I dagens samhälle är datorer ett naturligt inslag i vår vardag. För de flesta anses datorn vara ett verktyg för att hjälpa dem genom arbetet såväl som i vardagen. Dock finns det en mörkare sida där personer använder sig utav datorn för att begå brott. Den så kallade IT-relaterade brottsligheten ökar och ökar och enligt Brå:s rapport från 2016 har en ökning på 949 % skett i Sverige mellan 2006 till 2015 enligt den officiella kriminalstatistiken vad gäller brott som har IT-inslag (Andersson, Hedqvist, Ring & Skarp, 2016). För att få fast förövarna krävs det medel för att kunna bevisa att ett brott har begåtts. Ett sätt att göra detta är att gå in i datorn för att leta efter bevis. Om den misstänkte förövaren känner till att det finns möjlighet för denne att komma att bli granskad vad händer då? Möjligheter finns att förövaren försöker göra det så svårt som möjligt att ta sig in datorn. Detta kan då ske genom att kryptera systemet genom att använda sig av en så kallad krypteringsalgoritm för att låsa hårddisken. Denna kryptering kan vara väldigt svår att dekryptera och det kan vara enklare att försöka få tag i det rätta lösenordet istället. Denna studie har till syfte att utveckla en modell för lösenordsklassificering. Genom denna modell kan strategier som används när användare skapar sina lösenord identifieras och klassificeras. Detta bidrar till en ökad kunskap om strategier användare har när de skapar lösenord. Då fulldiskkryptering börjar bli en vanligare metod för att hindra någon obehörig från att ta sig in i systemet finns förhoppningen om att modellen ska kunna användas och utvecklas till att skapa ett ramverk för att underlätta arbetet för forensikerna hos polisen samt andra rättsvårdande myndigheter. Med denna modell kan olika strategier som olika typer av användare använder sig av när de skapar lösenord vara av sådan karaktär att de kan klassificeras in i en egen kategori. Om en sådan klassificering kan göras skulle det underlätta arbetet för IT-forensikerna och påskynda processen med att knäcka lösenord. Studien utförs genom att använda en kvalitativ metod samt validering utav modellen. Genom kvalitativa intervjuer samlas information in som sedan analyseras och används för att utveckla en modell för lösenordsklassificering. Arbetet med att utveckla en modell för lösenordsklassificering har bestått av en iterativ process där återkoppling gjorts gentemot de olika intervjuobjekten. Ett utkast till en modell med grund i befintlig forskning skapades. Utkastet diskuterades sedan med de olika intervjuobjekten, som deltagit i studien, i en iterativ process där modellen uppdaterades och återkopplades mot de olika intervjuobjekten. Validering av modellen har genomförts genom att fånga in riktiga lösenord som läckts ut på Internet och sedan testa dessa lösenord mot modellen för lösenordsklassificering. / In modern society, computers are a fundamental part of our lives. For most people, the computer is a tool used in work as well as in home activities. Unfortunately, there is a darker side where people use the computer to commit crimes. The so-called IT-related crimes keep rising in numbers and according to the Swedish Brå:s report from 2016 (Andersson, Hedqvist, Ring & Skarp, 2016) the number of crimes related to it has increased with 949% in Sweden between 2006 and 2015 according to official criminal statistics. To arrest the criminals, evidence is needed. One way to collect the evidence is to enter the computer system to collect proof of the suspect. However, if the suspect feels he or she might be a possible target for an investigation, what might happen? It’s possible the suspect tries to make it as difficult as possible to enter the computer system. This can be done by encryption of the system and use a so-called encryption algorithm to lock down the system. This encryption might be very difficult to decrypt and it might be easier so simply trying to find the correct password instead. The purpose of the study is to develop a model for password classification. With this model, it may be possible to identify and to categorize strategies users use to create their passwords. This study could contribute to create a foundation to support the IT-forensics working at the police departments. With this model, different strategies users use when creating passwords could be of a certain type that the strategy could perhaps be ranged and categorized in its own category. If a classification can be made it might ease the workload for several IT-forensics and hurry up the progress decoding the password. The study is conducted by using a qualitative method. By conducting qualitative interviews, information is collected and analyzed. This information will then be used to develop a model for password classification. The work with developing a model for password classification has been an iterative process with collected feedback from the several interview participants. A draft model, based on the existing research was made. The draft of the model was sent out to the interview participants and this draft was discussed and then updated in an iterative process. Feedback of the updated model was collected and applied to the model. The model was then validated by applying real passwords leaked to the Internet and then test these passwords against the model of password classification.

The aim of this study was to examine how youths who have a residence permit under the law SFS 2018:756 are handled within the social services in different municipalities in order to contribute with the knowledge about how welfare organizations categorize and organize themselves around this group. The study is based on qualitative interviews with seven social workers divided in a total of six municipalities. Who either possessed knowledge of or meet our target group in their work. We have examined how they handle the needs of housing and financial aid for our target group. In our analysis of the interviews, we have applied a theoretical perspective by using the regulatory, the normative and the culture-cognitive elements of the new institutional theory and legitimacy as a concept as well as Tilly’s (2000) theory of durable inequality where key concepts are categorization and regulatory. Our understanding is that the categorization of our target group within the social services relates to stereotypical beliefs in which the youths do not receive support based on their individual needs, but are handled on the bases of their group affiliation. In the six municipalities we examined, two have been shown to stand out because they handle the youths in the same way as other unaccompanied young people. The results of our study show that there are different risks for the target group, primarily in the municipalities where they receive little support. The risks that arise are further on connected to what the conditions stipulates in the law SFS 2018:756 and partly the consequence of being unaccompanied without social support.

<p>Användning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är idag ett naturligt inslag i många människors vardag. Samtidigt uppmärksammas risken med digitala klyftor av flera samhällsinstanser. I detta sammanhang nämns äldre som en av de grupper som riskerar att hamna efter, vilket i förlängningen kan leda till ett utanförskap från den demokratiska processen på grund av bristande tillgång till eller kunskap om datorer och Internet. Studiens syfte är att belysa äldres upplevelser och erfarenheter av datorer och IT och sin delaktighet i IT-samhället idag. Studien är inspirerad av etnografisk metod och har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där ålder kan förstås som en skapad social kategori. Empirin baseras på sex intervjuer med äldre som börjat på en datorkurs, samt av deltagande observationer som genomfördes under datorkursen. I resultatet framkommer det att ett tvång upplevs gällande att hänga med i den tekniska utvecklingen, vilket kan vara stressande och frustrerande. Samtidigt känner informanterna att det är viktigt att ”hänga med” i samhället, och de uttrycker en nyfikenhet inför tekniken. Informanterna tar sig an datorn på ett aktivt sätt. Betydelse för att lära sig är vinningar man ser i vardagen som att hålla kontakt med barnbarn, söka information och klara sig själv. Samtidigt finns en underliggande tanke om sig själv och andra, där ålder ges betydelse i fråga om att det är svårare att lära sig som gammal, eller att äldre lärare är att föredra då de har mer förståelse. I motsats till detta uttrycks att en god lärare inte är avhängigt ålder, och de personer som finns som stöd i informanternas omgivning oftast är yngre.</p> / <p>The use of Information and Communication Technology (ICT) is a natural part of many people's everyday life today. At the same time the risk of digital divides are highlighted by several community agencies in society. One of the risk groups mentioned here are elderly people, risking of falling behind and also to be left out the whole democratic process, because of lack of access to or knowledge of computers and the Internet. The aim of this study is to highlight elderly people's experiences of computers and IT and their participation and involvement in the IT society of today. The study is inspired by the ethnographic method and has a perspective of Social constructionism in which age can be understood as a social created category. The empirical material is based on six interviews with elderly people taking a computer course for beginners, as well as participant observations carried out during the computer course. It appears in the result, that a feeling of being forced is connected to keeping up with the technological development in our society, which can be stressful and frustrating. At the same time the informants feels that it is important to “keep up” with the society, and a curiosity is expressed towards technology. Informants learn computers in an active way. Meaningfulness in learning the computer is seen in everyday life as to maintain contact with grandchildren, search for information and to manage on your own. At the time, an underlying view of themselves and others exist, where the age is given importance in that it is harder to learn when you are old, or that older teachers are preferred since they have more understanding. In contrast to this it is expressed that good teachers will not depend on age, and those in the informants surroundings that supports them are usually young.</p>

<p>This thesis analyses how romanies look upon schooling and how they reflect upon the possibility of getting an education. Many inquiries relating to romanies have been published in Sweden but very few are based on fieldwork among romanies. The aim of this thesis is therefore to through fieldwork focus on how romanies themselves look upon their educational situation.</p><p>The main questions for this study are: How is the image of romanies as a problem constructed in school? How are romanies separated from other students? How is the interplay between romanies and school representatives formed? How do romanies look upon the possibility of getting an education and does their perception differ from the usual official apprehension?</p><p>An important conclusion concerns how social workers and teachers continuously categorize romanies as different. The group is constantly differentiated from other ethnic groups and is often the target of integration projects. This leads to a constant stigmatization of the group but also to “weak power”. In certain situations where the ethnic identity may be an advantage the ethnic identity is over communicated while it is under communicated in an inferior situation.</p>

Användning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är idag ett naturligt inslag i många människors vardag. Samtidigt uppmärksammas risken med digitala klyftor av flera samhällsinstanser. I detta sammanhang nämns äldre som en av de grupper som riskerar att hamna efter, vilket i förlängningen kan leda till ett utanförskap från den demokratiska processen på grund av bristande tillgång till eller kunskap om datorer och Internet. Studiens syfte är att belysa äldres upplevelser och erfarenheter av datorer och IT och sin delaktighet i IT-samhället idag. Studien är inspirerad av etnografisk metod och har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där ålder kan förstås som en skapad social kategori. Empirin baseras på sex intervjuer med äldre som börjat på en datorkurs, samt av deltagande observationer som genomfördes under datorkursen. I resultatet framkommer det att ett tvång upplevs gällande att hänga med i den tekniska utvecklingen, vilket kan vara stressande och frustrerande. Samtidigt känner informanterna att det är viktigt att ”hänga med” i samhället, och de uttrycker en nyfikenhet inför tekniken. Informanterna tar sig an datorn på ett aktivt sätt. Betydelse för att lära sig är vinningar man ser i vardagen som att hålla kontakt med barnbarn, söka information och klara sig själv. Samtidigt finns en underliggande tanke om sig själv och andra, där ålder ges betydelse i fråga om att det är svårare att lära sig som gammal, eller att äldre lärare är att föredra då de har mer förståelse. I motsats till detta uttrycks att en god lärare inte är avhängigt ålder, och de personer som finns som stöd i informanternas omgivning oftast är yngre. / The use of Information and Communication Technology (ICT) is a natural part of many people's everyday life today. At the same time the risk of digital divides are highlighted by several community agencies in society. One of the risk groups mentioned here are elderly people, risking of falling behind and also to be left out the whole democratic process, because of lack of access to or knowledge of computers and the Internet. The aim of this study is to highlight elderly people's experiences of computers and IT and their participation and involvement in the IT society of today. The study is inspired by the ethnographic method and has a perspective of Social constructionism in which age can be understood as a social created category. The empirical material is based on six interviews with elderly people taking a computer course for beginners, as well as participant observations carried out during the computer course. It appears in the result, that a feeling of being forced is connected to keeping up with the technological development in our society, which can be stressful and frustrating. At the same time the informants feels that it is important to “keep up” with the society, and a curiosity is expressed towards technology. Informants learn computers in an active way. Meaningfulness in learning the computer is seen in everyday life as to maintain contact with grandchildren, search for information and to manage on your own. At the time, an underlying view of themselves and others exist, where the age is given importance in that it is harder to learn when you are old, or that older teachers are preferred since they have more understanding. In contrast to this it is expressed that good teachers will not depend on age, and those in the informants surroundings that supports them are usually young.

This thesis analyses how romanies look upon schooling and how they reflect upon the possibility of getting an education. Many inquiries relating to romanies have been published in Sweden but very few are based on fieldwork among romanies. The aim of this thesis is therefore to through fieldwork focus on how romanies themselves look upon their educational situation. The main questions for this study are: How is the image of romanies as a problem constructed in school? How are romanies separated from other students? How is the interplay between romanies and school representatives formed? How do romanies look upon the possibility of getting an education and does their perception differ from the usual official apprehension? An important conclusion concerns how social workers and teachers continuously categorize romanies as different. The group is constantly differentiated from other ethnic groups and is often the target of integration projects. This leads to a constant stigmatization of the group but also to “weak power”. In certain situations where the ethnic identity may be an advantage the ethnic identity is over communicated while it is under communicated in an inferior situation.

This essay will focus on video and computer game violence. We hope to uncover, with the help of semiotics, according to Barthes design, if this kind of violence can have a negative effect on youth and adolescents. How intense is the violence and how graphic is it?. PEGI is the European measurement for game age limits. In our essay we will analyze five different games, each game in its own PEGI-value, except two games that share the limit of 18+ were we instead will try to uncover what differences in the two games that puts them on the same age limit. The games we will be investigating are “Pokemon Black Version”, “Megaman X: Command Missions”, “World of Warcraft Cataclysm”, “Call of Duty: Black Ops” and “Gears of War 2”, “Gears of War 2” and “Call of Duty: Black Ops” are the games which shares the age limit of 18+. With the help of our semiotic findings and various studies from researchers C A. Anderson, Jesper Juul and Clive Thompson we hope to be able to categorize the different types of violence in said games, according to the amount of violence, how intense it is, the amount of blood and death, how realistic the violence is and what kind of messages the different games contains and compare our findings to PEGI´s own guidelines.

Social enterprises are in some contexts considered to be a solution of social exclusion. Studies have tried to reach a deeper understanding of the relatively new phenomenon 'work-integrating social enterprises' by asking questions like 'what is a social enterprise?'. The purpose of this research is to create a greater understanding of how social enterprises can enable and/or restrict work-integration. Data is collected through qualitative interviews conducted on six social enterprise managers. The research focuses on how and to what extent organizational structure components (including functions, target group, leadership and control, along with recruitment and specialization) can lead to work-integration. The research shows a discrepancy of what the social enterprises say they are and what they say they do. I find it to be an effect depending on them being similar to other common enterprises. This is evident in their being located on the regular labor market, having the same demands in competitive and effective production. This research shows how social enterprises restrict individuals just as a common enterprise. By only recruiting individuals with desired abilities and knowledge, the social enterprises reproduces exclusion of individuals and thereby restrict work-integration for the most marginalized individuals. The research also shows that by actually giving a chance of work-integration to marginalized individuals (even if it is a limited chance), social enterprises are an alternative to common enterprises. / I flera sammanhang anses sociala företag vara en lösning på utanförskapet. Tidigare studier har sökt en djupare förståelse av det relativt nya fenomenet "arbetsintegrerande sociala företag" genom att ställa sig frågor som "vad är ett socialt företag?". Syftet med denna studie är att skapa en större förståelse för hur sociala företag kan möjliggöra och/eller begränsa arbetsintegration. I studien har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer med sex verksamhetsledare på olika sociala företag. Studien fokuserar på hur och i vilken utsträckning som organisationsstrukturens komponenter (funktion, målgrupp, ledarskap, kontroll samt rekrytering och specialisering) kan leda till arbetsintegration. Studien visar hur sociala företag begränsar individer precis som ett vanligt företag. Genom att bara rekrytera individer med efterfrågade förmågor och kunskaper reproducerar de sociala företagen exklusionen av individer och därmed begränsar de arbetsintegration för de mest marginaliserade individerna. Resultatet visar också att genom att de sociala företagen faktiskt ger en chans till arbetsintegrering för marginaliserade individer (även om det är en begränsad sådan), så är de ändå ett alternativ till de vanliga företagen för individerna.

Ambitionen med denna uppsats är att kunna ge ett bidrag i kampen för ökad delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättningar. Forskning visar att det är viktigt att personer med psykiska funktionshinder syns ute i arbetslivet för att motverka stigmatiserande effekter. Det visar sig dock att personer med psykiska funktionshinder idag är den grupp som har det svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Syfte är således att öka förståelsen för funktionshindrades situation på arbetsmarknaden. Studien är av kvalitativ art och har genomförts med stöd av intervjuer vilka senare har tolkats utifrån ett intersektionellt perspektiv samt med stöd av teori kring rationalisering (Weber) och teori om social kategorisering (Tideman). Resultatet ger en bild av hur arbetsmarknaden idag genomsyras av rationalisering, effektivisering, flexibilitet och vinststrävan. Med detta följer behov av att finna arbetskraft som kan leva upp till dessa krav. Vidare leder detta till att arbetssökande tenderar att kategoriseras alltmer i termer av funktionsförmåga och effektivitet. Det visar sig dock att situationen kan vara mer komplex än så, då även faktorer som etnicitet, kön, ålder, trosuppfattning och klass har betydelse. Potentiell arbetskraft tenderar att väljas ut inom ramen för vad vi idag betraktar som normalitet men också utifrån vem arbetsgivaren och dennes organisation kan identifiera sig med mest. Stereotypa föreställningar kring människor som indelats i olika sociala kategorier, tycks många gånger vara avgörande när det kommer till vem som får arbete och inte. / This paper aims to provide a contribution in the fight for greater participation in society for persons with disabilities. Research shows that it is important for people with mental disabilities to be seen in the labor market to counter stigmatizing effects. It turns out, however, that people with mental disabilities today is the group that has the most difficulties in entering the labor market. The purpose is to increase an understanding of the situation of disabled people in the labor market. The study is qualitative in nature and is based on interviews that are interpreted by an intersectional perspective, theory of rationalization (Weber) and social categorization (Tideman). The result shows a picture of how the labor market today is permeated by rationalization, efficiency, flexibility and profit endeavor. This brings with it a need to find employees who can meet these requirements. Furthermore, this leads to that job seekers tend to be categorized more in terms of functional capacity and efficiency. It turns out, however, that the situation may be more complex than this, since factors such as ethnicity, gender, age, religion and class matters. Potential labor tends to be selected within the framework of what we now regard as normality but also on who the employer and his organization can identify with most. Stereotypical notions about people, who are divided into different social categories, frequently appear to be crucial when it comes to who gets the job or not.

Detta är en litteraturstudie vars syfte är att utreda vilka möjligheter, fötrjänster och problemområden som finns i den specialpedagogiska verksamheten i den svenska skolan. Studien är sprungen ur ett specialpedagogiskt perspektiv och lyfter frågeställningarna: Vilka möjligheter och problem förekommer i en inkluderande specialpedagogik och hur påverkas eleverna? Samt vilka möjligheter och problem förekommer i en exkluderande specialpedagogik och hur påverkas eleverna? Litteraturstudien bygger på en sammanställning av vetenskapligt material som samlats genom systematiska sökningar. Källmaterialet utgörs av rapporter, avhandlingar och vetenskapliga artiklar som publicerats mellan år 2000-2013. Vidare är urvalet av källmaterial baserat på några valda inklusions- och exklusionkriterier. Resultatet visar att styrkan i en inkluderande specialpedagogik ligger i den individuella och sociala utveckling som eleverna kan göra i socialt samspel och gemenskap med andra. Genom att lära av varandra och ingå i en grupp där varje individs unika egenskaper ses som tillgångar kan elever som är behov av särskilt stöd både få en större självkänsla och ökad motivation. Men när resurserna och kompetenserna saknas för att utföra en fullgod inkluderande undervisning riskerar det istället att bli än mer exkluderande för många elever. Vad det gäller den exkluderande undervisningen visar resultatet av problemet ofta ligger i den avskiljning från sin omgivning som eleven i behov av särskilt stöd försätts i, något som kan leda till bristande självkänsla och utanförskap, något som kan få konsekvenser även efter elevens avslutade skolgång. Samtidigt visar resultet på att en helt individanpassad, dock exkluderande, undervisning kan ge elever i behov av särskilt stöd den extra tid och det anpassade stöd som behövs för att eleven ska nå sin måluppfyllelse.