Större delen av vår skolgång tillbringar vi olika klassrum. En förutsättning för att kunna göra en god arbetsinsats kräver då att man trivs i den miljö som klassrummet är anpassat till de elever som finns där. Min fundering innan jag började arbeta med uppsatsen var om skolans och framförallt klassrummets miljö är anpassad till eleverna och hur skulle eleverna, om de själva fick bestämma, utforma sitt "drömklassrum". Syftet med detta arbete har varit att ge mig en fördjupad kunskap om skolans fysiska miljö och hur man kan inreda ett klassrum för att skapa ett så bra inlärningsmiljö som möjligt. Med fysisk miljö avser jag klassrummets färg, ljus, temperatur, möblering, ljud samt luften i klassrummet. I min litteraturstudie har jag funnit forskning som visar att klassrummets färg, ljus, ljud, möblering, temperatur och luft påverkar hur eleverna trivs i klassrummet och det i sin tur påverkar deras arbetsinsats. När eleverna själva får skapa sitt "drömklassrum" handlar det mycket om att skapa en miljö som känns hemtrevlig och mysig.

No description available.

<p>Denna uppsats syftar till att belysa hur lärandemiljön påverkar barn i behov av särskilt stöd, i lärandeprocessen. I min frågeställning behandlar jag frågan; stödjer eller motverkar klassrumsmiljön barn med ADHD? I teoriavsnittet använder jag mig av det sociokulturella perspektivet på lärande som utgångspunkt, därför att jag ser en relevans i litteraturen jag använt mig av och de svar informanterna gav vid de genomförda intervjuerna. Det sociokulturella perspektivet anser jag dessutom ligger rätt i tiden eftersom det på många sätt har präglat delar av min utbildningstid. I metodavsnittet har jag använt mig av kvalitativa intervjuer i en fenomenologisk studie, vilket innebär att det inhämtade materialet grundar sig i intervjupersonernas egna tolkningar och erfarenheter av det rådande ämnet. I resultatavsnittet har jag gjort en analys av det insamlade intervjumaterialet. I analysen har jag använt mig av litteratur som ett analysverktyg, för att se likheter och olikheter mellan det insamlade materialet och litteraturen. De slutsatser jag kommit fram till är att det sker förändringar i skolan idag både till det bättre och sämre för barn med ADHD. Att pedagogens förhållningssätt vad det gäller förändringar också är det avgörande, är en annan viktig slutsats. Den främsta slutsatsen man kan dra är ändå att de bristande resurser informanterna upplever kan motverka eleverna, trots allt har sin grund i skolans ekonomi.</p>

No description available.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur lärare leder i klassrummet, samt hur detta påverkar lärandemiljön. Genom kvalitativa intervjuer med lärare på högstadiet framkom vilka olika strategier de använder för att leda och organisera klassrumsarbetet, samt vilka faktorer och strategier som är vägvinnande när det gäller att uppnå en positiv lärandemiljö i klassrummet. Resultaten visar att bl.a. tydlighet från lärarens sida, både när det på vilka olika sätt instruktioner ges samt vad som ska göras, leder enligt lärarna till ett lugn hos eleverna då de kan ta till sig instruktionerna och förstår vad som förväntas av dem, vilket då har en positiv inverkan på klassrumsmiljön. Även goda elevrelationer fördes fram som en viktig faktor för ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet. Lärarna menade här att en ständig dialog med eleverna gör att läraren vet var respektive elev befinner sig i sitt lärande vilket underlättar för denne att hjälpa eleven vidare. Goda relationer till eleverna har också, enligt lärarna, en positiv effekt på klassrumsmiljön då eleverna blir mer motiverade att göra de uppgifter som läraren lägger fram då de, med bakgrund av den goda relationen, vill göra läraren nöjd.

Denna uppsats syftar till att belysa hur lärandemiljön påverkar barn i behov av särskilt stöd, i lärandeprocessen. I min frågeställning behandlar jag frågan; stödjer eller motverkar klassrumsmiljön barn med ADHD? I teoriavsnittet använder jag mig av det sociokulturella perspektivet på lärande som utgångspunkt, därför att jag ser en relevans i litteraturen jag använt mig av och de svar informanterna gav vid de genomförda intervjuerna. Det sociokulturella perspektivet anser jag dessutom ligger rätt i tiden eftersom det på många sätt har präglat delar av min utbildningstid. I metodavsnittet har jag använt mig av kvalitativa intervjuer i en fenomenologisk studie, vilket innebär att det inhämtade materialet grundar sig i intervjupersonernas egna tolkningar och erfarenheter av det rådande ämnet. I resultatavsnittet har jag gjort en analys av det insamlade intervjumaterialet. I analysen har jag använt mig av litteratur som ett analysverktyg, för att se likheter och olikheter mellan det insamlade materialet och litteraturen. De slutsatser jag kommit fram till är att det sker förändringar i skolan idag både till det bättre och sämre för barn med ADHD. Att pedagogens förhållningssätt vad det gäller förändringar också är det avgörande, är en annan viktig slutsats. Den främsta slutsatsen man kan dra är ändå att de bristande resurser informanterna upplever kan motverka eleverna, trots allt har sin grund i skolans ekonomi.

Abstract Malmberg, Linda (2010). Klassrumsmiljö och lärande. Malmö högskolaExamensarbetet behandlar lärares och elevers syn på den fysiska klassrumsmiljön och betydelsen för lärandet. Studien är förlagd på en skola i Landskrona. Den fysiska miljön innefattar sådant som möblering, placering av elever och ljudnivå. Undersökningen är både kvalitativ och kvantitativ och innefattar både intervjuer och enkäter. De frågor som undersökningen har utgått ifrån är:Vilken betydelse anser lärarna att den fysiska klassrumsmiljön har för elevernas lärande?Hur tänker lärarna när de organiserar klassrummet? Hur ser lärarnas och elevernas drömklassrum ut?I vilka situationer upplever eleverna sig själva kunna koncentrera sig bäst? För att besvara frågorna har två lärare intervjuats. Det har även genomförts två enkätundersökningar där 13 lärare och 32 elever har deltagit. De teoretiska utgångspunkterna har varit den fysiska miljöns påverkan på inlärningen. Resultatet visar att lärarna anser att miljön har betydelse för inlärningen, främst för att skapa koncentration och trivsel. Lärarnas och elevernas drömklassrum skiljer sig åt då pojkarna vill ha mer tekniska saker, flickorna tänker mer på detaljer och vackra interiörer medan lärarna tänker mer på utrymmen för rörelse och tystnad.Nyckelord: Bänkplacering, fysisk miljö, grundkolans tidigare år, inlärning, klassrumsmiljön, pedagogperspektiv.

Ofta upplevs matematikämnet som svårt, då är det viktigt att eleverna har möjlighet till en god fysisk klassrumsmiljö där de får förutsättningar att utveckla sin matematiska förmåga. I en fysisk klassrumsmiljö får eleverna stöttning av kamrater och lärare och de får möjlighet att påverka sin utbildning. Viktiga delar i den fysiska klassrumsmiljön är att eleverna ska få möjlighet lugn och ro, få vara med och påverka sin undervisning samt att få stöttning av både lärare och kamrater.

<p>Läroplanens övergripande mål är att alla elever ska uppnå kunskapsmålen. Det finns dock många elever som riskerar att inte uppnå dessa mål. Med utgångspunkt från studiens syfte om att öka förståelsen för arbetet med elever som riskerar att inte uppnå kunskapsmålen på grund av passivt beteende har vi undersökt hur lärare beskriver dessa elever. Vi har även undersökt hur lärare utformar undervisning och klassrumsmiljö för dessa elever, samt vilket pedagogiskt bemötande lärare ser som viktigt för att elever med passivt beteende ska kunna uppnå kunskapsmålen. Vi har också sökt svar på vilka svårigheter lärarna upplever i arbetet med dessa elever. Vi har genomfört sex kvalitativa intervjuer med lärare verksamma i år 1-5. Undersökningen visar att lärarna har erfarenheter av elever med passivt och drömmande beteende som har svårt att uppnå kunskapsmålen. De anser att dessa elever ofta saknar egen drivkraft och därför har svårt att självständigt föra sitt arbete framåt. Lärarna i studien betonar vikten av styrning, tydlighet och struktur, både i undervisning och i klassrumsmiljö. Tät tillsyn och regelbunden återkoppling i form av styrning och stimulans anses som avgörande faktorer för inlärning. Lärarna menar att det är betydelsefullt med korta och konkreta instruktioner som ges både muntligt och skriftligt. Även arbetsuppgifterna bör vara väl avgränsade och på rätt nivå. Uppmuntran och positiv feedback anses som något centralt och avgörande, i synnerhet för elever med passivt beteende. Som lärare är det viktigt att visa på framstegen och uppmärksamma elevernas starka sidor. Vidare är det av stor betydelse att aktivt arbeta med att utveckla en tillåtande stämning och en acceptans för olikheter i klassen. Enligt lärarna är en av svårigheterna i arbetet med elever med passivt beteende tidspressen, vilket påverkar möjligheten att individualisera och utveckla arbetssätten. En annan svårighet är bristen på respons från eleverna. Dessa elever behöver en lugn inlärningsmiljö vilket inte alltid är lätt att skapa. Elevgrupperna är stora och lokalerna bristfälliga. Läraren måste ta hänsyn till många elever i klassen och till elever med andra svårigheter. Detta innebär att det hela tiden är risk för störningar i samspelsprocessen mellan läraren och eleven med passivt beteende.</p>

No description available.