Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur samhällskunskapslärare hanterar spontana kontroversiella frågor som kan uppstå i klassrummet och om dessa bidrar till en trygg klassrumsmiljö där eleverna känner att de kan ge uttryck för sina åsikter. Det har vi försökt besvara i form av en huvudfråga och två hjälpfrågor. Huvudfrågan som vi ställer är följande: Vad behövs för att skapa en trygg och öppen klassrumsmiljö där spontana kontroversiella frågor kan vara en del av undervisningen? De två hjälpfrågor är följande: 1.Hur hanterar samhällskunskapslärare spontana kontroversiella frågor i klass-rummet?2.Hur upplever elever att deras samhällskunskapslärare hanterar spontana kontro-versiella frågor i klassrummet? Vi har först läst och sammanställt tidigare forskning kring ämnet för att få en grund att reflektera över i förhållande till vårt resultat av undersökningen. Undersökning har ge-nomförts i kvalitativa intervjuer med fyra samhällskunskapslärare samt en kvantitativ enkät med 133 elever. Resultatet har sedan redogjorts för och analyserats av oss. Vi har där konstaterat att det finns några skillnader mellan de båda skolornas lärare samt ele-ver. I vår analys kan vi inte koppla skillnaderna mellan lärarna till deras skolors respek-tive arbetssätt i någon större utsträckning utan det skiljer sig åt från individ till individ. Elevernas syn på lärarnas arbetssätt kan vi däremot konstatera är något mer positiv på Skola 2 än Skola 1 och det skulle kunna kopplas till det faktum att Skola 2 arbetar på ett mer individbaserat arbetssätt, vilket kan bidra till att eleverna känner sig mer sedda. Fortsatt arbete inom ämnet skulle kunna vara en undersökning i större skala eller ett fokus på mer subtila kontroversiella uttryck i klassrummet.

Den här uppsatsen har som syfte att studera klassrummets fysiska miljö som inlärningsmöjlighet för elever. Jag vill förstå hur elever upplever sitt klassrums fysiska miljö och hur det påverkar elevers olika lärstilar. Jag har utgått ifrån frågeställningen: tas det hänsyn till olika lärstilar i klassrummets utformning? För att få svar på min frågeställning har jag använt en kvalitativ undersökningsmetod. Genom intervjuer hoppades jag kunna presentera elevers tankar om deras fysiska klassrumsmiljö. Resultatet har jag analyserat utifrån två rubriker: lärmiljö och lärstilar. Dessa två rubriker baseras på tidigare forskning om klassrum, teorier om de olika lärstilarna samt Howard Gardners och Lev Vygotskijs teorier om lärande. Genom min studie har jag kommit fram till att det inte tas hänsyn till olika lärstilar i klassrummets utformning. Elever har andra tankar kring möblering än vad lärare har men anpassar sig efter lärarens åsikter.

I litteraturgenomgången har vi skrivit om vad koncentration/okoncentration är, vad som påverkar koncentrationen och vår huvudfråga som lyder hur lärare ska bemöta elever och göra klassrumsmiljön mer trivsam för de elever som har sekundära koncentrationssvårigheter.Genom intervjuer med lärare och elever på tre olika skolor i Malmö ville vi skaffa oss mer kunskap om hur vi kan arbeta med okoncentrerade elever. Vilka metoder finns det? Vi känner att det inte har utvecklats mycket inom området sekundära koncentrationssvårigheter, men tycker ändå att det material vi har funnit och använt oss av, är tillfredsställande. Vårt examensarbete byggde vi på litteraturstudier, intervjuer och vetenskapliga artiklar. Våra resultat visar att det flesta lärare var överens om att det är uppväxten, de sociala förhållandena och skolmiljön som ger okoncentration. För att ta reda på problemen skall man ha en kontinuerlig dialog med föräldrar och elever. Att bedriva en tydlig och strukturerad undervisning samt att ge eleverna ett mål att sträva mot är viktigt för att uppnå koncentration. Eleverna upplevde att koncentrationen blir bättre om man sitter avskilt från de andra eleverna.

Syftet med denna studie är att undersöka förhållandet mellan klassrumsmiljö och lärares undervisningsstil, med hänsyn till aspekter som genus och elevers inflytande. Att undersöka om lärarnas sätt att lära ut på påverkas av eller påverkar miljön de jobbar i. Ser det olika ut i klassrum där män respektive kvinnor arbetar och i så fall varför? Har de olika stilar att lära ut på? Som metod valde jag att göra både intervjuer och observationer. Jag gjorde halvstrukturerade intervjuer för att få rikare svar. För att kunna vara med så mycket som möjligt använde jag mig av en diktafon vid samtliga intervjutillfällen. Observationen skede under lektionerna då jag granskade hur läraren agerade och hur den fysiska klassrumsmiljön var. Det finns tidigareforskning som fokuserar såväl klassrumsmiljöer som olika lärarstilar. Där finns kanske inte någon stil som som kan beskrivas som manlig eller kvinnlig, men man kan se olika drag av dem såtillvida att män förefaller lägga mer betoning på klassrummets funktionalitet. En slutsats är att det finns en skillnad mellan de kvinnliga och manliga lärarnas uppfattningar om klassrumsmiljön och huruvida den hade någon betydelse. De kvinnliga lärarna tänkte mer på att skapa en trygg ”hemmamiljö” medan de manliga lärarna mer betonade det som fanns i klassrummet, alltså de mer praktiska sakerna.

Syftet med denna studie är att undersöka förhållandet mellan klassrumsmiljö och lärares undervisningsstil, med hänsyn till aspekter som genus och elevers inflytande. Att undersöka om lärarnas sätt att lära ut på påverkas av eller påverkar miljön de jobbar i. Ser det olika ut i klassrum där män respektive kvinnor arbetar och i så fall varför? Har de olika stilar att lära ut på? Som metod valde jag att göra både intervjuer och observationer. Jag gjorde halvstrukturerade intervjuer för att få rikare svar. För att kunna vara med så mycket som möjligt använde jag mig av en diktafon vid samtliga intervjutillfällen. Observationen skede under lektionerna då jag granskade hur läraren agerade och hur den fysiska klassrumsmiljön var. Det finns tidigareforskning som fokuserar såväl klassrumsmiljöer som olika lärarstilar. Där finns kanske inte någon stil som som kan beskrivas som manlig eller kvinnlig, men man kan se olika drag av dem såtillvida att män förefaller lägga mer betoning på klassrummets funktionalitet. En slutsats är att det finns en skillnad mellan de kvinnliga och manliga lärarnas uppfattningar om klassrumsmiljön och huruvida den hade någon betydelse. De kvinnliga lärarna tänkte mer på att skapa en trygg ”hemmamiljö” medan de manliga lärarna mer betonade det som fanns i klassrummet, alltså de mer praktiska sakerna.

Syftet med denna studie har varit att undersöka bildlärares syn på hur olika faktorer inverkar på klassrumsmiljö, bildundervisning och elevers lärande. Metoden har varit en fallstudie där tre yrkesverksamma bildlärare på högstadieskolor i en kommun i södra Sverige har intervjuats med hjälp av en semistrukturerad intervju där de fick svara på frågor om deras uppfattning om sina möjligheter och elevernas lärande. Resultatet visar på att bildlärarna uppfattar att det finns begränsningar och möjligheter som styr deras undervisning vad gäller de olika ramarna; elevgruppering, timplan och läromedel, där elevgrupperingen är beroende på arbetsron, timplanen påverkar planeringstiden och lektionstiden och läromedel påverkar undervisningsmaterialet. Resultatet påvisar även att elevernas lärande påverkas av dessa ramar genom att timplanen begränsar bildlektionerna och skapar stress, materialet inte är ett hinder då det istället tillåter elevernas personliga utveckling och elevgruppen är beroende av dagsformen när det kommer till att skapa arbetsro.

The purpose of this literature study was to analyze how reading comprehension amongst students in grade F-3 can be affected by the teacher. In this study, the question was "how can teachers influence students' reading comprehension?". First, reading comprehension and the teacher's teaching in relation to the Swedish curriculum, previous research and literature are presented. The method used in this study to collect data consisted of two parts. In the first part we sought empirical data and in the second part empirical data were analyzed. The data was collected and searched in the databases ERIC and SwePub, and through manual searches, using keywords that were picked out of the research question. The result that was illustrated was that there are different factors in how the teacher can influence teaching in reading comprehension through the classroom environment, working memory, the teacher's strategies and ways of motivating the students. The results also showed that vocabulary, decoding and language comprehension are strongly linked to students' development of reading comprehension. Further research, that can be carried out with the help of the results that have been made visible, is to take a closer look at how the students themselves view the teaching of reading comprehension. / Syftet med denna litteraturstudie är genom sammanställning av väsentligen litteratur analysera hur läsförståelsen hos elever i årskurs F-3 kan påverkas av läraren. Studiens frågeställning är “Hur kan lärare påverka elevers läsförståelse i svenska?”. Först presenteras läsförståelse och lärarens undervisning i förhållande till styrdokument, tidigare forskning och litteratur. Den metod som har använts i studien för att samla in data bestod av två delar, en del där vi sökte empiri och en del där empirin analyserades. Med hjälp av nyckelorden som plockades fram ur frågeställningen samlades empirin in från databaserna ERIC och SwePub, samt via manuella sökningar. Det resultat som åskådliggörs är att det finns olika faktorer kring hur läraren kan påverka undervisning i läsförståelse genom effektiv användning av klassrumsmiljön, arbetsminne, lärarens strategier och sätt att motivera eleverna. Resultatet visade även att ordförråd, avkodning och språkförståelse är starkt kopplat till elevernas utveckling av läsförståelse. Vidare forskning som kan genomföras med hjälp av det resultat som synliggjorts är att titta närmre på hur eleverna själva ser på undervisningen av läsförståelse

Enligt läroplanen ska elever lära sig att kommunicera på engelska och utveckla tillit till sin språkliga förmåga. För att som lärare kunna stötta eleverna i detta måste man veta vad som kan hindra denna utveckling. Därför har vi valt att i denna litteraturstudie ta del av forskning som berör elevers språkliga ängslan vid tal av ett främmande språk. Våra forskningsfrågor har varit: Vad innebär det att tala ett främmande språk? Vad säger forskning om elevers oro över att tala ett främmande språk? Hur kan läraren stötta eleverna i att tala och känna mindre språklig ängslan? Vi har beskrivit talförmågan utifrån fem kommunikativa kompetenser: språklig kompetens, pragmatisk kompetens, diskursiv kompetens, strategisk kompetens och flyt i språket. Vi har dessutom gett en överblick om vad olika teoretiska synsätt och undervisningsmetoder säger om inlärningen och produktionen av ett främmande språk. Vår andra forskningsfråga har vi besvarat genom att sammanställa tolv empiriska studier. Det har framkommit genom forskningen att vissa elever upplever språklig ängslan, framför allt när de ska tala, vilket påverkar deras språkliga prestationer. Eleverna är rädda för att göra grammatiska fel, uttalsfel och att inte hitta rätt ord. Forskningen har olika syn på korrigeringens roll i klassrummet men resultaten visar att eleverna kan bli oroliga vid överdriven korrigering. Dessutom behandlar forskningen vilket fokus undervisningen ska ha. Framförallt väger man korrekthet mot innehåll i språket. Attityd och motivation har också visats påverka elevernas språkliga ängslan och prestationer i klassrummet. Genom resultaten anser vi att lärare måste ta hänsyn till faktumet att elever upplever språklig ängslan och jobba aktivt för att elever ska känna sig trygga och fria i sitt tal av engelska. Detta kan göras genom att behandla olika aspekter av klassrumsmiljön, nämligen: korrigering, undervisningsfokus, undervisningsnivå, motivation och utökad användning av målspråket. Lärare behöver alltså utvärdera sina val i klassrummet för att kunna styrka eleverna på bästa sätt i deras strävan att få tilltro till sig själva i inlärningen av engelska. Vi skulle vilja se mer forskning om ämnet i svensk kontext och yngre åldrar, vilket vi har saknat.

I den här studien undersöks visuella intryck i klassrumsmiljöer med utgångspunkt i hur elever upplever dem samt vad elever uppger att visuella intryck, i form av visuella resurser, i sina klassrumsmiljöer fyller för funktioner. Centrala begrepp i studien är visuella intryck, visuella resurser och klassrumsmiljö. Visuella intryck är i den här studien definierat som sådant som kan uppfattas med synen i en klassrumsmiljö, och visuella resurser är ett visuellt intryck som används för ett visst syfte i undervisningen. Miljöpsykologi är det teoretiska perspektiv som studien grundar sig i. Studiens forskningsöversikt berör forskning om hur visuella intryck kan påverka barn, visuella resursers utformning och funktion samt färger. Enkäter användes som datainsamlingsmetod och genomfördes med 109 elever i årskurs 2-5 på en skola. Resultatet visar att elever tycker att det finns förhållandevis många saker och olika färger i sina klassrum. Varken syften eller funktioner vad gäller saker på väggar i klassrum samt färger i klassrum är helt tydliga för elever. Däremot kan elever urskilja tydliga funktioner och tydliga användningsområden för lappar som finns på deras bänkar. När elever får uttrycka sina önskemål framgår det att många ändå vill ha saker på klassrumsväggar och att det med fördel ska vara få lappar på deras bänkar. Resultatet bekräftar till viss del det som framgår i tidigare forskning om olika visuella intryck genom bland annat att såväl forskare, som de elever som deltagit i studien, menar att det finns många intryck i klassrumsmiljöer. Slutsatser som kan dras är att för att visuella intryck, i form av visuella resurser, ska fungera enligt deras tänkta syften bör visuella resurser skapas och väljas ut med omsorg. För lärare är det även viktigt att reflektera över vilka intryck som elever möter i sina klassrumsmiljöer. Elever bör även i större utsträckning ges utrymme att påverka sina klassrumsmiljöer.

Syftet med studien är att undersöka ett antal lärares tankar kring flexibel klassrumsmöblering och dess konsekvenser för läraktiviteter. Vi ville se vilka faktorer som ger lärarna möjligheter och begränsningar i sin undervisning och hur detta relaterar till tidigare forskning. Datainsamlingen består främst av kvalitativa intervjuer med lärare samt observationer av deras klassrum. Vi har även samlat in material genom vetenskapliga texter och andra artiklar kopplat till ämnet.            I resultatet kunde vi se att det fanns flera ramar, enligt ramfaktorteorin, och faktorer som påverkat lärarnas arbete med sin klassrumsmiljö. Beslut angående inköp, ekonomi, lokaler och elevgruppen samt lärarnas synsätt har bidragit till att vissa undervisningsprocesser har varit möjliga och vissa inte. Vi kunde se att lokalernas storlek och statiska möbler förhindrade lärarnas arbete mot en flexibel klassrumsmiljö. Även beslut angående ekonomi och inköp av möbler, i vissa fall, påverkade deras arbete negativt. Dock kunde lärarnas positiva inställning till att arbeta mer flexibelt bidra till att de gjorde det bästa av situationen de befann sig i. De använde möblerna och ytorna på ett sätt som främjade olika läraktiviteter. Detta resultat stämde överens med den tidigare forskningen vi läst och därför också med våra förväntningar.