The initiative for this project was taken by Benteler Engineering Services, as a result of having identified areas of improvement, in designated accessible areas like the wheelchair spot onboard buses. Depending on a wheelchair to be able to move around can understandably be challenging. Public transport is a common good in today`s society, however despite the measures taken towards adjusting to accessible needs, the majority of those being disabled chose different alternatives of transportation. This is due to reasons such as the drivers' poor attitude, furthermore the limitations of the space allocated to accessible needs, as people with strollers also use these spots onboard. Also, some wheelchair users find the rides unsafe, as they could easily fall over during without the appropriate space for them onboard the buses etc. These are only a few reasons why other options are sought out, i.e. private cars or taxis. The focus of the project has been to create a dialogue with the wheelchair users, in order to address the issues and challenges they are often faced with. To be successful in doing so, various unions have been contacted, followed by questionnaires and workshops with people from all professions – Engineers, bus drivers and those who assist the disabled. The result of this project is a 3D drawing designed in Catia V5. The drawing contains the four sub-functions that the users expressed most worries of. Keywords public transport, wheelchair spot, wheelchair users, accessibility, universal design, anthropometry

This essay accounts for the lives of atist couple Carolina Benedicks Bruce (1856-1935) and William Blair Bruce (1859-1906). The perspective emerges from both Griselda Pollock’s theories on female artists as from Yvonne Hirdman’s gender contract. The essay is made out in the form of a biography, with focus on aspects of gender roles, class and identity. The material consists of letters written by the couple and their families, as well as Carolina’s diaries.    Carolina Benedicks Bruce was born into the wealthy Benedicks family  from Stockholm and Gysinge. At Grez she met William Blair Bruce in 1885. William was born in Hamilton, Ontario, Canada, and was sent to France by his family for artistic education in his twenties. They built a home together at Gotland; Brucebo. They conducted themselves liberally to the current norms of gender roles, class and identity aspects of the time. They created their own path, to be able to do what they were passionate about.

The aim of this thesis is to study how the use of the body in roller derby is related to gender and social class. The investigation is based on five qualitative interviews as well as seven observations of practices and games (bouts).    The theoretical frame is founded on theories by Young (2005) to get an understanding of women´s use of the body, Skeggs (2000) to relate femininity and respectability to class, as well as Bourdieu (1984), both as a background for Skeggs (2000) theory, as well as giving an understanding of the relation between participating in sports and social class position.    The investigation demonstrates, among other things, that the derby girls do not identify with the positions they find within sports and the informants have also changed their view on and relation to their own body through roller derby. The informants have also been able to demonstrate to others, as well as themselves, that their bodies do manage challengeable physical exercise. Bruises are physical capital within roller derby and a sign of criticism against the respectable femininity entering other fields.    The informants brake the female pattern of movement Young (2005) identify, at the same time as the “outside world” reminds them of their position as women related to the respectable femininity norm (Skeggs, 2000) they do not identify with. The informants express a position as outsiders, both within the sports world as well as not fitting in the respectable femininity norm, which is expressed through roller derby. The derby players are trying to find a place where they fit from the position of women and hence also from the social class perspective, in relation to that roller derby is a source of capital as well as the capital brought in matters.

Domestic weekly magazines in Sweden are characterized by an emphasis on practical editorial material such as cooking recipes and knitting patterns, and also contain a comparatively large share of reader material. This makes it possible to study the readers through texts produced by themselves. The aim of this study of columns of readers' tips on domestic work is to analyze how readers embody a specific femininity centered around the woman as responsible for the home, in the sense of everyday maintenance as well as aesthetic development. The author defines this femininity as "home maker". The theoretical framework for the analysis is the sociological theory of Pierre Bourdieu, and Jonathan Potter's and Margaret Wetherell's model of interpretive repertoire is also used where modality is discussed. The "home maker" femininity is treated as a form of cultural capital which assumes symbolic status within the field of conventional femininity. The texts are seen as reproducing practices and systems of categorization and are also analyzed to ascertain to which level the writers feel confident to represent themselves as possessors of "home making" capital.   The author concludes that the "home making" described in the texts contains elements unique to working class femininity. This includes specifically a relationship to the home as "one's own" and an arena for self-expression, but traditional ideals such as economizing, orderliness and cleanliness, which can be traced to the culture of the pre-industrial agrarian proletariat, are also prominent.

No description available.

No description available.

Studien använder sig av en Multimodal Kritisk Diskursanalys (MCDA) för att analysera vanliga människor i reality-TV ur ett klassperspektiv. Syftet är att undersöka huruvida programmet Ullared reproducerar idéer om klass och hur detta gör sig synligt genom konstruktionen av karaktären Morgan. Studien använder sig av ett teoretiskt ramverk bestående av vanlighet, klass, diskurs och skratt. I analysen undersöks utvalda sekvenser där semiotiska resurser granskas för att se hur de arbetar för att konstruera Morgan. Resultatet visar på att musik och videoredigering är två viktiga resurser i konstruktionen av Morgan, dock har allt som ses och hörs i bild en komplex samverkan med varandra som bidrar till slutkonstruktionen. Konstruktionen kommunicerar idéer om klass och gör det framförallt genom ett avvikande från normer som standardiserats av medelklassen.

Syftet med uppsatsen är att studera de två huvudkaraktärerna i Marie Lus Legendtrilogi för att undersöka om och i så fall hur deras egenskaper är formade av deras klass- och könstillhörighet, vad som möjliggör eller orsakar deras klassresor samt hur de påverkas av att röra sig mellan olika samhällsklasser. Studiens teoretiska utgångspunkt är att det inte enbart går att analysera en maktordning utan att även ta hänsyn till andra maktordningar. Jag har utgått ifrån Maria Nikolajevas uppställning av stereotypt manliga och kvinnliga egenskaper, Roberta Seelinger Trites teorier om hur makt fungerar både förtryckande och frigörande för subjektet, samt Sanna Lehtonens teorier om normbildning kring klass som identitetskategori. I uppsatsen kommer jag fram till att karaktärernas egenskaper är mer kopplade till deras klass, och mindre till deras kön. Flickan från överklassen sätter större värde på sig själv, medan pojken från underklassen värderar sig själv lägre. Hon har även haft tillgång till utbildning som gjort henne snabb, stark och rationell, medan han inte är lika tränad som hon är och därmed mer känslostyrd. Klassresor möjliggörs av socialt och kulturellt kapital samt trogenhet gentemot landet de lever i. Karaktärerna påverkas av möten med andra klasser på så sätt att de omvärderar synen på sig själva samt förhandlar med den makt de blivit tilldelade.

Sedan 00-talet har hipstern blivit synonymt med unga, trendkänsliga och urbana människor som anammar en särskild livsstil och bosätter sig i gamla arbetarklasskvarter. Syftet med denna studie är att studera hur hipstern skildras i media i relation till klass och plats, med fokus på den mediala bilden av hipstern i Stockholm. Studiens teoretiska urvalsram bygger på Bourdieus teorier om kulturellt kapital och klass samt hans analys av den nya medelklassen – the new petit bourgoisie. Genom att tillämpa sig av Bourdiues kulturella kapital kan man studera hipsterns livsstil och smakpreferenser. Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys av 19 tidningsartiklar som publicerats mellan 1 januari-13 och 30 april-14. Utifrån en abduktiv ansats undersöktes underliggande teman, diskurser i materialet. Studien visar att hipstern kan knytas till en kreativ och medveten medelklass som använder sig av sitt kulturella kapital för att uttrycka en unik livsstil och ockuperar kreativa yrken inom media och kultur. Vidare finns det en stark koppling mellan hipsters och Södermalm. Materialet visade även på att det finns en viss avsky gentemot hipstern. Vidare diskuteras huruvida hipstern ska ses som tillhörandens av en ny fraktion av medelklassen som utmanar rådande dominerande livsstilar med sin livsstil. Som förslag till vidare forskning diskuteras hur man kan studera hipstern i relation till nya former av kulturellt kapital samt bredda den sociologiska diskussionen kring hipsters.

Denna uppsats berör tillit till offentlig sektor i Sverige och dess specifika institutioner. Dessutom undersöks ifall det föreligger skillnader i tillitsnivån, beroende av människors klasstillhörighet. Tillvägagångssättet för att kunna studera detta har varit logistiska regressionsanalyser samt en linjär regressionsanalys. Detta på ett material utfört av SIFO, nämligen välfärdstatsundersökningen från år 2010. Resultaten i denna studie visar att det återfinns klasskillnader i individers sannolikhet för att hysa en hög tillit till offentlig sektor. Detta har varit främst gällande för offentlig sektors kapacitet att tillhandahålla en hygglig levnadsstandard för arbetslösa, sjuka och ålderspensionärer. I analysen visas att klasskillnaderna kan grunda sig i de olika resurser som individerna besitter, vilket i sin tur inverkar på deras förutsättningar för att hysa tillit till offentlig sektor.