Vi har gjort en fallstudie på en lärare – L.J, i år 1 utifrån hennes svenskundervisning. I år 1 består denna undervisning mest av läs- och skrivinlärning. Hennes klasser har ofta goda resultat i olika läsförståelsetexter, och vi var nyfikna på varför. Under vår utbildning har många önskat få svar om vilken metod som är ”bäst” vad gäller läs- och skrivinlärning. Vi har haft våra funderingar kring detta; är det så enkelt? Att välja en metod, den rätta, och alla lär sig läsa? Vårt syfte är att belysa ett fungerande arbetssätt hos en lärare och vår frågeställning lyder: Vad gör denna lärare för att lyckas med läs- och skrivundervisningen; har denne någon speciell metod? Genom fallstudiens fördelar, att belysa flera olika faktorer hos en företeelse, söka indentifiera de olika faktorer som kan tänkas bidra till detta. Vi har gjort observationer, samtalat och intervjuat, samt deltagit i klassens lektioner. Vidare har vi undersökt L.Js tidigare klass, för att se vad de minns av L.Js undervisning. I uppsatsen har vi försökt tolka och se varför L.J lyckats; både utifrån olika teorier, och utifrån olika metoder. Vi har främst använt oss av litteratur som tar upp vetenskaplig forskning om läs- och skrivinlärning, samt om dess metodik. De slutsater vi har dragit är att L.J inte har en fungerande metod, tvärtom låter hon flera olika metoder samverka. Vi har identifierat ett starkt och inspirerande ledarskap, genomtänkt möblering, medvetna val av litteratur och annat material. Vidare såg vi ett varierat, konkret arbetssätt med flera för eleverna aktiva inslag, och där samarbetsövningar och enskilt arbete varieras. Stor arbetsro i en samtidigt tillåtande miljö, där samtal och kommunikation står i centrum. Vår uppfattning är att just detta, att L.J är så framgångsrik på flera olika områden i klassrummet, sammantaget skapar det fungerande arbetssättet. Rätt läslära, eller rätt metod, är inte ensamt tillräckligt för en lyckad läs- och skrivinlärning. We have done a case study of a teacher in year 1, ”L.J” , based on her teaching in early reading and writing. Her classes often get good results in different reading tests, and we wondered why. During our studies, many students have searched the “best” method for teaching reading and writing. Is there one? Can you pick a special method, a right one, which will be the solution to it? Our purpose with this essay was to enlighten a teacher, and a method that “works”, and our question is therefore: What does L.J do to succeed with her teaching in early reading and writing: does she have a special method? A case study have several advantages as a method: we can analyze several different factors at the same time, and identify many different stages. We therefore carried out observations, interviews, brainstorming with L.Js former students and participated in her classes. In the essay, we have tried to see what L.Js success depends on –from different methods to different theories. We foremost used literature of the latest research about early reading and writing, and related teaching methods. The conclusion we made, was that L.J doesn’t use one specific method, but several. We have seen a strong and inspiring leadership, a conscious furnishing and relevant choices of literature and a variety of material in her classroom. We also discovered a varying, active and concrete teaching, where the pupils do their studies both in groups and by themselves. The environment in the classroom is calm, although the conversation and communication is important. We see that L.J’s god results are depending on many different things, and altogether it is the key to success. A single method and/or theory are not enough to succeed in teaching early reading and writing.

Skolan med dess tillhörande klassrum, är en arbetsmiljö som eleverna dagligen vistas i. Klassrummet med dess fysiska miljö sänder budskap till eleverna som talar om huruvida man är välkommen eller inte i miljön. Vårt känsloliv påverkas i hög grad av vad vi ser runt omkring oss, detta borde också påverka vår inlärningsförmåga. Denna fallstudie syftar till att undersöka vilka uppfattningar och åsikter som några elever och pedagoger har om den fysiska klassrumsmiljön och lärande. Detta kom till uttryck i ett så kallat fokusgruppsamtal där deltagarna fick diskutera ett givet ämne utifrån två olika collage. Vidare har vi valt att studera ämnet utifrån ett elev/barnperspektiv samt ett lärarperspektiv. Undersökningens slutsatser handlar i stort om vilka likheter och skillnader vi kunnat urskilja mellan några elevers och pedagogers uppfattningar om den fysiska klassrumsmiljön och lärande. Utifrån vår undersökning och den litteratur vi läst upplever vi, att kommunikationen mellan olika aktörer inom skolan brister, man arbetar inte aktivt för att få med elev - och lärarperspektiv. Vi har genom undersökningen kommit till insikt och fått en förståelse för hur några pedagoger och elever tänker kring den fysiska klassrumsmiljön och hur de upplever att den ska utformas.

No description available.

Under en längre tid har en debatt angående ordningen i skolan, eller bristen därav, pågått i både media och det politiska fältet. Bland annat har Utbildningsminister Jan Björklund hävdat att internationella undersökningar visar att den svenska skolan har de stökigaste klassrummen, högst andel skolk, sena ankomster, skadegörelse och grovt språk än några andra länder. Detta har mötts av motstånd från bland annat personer som granskat rapporterna och hävdar att resultaten inte alls stämmer. Den tidigare forskningen har påvisat både skillnaderna mellan ordningen i klassrummen idag och ordningen för 100 år sedan. Den har även redovisat studier om regelarbete, tillrättavisningar och beröm, lärares bemötande mot elever samt vikten av en god föräldrakontakt. Dessutom har även förändringar som gjorts i skollagen, för att förbättra arbetsklimatet för både lärare och elever, tagits upp. Syftet för denna studie var att undersöka och belysa fem tidigarelärares tankar och erfarenheter om att arbeta med ordning och disciplin i klassrummet. Det empiriska underlaget baserades på semistrukturerade intervjuer. Detta för att nå den djupare förståelse som krävdes för att uppnå arbetets syfte. Av de fem informanterna var fyra yrkesverksamma och en läste sin sista termin på lärarutbildningen. En av ”lärarna” saknade utbildning men hävdade att dennes arbete inte förbättrades av en lärarexamen, utan att den personliga tillämpningen var avgörande för att nå framgångar i arbetet. Dessutom hävdade tre av de fyra utbildade lärarna att de inte fått det stöd, från respektive utbildning, som de önskat gällande att hantera och hålla ordning i en klass med ca 20 elever. I enlighet med den tidigare forskningen visar resultatet från denna studie att ordningsarbetet anses vara en viktig del av undervisningen, även om majoriteten av informanterna associerar begreppet disciplin med något föråldrat och autoritärt. De hävdar att ordning måste finnas i klassrummen för att inlärnings- och arbetssituationen ska vara acceptabel för både elever och lärare. Detta inkluderar både förebyggande regelarbete, konkret arbete tillsammans med eleverna samt en god och nära relation till arbetskamrater och elevernas föräldrar och vårdnadshavare.

Arbetet handlar om barn med koncentrationssvårigheter. Vårt syfte är att få fördjupade kunskaper om barn som har det svårt att koncentrera sig i klassrumssituationen. Vidare vill vi fördjupade kunskaper om förebyggande och åtgärdande handlingar för att bygga upp ett bra klassrumsklimat. De frågeställningar vi behandlar är vad koncentrationssvårigheter är, hur det yttrar sig samt hur man kan förebygga och åtgärda dem. Metoderna som vi använt oss av är observationer, intervjuer och litteraturstudier. Det vi kommit fram till är att koncentrationssvårigheter kan vara svårigheter med att sitta stilla, lyssna och förstå instruktioner. Koncentrationssvårigheter kan också vara impulsivt beteende och sociala svårigheter. Förebyggande och åtgärdande handlingar som vi kommit fram till är att läraren ska utgå från eleven och dennes förutsättningar. Läraren ska även vara tydlig i sina instruktioner och kunna sätta gränser och regler. Vi tycker att lärare inte alltid ser till elevens bästa utan låter ibland problemet vara.

Syftet med denna studie är att granska lärares uppfattningar om och tolkningar av begreppet god lärandemiljö med fokus på de fysiska faktorerna samt att undersöka hur lärarna i sin yrkesroll omvandlar sina kunskaper och erfarenhetertill att skapa en god fysisk lärandemiljö i sina klassrum. Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs 1 ochårskurs 3 på två olika skolor. Skolorna valdes ut genom så kallat bekvämlighetsurval. Aktuell litteratur och forskning inom ämnet har studerats. Studien redovisar några av lärarnas mest framträdande tankar och åsikter om lärandemiljöer men även likheter och olikheter i svaren vad gäller tolkningen av begreppet. Studien slår fast att på grund av befintliga byggnader, brist på tid och rådande ekonomi kan lärarna endast påverka lärandemiljön vad gäller möblering och material. Om inte dessa hinder fanns skulle lärarna bättre kunna använda sina kunskaper till en positiv förändringav lärandemiljön.

Version:1.0 StartHTML:0000000202 EndHTML:0000040504 StartFragment:0000039220 EndFragment:0000040468 SourceURL:file:///Users/kjellhaglund/Desktop/Dropbox/1%20Moas/Den%20fysiska%20klassrumsmilj.doc @font-face { font-family: "Times New Roman"; }@font-face { font-family: "Arial"; }@font-face { font-family: "Courier New"; }@font-face { font-family: "Wingdings"; }@font-face { font-family: "Verdana"; }@font-face { font-family: "Tahoma"; }p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }h1 { margin: 36pt 0cm 24pt; page-break-after: avoid; font-size: 26pt; font-family: Verdana; font-weight: normal; }h2 { margin: 24pt 0cm 6pt; page-break-after: avoid; font-size: 16pt; font-family: Verdana; }h3 { margin: 12pt 0cm 6pt; line-height: 15pt; page-break-after: avoid; font-size: 11pt; font-family: Verdana; }h4 { margin: 12pt 0cm 6pt; line-height: 15pt; page-break-after: avoid; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }h5 { margin: 12pt 0cm 3pt; line-height: 15pt; font-size: 13pt; font-family: "Times New Roman"; font-style: italic; }p.MsoIndex1, li.MsoIndex1, div.MsoIndex1 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 12pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex2, li.MsoIndex2, div.MsoIndex2 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 24pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex3, li.MsoIndex3, div.MsoIndex3 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 36pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex4, li.MsoIndex4, div.MsoIndex4 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 48pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex5, li.MsoIndex5, div.MsoIndex5 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 60pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex6, li.MsoIndex6, div.MsoIndex6 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 72pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex7, li.MsoIndex7, div.MsoIndex7 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 84pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex8, li.MsoIndex8, div.MsoIndex8 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 96pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndex9, li.MsoIndex9, div.MsoIndex9 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 108pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToc1, li.MsoToc1, div.MsoToc1 { margin: 6pt 0cm; line-height: 15pt; page-break-after: avoid; font-size: 11pt; font-family: Verdana; font-weight: bold; }p.MsoToc2, li.MsoToc2, div.MsoToc2 { margin: 0cm 0cm 6pt 11.9pt; line-height: 15pt; page-break-after: avoid; font-size: 10pt; font-family: Verdana; }p.MsoToc3, li.MsoToc3, div.MsoToc3 { margin: 0cm 0cm 6pt 24pt; line-height: 15pt; page-break-after: avoid; font-size: 10pt; font-family: Verdana; }p.MsoToc4, li.MsoToc4, div.MsoToc4 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 36pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToc5, li.MsoToc5, div.MsoToc5 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 48pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToc6, li.MsoToc6, div.MsoToc6 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 60pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToc7, li.MsoToc7, div.MsoToc7 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 72pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToc8, li.MsoToc8, div.MsoToc8 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 84pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToc9, li.MsoToc9, div.MsoToc9 { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 96pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoFootnoteText, li.MsoFootnoteText, div.MsoFootnoteText { margin: 0cm 22.7pt 6pt 0cm; line-height: 15pt; font-size: 8pt; font-family: Verdana; font-style: italic; }p.MsoCommentText, li.MsoCommentText, div.MsoCommentText { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoHeader, li.MsoHeader, div.MsoHeader { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoFooter, li.MsoFooter, div.MsoFooter { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoIndexHeading, li.MsoIndexHeading, div.MsoIndexHeading { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: Arial; font-weight: bold; }p.MsoCaption, li.MsoCaption, div.MsoCaption { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; font-weight: bold; }p.MsoTof, li.MsoTof, div.MsoTof { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }span.MsoFootnoteReference { vertical-align: super; }span.MsoCommentReference { font-size: 8pt; }span.MsoPageNumber { font-weight: bold; }span.MsoEndnoteReference { vertical-align: super; }p.MsoEndnoteText, li.MsoEndnoteText, div.MsoEndnoteText { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoToa, li.MsoToa, div.MsoToa { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 12pt; text-indent: -12pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoMacroText, li.MsoMacroText, div.MsoMacroText { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; font-size: 10pt; font-family: "Courier New"; }p.MsoToaHeading, li.MsoToaHeading, div.MsoToaHeading { margin: 6pt 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: Arial; font-weight: bold; }p.MsoBodyText, li.MsoBodyText, div.MsoBodyText { margin: 0cm 0cm 6pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoBodyTextIndent, li.MsoBodyTextIndent, div.MsoBodyTextIndent { margin: 0cm 0cm 6pt 14.15pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoBodyTextFirstIndent, li.MsoBodyTextFirstIndent, div.MsoBodyTextFirstIndent { margin: 0cm 0cm 6pt; text-indent: 10.5pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoBodyTextFirstIndent2, li.MsoBodyTextFirstIndent2, div.MsoBodyTextFirstIndent2 { margin: 0cm 0cm 6pt 14.15pt; text-indent: 10.5pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoBodyText2, li.MsoBodyText2, div.MsoBodyText2 { margin: 0cm 0cm 6pt; line-height: 200%; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }p.MsoBodyText3, li.MsoBodyText3, div.MsoBodyText3 { margin: 0cm 0cm 6pt; line-height: 15pt; font-size: 8pt; font-family: "Times New Roman"; }a:link, span.MsoHyperlink { color: blue; text-decoration: underline; }a:visited, span.MsoHyperlinkFollowed { color: purple; text-decoration: underline; }strong { }p.MsoDocumentMap, li.MsoDocumentMap, div.MsoDocumentMap { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; background: none repeat scroll 0% 0% navy; font-size: 10pt; font-family: Tahoma; }p.Citat, li.Citat, div.Citat { margin: 0cm 22.7pt 6pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; }p.Ballongtext, li.Ballongtext, div.Ballongtext { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 8pt; font-family: Tahoma; }p.Ingress, li.Ingress, div.Ingress { margin: 0cm 0cm 6pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; font-weight: bold; }p.Bildtext, li.Bildtext, div.Bildtext { margin: 0cm 22.7pt 6pt 0cm; line-height: 15pt; font-size: 8pt; font-family: Verdana; font-style: italic; }p.Kommentarsmne, li.Kommentarsmne, div.Kommentarsmne { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; line-height: 15pt; font-size: 10pt; font-family: "Times New Roman"; font-weight: bold; }p.Uppsatstitel, li.Uppsatstitel, div.Uppsatstitel { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; page-break-after: avoid; font-size: 28pt; font-family: Verdana; color: rgb(0, 47, 95); }p.Undertitel, li.Undertitel, div.Undertitel { margin: 6pt 0cm 28pt; line-height: 24pt; page-break-after: avoid; font-size: 14pt; font-family: Verdana; color: rgb(0, 47, 95); }p.Formatmall1, li.Formatmall1, div.Formatmall1 { margin: 6pt 0cm 28pt; line-height: 24pt; page-break-after: avoid; font-size: 11pt; font-family: Verdana; color: rgb(0, 47, 95); }p.Framsidestext, li.Framsidestext, div.Framsidestext { margin: 6pt 0cm 10pt; line-height: 14pt; page-break-after: avoid; font-size: 8pt; font-family: Verdana; color: rgb(0, 47, 95); }p.Rubrik3ejinnehllsfrt, li.Rubrik3ejinnehllsfrt, div.Rubrik3ejinnehllsfrt { margin: 12pt 0cm 6pt; line-height: 15pt; page-break-after: avoid; font-size: 11pt; font-family: Verdana; font-weight: bold; }p.Rubrik2ejinnehllsfrt, li.Rubrik2ejinnehllsfrt, div.Rubrik2ejinnehllsfrt { margin: 24pt 0cm 6pt; page-break-after: avoid; font-size: 16pt; font-family: Verdana; font-weight: bold; }p.Rubrik1ejinnehllsfrt, li.Rubrik1ejinnehllsfrt, div.Rubrik1ejinnehllsfrt { margin: 36pt 0cm 24pt; page-break-after: avoid; font-size: 26pt; font-family: Verdana; }span.BrdtextChar { font-size: 11pt; }span.CitatChar { font-size: 11pt; }span.BrdtextChar1 { font-size: 11pt; }span.CitatChar1 { font-size: 11pt; }p.Liststycke, li.Liststycke, div.Liststycke { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 65.2pt; line-height: 15pt; font-size: 11pt; font-family: "Times New Roman"; }span.BrdtextChar2 { font-size: 11pt; }span.CitatChar2 { font-size: 11pt; }div.Section1 { page: Section1; }ol { margin-bottom: 0cm; }ul { margin-bottom: 0cm; } Vår utgångspunkt har varit att utgå från den fysiska miljö som elever vistas i dagligen och den påverkan den kan ha på deras koncentrationsförmåga. Uppsatsen handlar i teoridelen om vad det innebär att vara koncentrerad samt att ha svårigheter att koncentrera sig. Vi beskriver olika typer av koncentrationssvårigheter, vad perception är, vad som främjar och vad som försvårar koncentrationen. Vi skriver om hur man på olika sätt kan underlätta för elever med primära koncentrationssvårigheter. I undersökningsdelen tar vi reda på vilka visuella stimuli elever utsätts för genom de observationer vi gjort i elevtomma klassrum. Vi har tittat på vilka, och i vilken utsträckning, visuella stimuli förekommer i klassrummen. Resultatet redovisas i en tabell och tolkas sedan i text med hänvisning till det litteraturen beskriver om miljöns påverkan på koncentrationsförmågan. Syftet är att undersöka hur den fysiska klassrumsmiljön är utformad och inredd utifrån ett koncentrationsperspektiv. Resultatet visar att elever utsätts för en oerhörd mängd visuella stimuli och enligt den litteratur vi läst påverkar det koncentrationen negativt.

Syftet med studien är att ta reda på hur elever upplever sin fysiska klassrumsmiljö, hur en önskvärd miljö skulle kunna se ut samt vad de tycker är bra respektive dåligt med sin klassrumsmiljö. Undersökningen utfördes genom en kvalitativ intervju med elever i år 1-3. Eleverna intervjuades i grupp om tre och två olika skolor var med i undersökningen.  Resultatet visar att de flesta elever verkar ganska nöjda med sin klassrumsmiljö. De vill gärna ha en plats att sitta avskilt på samt en bekväm plats där de kan sitta och exempelvis läsa. Många av dem anser att de störs av ljud från andra klassrum och utifrån. De har nästan inga möjligheter att kunna gå undan i klassrummet för att arbeta avskilt eller i mindre grupper, utan får vid behov gå ut i korridoren eller grupprum. De flesta klassrum i studien har dock en samlingsplats i form av ett bord längst ner i klassrummet. Klassrummen är möblerade traditionellt med bänkar eller bord vända mot rummets främre del. Hyllor och skåp är placerade utmed väggarna. Fönstren är placerade längs med ena långsidan i samtliga klassrum och eleverna upplever det som positivt då samtliga fönster är stora och släpper in mycket ljus. Det kan dock vara negativt då solen lyser och klassrummet blir för varmt som arbetsplats.

<p>Syftet med vår studie var att genom observationer och intervjuer undersöka pedagogers och elevers uppfattningar om sin fysiska klassrumsmiljö samt dess påverkan. Med begreppet fysisk klassrumsmiljö menar vi hur ett klassrum är inrett och möblerat. Vi har arbetat utifrån följande frågeställningar:</p><p>• Hur kan pedagoger och elever påverka sin egen klassrumsmiljö?</p><p>• Hur anser pedagoger att eleverna påverkas av klassrumsmiljön?</p><p>• Vad har elever och pedagoger för uppfattningar om sitt klassrum?</p><p>Vi har observerat 4 olika klassrumsmiljöer på två olika skolor, en landsortsskola och en stadsskola, och sedan intervjuat 8 elever och 4 pedagoger. Studien visar att pedagoger och elever har möjligheter att påverka sin miljö, men det kräver ett stort engagemang, idérikedom och till viss del ekonomiska förutsättningar. Studien visar även att pedagogerna anser att eleverna påverkas enormt mycket av sin klassrumsmiljö. I vår studie framkom att detta även gäller för pedagogerna. Vår studie visar också att ju mer pedagogerna engagerar sig i klassrumsmiljön, desto mer visioner får eleverna till att vilja göra ytterligare förändringar.</p>

<p>Detta examensarbete belyser betydelsen som klassrummets utformning har för lärarens arbetssätt. Med utformning menas rummets innehåll; placering av kateder, bänkar/bord, förvaring av arbetsmaterial, samlingsplats/fria ytor etc. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med fem lärare. Lärarna diskuterar vilka för- och nackdelar som tillgång till bänk/bord, samlingsplats, material och utrymmen har i kontexten klassrum och undervisning. Resultatet visar att den fysiska utformningen av klassrummet, beroende på lärarens inställning, kan utgöra både möjlighet och hinder i undervisningen.</p>