishments and self-perception through their schooling? The participant gave a consistent view that it was not their actual language skills, but rather the fact of being bilingual, that was the basis of them being picked to attend Swedish as a secondary language classes. There was also a wast dissatisfaction regarding the role, which affected their motivation, performance and self-perception through out schooling. / År 1995 blev skolämnet svenska som andraspråk formellt etablerat som ett självständigt ämne i hela det svenska skolväsendet. SVA-ämnet är tänkt att gynna flerspråkiga elevers utveckling i det svenska språket, dock visar det sig råda en viss osäkerhet kring hur man på bästa sätt organiserar samt genomför detta. Denna ovisshet är något som fångat mitt intresse samt lagt grunden för denna studie. Jag har i denna undersökning använt mig av en kvalitativ ansats i kombination med semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer analyserades med utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk bestående av bl.a. socialkonstruktionism, social kategorisering samt etnisk identitet. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur åtta före detta SVA-elever i vuxen ålder resonerar kring, samt förhåller sig till rollen ”andraspråkselev” i behov av särskild undervisning. För att besvara syftet ställdes tre frågeställningar: Hur framställer deltagarna sig själva i rollen ”andraspråkselev” i behov av särskild undervisning? Hur positionerar sig deltagarna själva och av andra, så som det framstår i deras berättelser? Vilken betydelse fick rollen ”andraspråkselev” för deltagarnas motivation, skolprestation och självuppfattning under skolåren? Intervjupersonerna påvisade en samstämmig syn kring att det var flerpråkigheten i sig, och inte de faktiska språkkunskaperna, som låg till grund för att de valdes ut som SVAelever, trots att samtliga deltagare ansåg sig vara starkast i det svenska språket. Vidare visade det sig att deltagarna positionerade sig och positionerades av andra i olika avvikarpositioner relaterat till rollen ”andraspråkselev”, en roll som visade sig bidra till förhandlingar kring den etniska identiteten och tillhörighet utifrån en föreställd gemenskap som också visar sig vara problematiskt. Det påvisades även ett stort missnöje kring rollen vilket påverkade deltagarnas motivation, skolprestation samt självuppfattning genom skolgången.

The purpose of this study has been to explore and provide the social work field with testimonies about experienced factors of success using interviews with people who previously were not in education, employment or training (NEET). NEETs were classified into five categories to identify themes in their experienced factors of success. This process was made through thematic analysis. The experienced factors of success were thematized into major themes. The expressed themes followed the person to whom it belonged into their respective NEET-category. Categories and themes were analyzed with Bronfenbrenner’s ecological systems theory. Through this analysis we found indications that different NEET-categories have different needs. This could be an indication that categorization can shed some clarity in the NEET phenomena. Viewing NEET as categories with specific needs provides homogeneity which could accelerate the social services process of identifying and providing appropriate help. Though specific needs of individual NEET-categories need further investigation to become effective. / VI-projektet

Background: In Sweden the national labour market policies are administered by the Public Employment Service which is in charge of assessing job-seekers’ need for support in the process of reaching employment. Equality is a fundamental principle for the administration. Neither ethnicity nor the person’s economical situation should influence the assessment. At the same time job-seekers are entitled to an individual assessment. Although the state has a national responsibility for labour market policy since the 1990s different municipal labour market interventions have also developed.   Aim: To investigate the impact of different income support systems (unemployment benefit/activity support or social assistance) and ethnicity on the assessments made by public employment officers.   Method: The study used a quantitative method with a questionnaire in the form of a factorial vignette experiment with fictitious cases in which only one factor/variable changed. 118 respondents at eight employment offices completed the survey between 20 January and 1 April 2020. Correlation analyses were performed using crosstabs (Cramers V) and Chi2-tests. Wilcoxon signed-rank tests were used to compare data at two different times (first and second phase of the survey).   Results: Employment officers advocated support at the employment service/external operator as their first choice in 86 per cent of cases, against municipal labour market interventions as first choice in 14 per cent of cases. There were statistically significant differences in the assessments based on the form of income support in all three vignettes. Unemployment benefit/activity support and social assistance resulted in statistically significant different assessments. Employment officers want to refer job-seekers with social assistance to municipal labour market interventions more often than they do with those with unemployment benefit or activity income. No significant differences in the assessments were observed regarding the ethnicity of job-seekers.   Conclusions: The study shows that in the process of labour market policy assessment not only the job-seeker's ability to work and the need for support to find a job is evaluated, but the income support system of the job-seeker plays a role. The differences in assessments based on the job-seekers' form of income may be due to categorisations. These categorisations may spring from stereotypical views of job-seekers benefiting from social assistance, or may be due to institutional factors with two different income support systems for the unemployed, or lastly spring from a lack of clarity regarding borders and distribution between national and municipal labour market policies. Regardless the reason, the categorisations might lead to significant consequences for job-seekers with social assistance, who in addition to a lower level of economical compensation also risk being referred to municipal labour market interventions. These are sometimes designed to be a demand for activity in return for receiving social assistance and do not always have as their primary purpose to strengthen working capacity. Based on the results of the study, Sweden thereby does not live up to being a universal welfare state with social citizenship, since social rights do not apply equally to all job seekers.

This essay brings up topics including equality and stereotypical gender ideas in preschool. The purpose of the essay is to investigate if you can use one stereotypical gender idea to counteract another. The essay also demonstrate the importance of making one’s own stereotypical gender ideas visible in order to thereby be able to achieve equality. The curriculum is permeated by goals, which state that preschool teachers should work to secure the same rights for both girls and boys. Boys and girls ought to grow up with the sense of being equally valued. The biological gender should not matter how the educator treats children (Skolverket 2018). However, the curriculum does not address how to achieve these goals. With the help of this essay, I will therefore investigate what it takes for us educators to be able to work towards goals like equality. I am also going to lift some theories about why preschool teachers use methods they think are good tools in working to counteract stereotypical gender roles. How children may be affected by adults gender ideas and how these gender ideas continues to structure the societies view on girls and boys are further areas of investigation, which are brought up in the essay. With help of literature that treats subjects like gender and equality, written by gender scientists like Christian Eidevald, Kajsa Svaleryd, Lisa Andersson Tengnér, Mia Heikkilä and more, I have reflected about and investigated subjects that refer to equality in preschool. My dilemma illustrates how my actions in my work to counteract stereotypical gender roles risk leading to even further inequality. The questions that I have addressed are: can you counteract one stereotypical gender notion by using another, how may gender ideas affect children and how does different forms categorization affect gender identity. All of these questions are investigated with support of the literature. The results of my scientific investigation shows that equality is a complex subject which many preschool educators do not have much knowledge about. The educators own ideas about gender often creates inequality. / Denna essä tar upp ämnen som innefattar jämställdhet och genusföreställningar i förskolan. Syftet med uppsatsen är att undersöka om man med en stereotypisk genusföreställning kan bryta med en annan. Essän påvisar även vikten av att synliggöra ens egna genusföreställningar för att kunna motverka stereotypa könsmönster och för att på så vis kunna uppnå jämställdhet. Läroplanen för förskolan genomsyras av strävansmål som menar på att förskolepedagoger ska arbeta för flickors och pojkars lika rättigheter. Pojkar och flickor ska växa upp med känslan av att vara av samma värde. Det biologiska könet ska inte påverka hur pedagoger bemöter barnen (Skolverket 2018). Hur vi ska uppnå dessa mål benämns däremot inte. Med hjälp av denna uppsats kommer jag därför att undersöka vad som krävs av oss pedagoger för att kunna arbeta mot mål som jämställdhet. Jag kommer även att lyfta möjliga teorier om varför förskolepedagoger använder sig av metoder som de tror är goda redskap i arbetet med att motverka stereotypa könsroller. Hur barn kan bli påverkade av vuxnas genusföreställningar och hur dessa genusföreställningar fortsätter att strukturera samhällets syn på flickor och pojkar är ytterligare undersökningsområden som tas upp i uppsatsen. Med hjälp av litteratur som behandlar ämnen som genus och jämställdhet, skrivna av bland annat genusforskare som Christian Eidevald, Kajsa Svaleryd, Lisa Andersson Tengnér, Mia Heikkilä med flera, har jag reflekterat kring och undersökt ämnen som berör jämställdhet i förskolan. Mitt dilemma belyser att jag trots att jag vill motverka stereotypa könsroller agerar på ett sätt som riskerar att skapa ojämställdhet. Frågeställningar som om man kan motverka en stereotypisk genusföreställning genom att bryta med en annan, hur genusuppfattningar kan påverka barnen samt hur kategorisering av kön påverkar strukturering av genusföreställningar undersöks med stöd av litteraturen. Resultatet av min vetenskapliga undersökning visar på att jämställdhet är ett komplext ämne som många pedagoger i förskolan saknar kunskap om. Pedagogernas egna genusföreställningar skapar istället ofta ojämställdhet.

Although Sweden has a long tradition of compulsory school attendance, there are children that do not attend. Previous research confirms that there are many concepts used to describe school absenteeism. Considered that categorization involves an aspect of power that adds attributes to these children based on stereotypic conceptions of the category, this fact seems problematic. By analyzing field related articles, the aim of this study is to reveal linguistic constructions of school absenteeism by means of discourse analysis. Consequences of discourses will be analyzed through previous research about categorization and Foucault’s theory of power. The main results of the study display several approaches to describe school absenteeism, of which we compiled five different discourses. They are presented as the bureaucratic perspective, the disciplinary perspective, the adaptation perspective, the social environment perspective and the family perspective. Each discourse describes a comprehension of deviance and normality, which affects the opportunities of wellbeing amongst children and forms the prerequisite of professional interventions. Providing help to children defined as deviants due to school absenteeism implicates exposure of pastoral power. The study concludes the need for a sensitive language utilization amongst school welfare officers.

Det har länge varit en del av både nationella samt internationella dokument att alla som arbetar i skolan ska möta alla elever med samma respekt och möjlighet att lyckas utifrån elevernas olika bakgrund, tidigare erfarenheter, intresse och kunskap. I verkligheten fungerar det inte alltid så. Så hur påverkas elevernas akademiska prestation, sociala utveckling och välmående av deras egna tolkningar av lärarens bemötande och förväntningar?

Anställda på företag gör ibland utlägg på köp åt företaget som de behöver dokumentera manuellt. För att underlätta dokumentation av utlägg hos anställda på företaget Consid AB har detta arbete haft i syfte att utveckla en tjänst som från en bild på ett kvitto kan extrahera relevant data såsom pris, datum, företagsnamn samt kategorisera kvittot. Resultatet som arbetet har medfört är en tjänst som kan extrahera text från kvitton med en säkerhet på i snitt 73 % på att texten är rätt. Efter tester kan det även fastställas att tjänsten kan hitta pris, datum och företagsnamn från ca. 64 % av testade kvitton med olika kvalité och innehåll. Tjänsten som byggdes har även implementerat två olika kategoriseringsmetoder där hälften av de testade kvittona kan kategoriseras av de båda metoderna. Efter analyser av metoder och resultat har slutsatser kunnat dragits i att tjänsten innehåller ett flertal brister samt att mer tid bör läggas för att optimera och testa tjänsten ytterligare. / Employees at companies sometimes make purchases on behalf of the company which they manually need to document. To ease the documentation of purchases made by employees at Consid AB, this study has had the goal to develop a service that from an image of a receipt can extract relevant data such as price, date, company name along with a category of the purchase. The resulting service can extract text from receipts with a confidence of 73 % in that the text is correct. Tests of the service shows that it can find price, date and company name on around 64 % of test receipts with different quality and contents. The resulting service has also implemented two different methods for categorisation where half of the test receipts could be categorised by both methods. After analysing methods and results, conclusions have been made in that the service contains of numerous flaws and that more time needs to be put in to optimise and test the service.

Individer med erfarenheter av skolavhopp tenderar att i bland annat forskning och medier buntas ihop och kategoriseras som en homogen grupp med liknande bakomliggande orsaker till avhoppen. Dessa individer benämns inom forskning som dropouts och kan av samhället betraktas som en problematisk grupp på arbetsmarknaden. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur nio unga vuxna resonerar kring det egna skolavhoppet. Detta i relation till hur normer och förväntningar kan påverka hur skolelever upplever att de blivit bemötta av vuxna i deras omgivning. Studiens frågeställningar är enligt följande: Hur talar föreliggande studies intervjupersoner om bemötande från lärare, skolpersonal och övriga vuxna under uppväxten? Hur kan intervjupersonernas handlande förstås i relation till normer och förväntningar de tycks ha förhållit sig till under uppväxten? Kvalitativ metod har tillämpats där intervjuer gjorts med nio individer som har erfarenheter av avbruten grundskole- eller gymnasieutbildning. Resultatet har analyserats med stöd av teorier vilka fokuserar kring normers och förväntningars betydelse för individers handlingsutrymme. Centrala teoretiska begrepp som tillämpats i föreliggande rapport är: Upplevd självförmåga, förväntningar, förebilder, uppmuntran, handlande, normer, exkludering. Slutsatser som redovisas påvisar att individer som har erfarenhet av avhopp sannolikt har unika och individuella bakomliggande orsaker till avhoppet. De avhopp som beskrivs kan betraktas som utdragna processer där eleverna inte har givits det stöd de tycks ha behövt. Resultatet visar även att relationsbyggande mellan skolpersonal och elever kan vara väsentligt eller avgörande för att skolpersonal ska förmå identifiera elevers behov av känslomässigt och pedagogiskt stöd. / Individuals who have experienced school dropout are often spoken of as a social and/or economic issue. Through social sciences as well as in media, they are sometimes seen as a homogeneous group with the same underlying causes for dropping out of school. The purpose of this study is to gain increased understanding of nine young adults’ reasoning about their school dropout experiences. This aim is based on how norms and expectations can effect how the students perceive the treatment received by grownups around them in their childhood and adolescence. The question formulations through this study are as follows: How do this study’s interviewed individuals speak about their connections to school employees and other grownups in their adolescence? How can the interviewed individuals’ actions be understood in relation to norms and expectations by which they have seemed to relate during their upbringing? Narrative method has been practiced, where nine individuals who have all experienced dropping out of elementary and/or upper secondary school have been interviewed. The result has been analyzed based on theories focused on norms’ and expectations’ impact on individuals’ capacity for action. Essential theoretical terminology that is used to further understand the analysis is the following: Self-efficacy, expected outcome, personal goals, role models, encouragement, actions, norms, exclusion. Conclusions of this study indicate that individuals who have experienced dropping out of primary and/or upper secondary school are likely to have different experiences and reasons for dropping out. The conclusions also implicates that norms and expectations do play a substantial role for individuals and tend to contribute to different rates of categorization and exclusion. The individual life stories regarding so called school dropouts that have been described in this study do seem to have been prolonged processes, where students have not received sufficient support. The results also stresses that the bonding between school employees and students is crucial for the ability to identify the individual need for emotional and educational support in time.

Bakgrund: Att kategorisera genom språk är både nödvändigt och oundvikligt. Genom språket kategoriserar vi grupper och skapar normer genom att benämna och värdera skillnader och avvikelser. Tidigare forskning visar att språkliga handlingar andrafierar och kategoriserar individer och grupper i olika sammanhang. Syfte: Den här uppsatsen ämnar visa hur språk används för att producera föreställningar om gärningspersoner, som bidrar till andrafiering och kategorisering av människor i två trådar om brott, från forumet Flashback. Metod: Studien utgår från den kritiska lingvistikens teori och metod. Det innebär att vi gör en lexikal analys av enskilda ord, en syntaktisk analys av nominalfraser, en semantisk analys och en analys av stilistiska markörer för modalitet. Resultat: Denna studie visar hur språk används för att producera föreställningar som bidrar till andrafiering och kategorisering av människor. Med hjälp av den kritiska lingvistikens teori och metod kan vi visa hur strukturer av enskilda ord och nominalfraser kategoriserar gärningspersonerna i de två undersökta trådarna, genom att verka skillnadsskapande. Språkhandlingar i vårt undersökta material, reproducerar och upprätthåller kategorisering genom att bl.a. inta en vetenskaplig attityd. Språket andrafierar och kategoriserar på individnivå och gruppnivå utifrån bl.a. ålder, funktionsvariation och härkomst. Medvetna eller omedvetna ordval skaparen föreställning om en kategori människor vilka utgör ett hot mot kvinnor, den svenska kulturen och de svenska värderingarna.