<p>Denna uppsats har som sitt syfte att utröna om klassrumsmiljön har någon betydelse för inlärningen. I litteraturbakgrunden diskuteras</p><p>faktorer relevanta för syftet. Faktorer som belyses är färg, ljus, temperatur och luft, ljud och skolmöbler samt rumsutformning. Dessa</p><p>diskuteras med utgångspunkt i hur de påverkar inlärnings- och prestationsförmågan.</p><p>I den empiriska studien intervjuas ett antal barn om deras tankar och åsikter om sin klassrumsmiljö. Intervjuerna har sin utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats. Ansatsen är inriktad på hur individen upplever/uppfattar ett fenomen och i detta fall är fenomenet klassrumsmiljön. Barnen intervjuades i grupper om två personer. Frågorna som ställdes under intervjuerna berörde samma faktorer som diskuteras i litteraturbakgrunden.</p><p>Reslutatet visar att barnen hade både positiva och negativa tankar kring sitt klassrum. De olika faktorerna berörde barnen på olika sätt. Det blir tydlig att en del av faktorerna var mer betydelsefullare än de andra. I resultatsdiskussionen konstateras att barnens tankar på olika sätt påverkar deras förmåga till inlärning och prestation. Slutsatsen är att många olika faktorer i klassrumsmiljön kan påverka barns lärande.</p>

<p>Erfarenheten tyder på att många lärare upplever det som svårt att anpassa undervisningen utifrån varje enskild elevs behov, trots att det står i läroplanerna. Syftet med uppsatsen är att beskriva lärares tankar kring anpassning av undervisning så att den tillgodoser alla elevers behov i en klass. Detta är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med fyra lärare, där vi bl.a. utgick från fallbeskrivningar, som beskriver fem elever med olika behov.</p><p>Den här undersökningen efterfrågar en variation av lärarnas tankar kring anpassning av undervisningen utifrån alla elevers behov. Något som framkom i resultatet var att förhållningssättet gentemot eleverna är viktigt, att läraren bemöter dem med respekt. Resultatet visar även på många konkreta förslag på anpassningar. Slutsatsen i arbetet är att alla elever är olika och att det är lärarens uppgift att se alla elever samt att ta hänsyn till deras förutsättningar och behov.</p>

<p><strong>Abstrakt</strong></p><p> </p><p>Syftet med undersökningen har varit att undersöka två skolor beträffande sitt arbetssätt med elever i behov av särskilt stöd; tillämpade de segregerad eller integrerad undervisning för dessa elever, hur dessa elevers lärmiljö såg ut, hur fungerade samarbetet mellan hemmen, skola och övriga samhällsfunktioner.</p><p> </p><p>Bakgrunden till undersökningen var dels det egna intresset för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd, dels Skolverkets utbildningsinspektions rapport (2007) där de rapporterade att en del kommuner inte följde lagen i sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd.</p><p> </p><p>Författaren valde att göra en jämförande fallstudie med enkät och frågeguide som metod för undersökningen. Två skolor jämfördes och tre lärare svarade på enkätfrågorna.</p><p> </p><p>Resultatet av undersökningen visade att båda skolorna hade någon form av segregerad undervisning för de elever som hade det extra svårt och omfattningen ökade i de äldre årskurserna. De vanliga klassrummen var sällan anpassade för utåtagerande elever med koncentrationssvårigheter m.m. I de högre årsklasserna var samarbetet med hemmen, polisen och resursgruppen (socialtjänsten) betydligt intensivare.</p><p>                                                                                                                                   </p><p>Nyckel ord:</p><p>Elever i behov av särskilt stöd,  klassrumsmiljö, segregerad undervisning, integrerad undervisning, anpassad undervisning.</p>

<p>Syftet med denna C-uppsats var att undersöka om och/eller hur man kan skapa en klassrumsmiljö som befrämjar elevers motivation, prestation och utveckling i den kommunala skolan. För att få svar på denna fråga intervjuades åtta lärare i årskurs ett till fem om hur de uppfattar den fysiska miljön och hur de tror att den kan påverka elevers motivation. Vi använde oss av en kvalitativ intervju av halvstrukturerad typ samt aktuell litteratur i ämnet för att få svar på våra frågor</p><p> </p><p>Studien visar att lärarna anser att den fysiska klassrumsmiljön har stor påverkan på elevernas motivation och lust att lära. I intervjuerna framhöll alla lärare att den fysiska miljön påverkar eleverna på ett eller annat sätt. Flera av lärarna betonade vikten av att eleverna trivs och känner sig välkomna i klassrummet. De anser även att det är viktigt med en mysig och hemtrevlig stämning. Resultatet på vår undersökning visar även att flera av lärarna anser att en varierande och spännande miljö är positivt för elevernas lust och motivation. Flera av lärarna anser att det finns faktorer i ett klassrum som kan bidra till att stimulera och motivera eleverna till en bra prestation. Saker som lärarna uttrycker som önskvärda i ett motiverande klassrum är fler grupprum, avskärmningsväggar, ny teknik såsom smartboard, storbildsskärm och multimedieanläggning.</p><p> </p><p>Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade lärarna framhåller att oavsett den fysiska klassrumsmiljön är det framför allt är mötet mellan lärare och elev som är det viktigaste för elevernas motivation. Slutsatsen är att lärarna anser att det inte är ekonomiska resurser eller nybyggnationer som är avgörande för att lärandemiljön ska bli den bästa – istället anser de att det är lärarens medvetenhet om miljöns påverkan på inlärningen samt elevernas möjlighet att påverka och delta i miljöns utformning som är de viktigaste faktorerna.</p>

Min utgångspunkt för det här arbetet har varit att jag under mina praktikperioder upptäckt att det i nästan alla klasser finns besvärliga elever. Med besvärliga elever menar jag elever som har svårt att sitta still, som pratar utan att begära ordet, som har ett negativt kroppsspråk, som inte följer lärarens anvisningar eller på annat sätt stör läraren och de andra eleverna. Syftet med det här arbetet har varit att ta reda på om det finns någon generell metod för att få en bättre inlärningsmiljö för alla parter i klassrummet. Jag har också velat undersöka vilka olika former denna negati-vitet kan uttryckas i och vad som kan ligga bakom problemet. För att få svar på mina frågor har jag dels in-tervjuat några lärare i de mellersta årskurserna, dels observerat elever i de utvalda lärarnas klasser. Dessutom gav jag lärarna några fördjupningsfrågor där syftet var att ta reda på hur lärarna formulerar sin kunskap. Resultaten visar att det till största delen handlar om pojkar som är besvärliga, och en tänkbar orsak till det kan vara att skolan inte är anpassad till pojkarna. Det är inte heller så att vissa lärare"slipper"de besvärliga eleverna, men erfarenhet gör att man hittar mer eller mindre"säkra kort"i undervisningen. Att ha struktur, ordning och styrning verkar vara en nödvändighet för att få en acceptabel arbetsmiljö. Lärarna anser också att ett gott samarbete med hemmet och lärarkollegiet är av stor vikt.

I detta examensarbete har jag strävat efter att lyfta fram assistenterna som yrkesgrupp i skolan. Detta genom att försöka klargöra vilken roll assistenterna spelar i klassrummet, samt vad som vore önskvärt för en framtida utveckling av den rollen i positiv riktning. Arbetet består av en litteraturgenomgång, en teoretisk referensram samt en resultatredovisning. Utifrån den empiriska undersökningen i detta arbete har jag funnit att assistenterna gestaltar en rad olika roller i klassrummet. Intervjuerna visade att tid är det som skulle behövas för att vidareutveckla rollen som asistent i klassrummet. Min förhoppning är att detta examensarbete kan utgöra ett diskussionsunderlag för lärare och assistenter i deras gemensamma praktik.

Denna uppsats har som sitt syfte att utröna om klassrumsmiljön har någon betydelse för inlärningen. I litteraturbakgrunden diskuteras faktorer relevanta för syftet. Faktorer som belyses är färg, ljus, temperatur och luft, ljud och skolmöbler samt rumsutformning. Dessa diskuteras med utgångspunkt i hur de påverkar inlärnings- och prestationsförmågan. I den empiriska studien intervjuas ett antal barn om deras tankar och åsikter om sin klassrumsmiljö. Intervjuerna har sin utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats. Ansatsen är inriktad på hur individen upplever/uppfattar ett fenomen och i detta fall är fenomenet klassrumsmiljön. Barnen intervjuades i grupper om två personer. Frågorna som ställdes under intervjuerna berörde samma faktorer som diskuteras i litteraturbakgrunden. Reslutatet visar att barnen hade både positiva och negativa tankar kring sitt klassrum. De olika faktorerna berörde barnen på olika sätt. Det blir tydlig att en del av faktorerna var mer betydelsefullare än de andra. I resultatsdiskussionen konstateras att barnens tankar på olika sätt påverkar deras förmåga till inlärning och prestation. Slutsatsen är att många olika faktorer i klassrumsmiljön kan påverka barns lärande.

Erfarenheten tyder på att många lärare upplever det som svårt att anpassa undervisningen utifrån varje enskild elevs behov, trots att det står i läroplanerna. Syftet med uppsatsen är att beskriva lärares tankar kring anpassning av undervisning så att den tillgodoser alla elevers behov i en klass. Detta är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med fyra lärare, där vi bl.a. utgick från fallbeskrivningar, som beskriver fem elever med olika behov. Den här undersökningen efterfrågar en variation av lärarnas tankar kring anpassning av undervisningen utifrån alla elevers behov. Något som framkom i resultatet var att förhållningssättet gentemot eleverna är viktigt, att läraren bemöter dem med respekt. Resultatet visar även på många konkreta förslag på anpassningar. Slutsatsen i arbetet är att alla elever är olika och att det är lärarens uppgift att se alla elever samt att ta hänsyn till deras förutsättningar och behov.

Vårt mål med denna studie var att belysa den fysiska klassrumsmiljön och dess inverkan på elevernas lärande ur ett lärarperspektiv. Vi har gjort intervjuer med lärare på olika skolor, både moderna och äldre skolor som är i behov av renovering för att få en bredd och se om lärares tankar och uppfattningar varierar. Med fysisk klassrumsmiljö så har vi inriktat oss på möbleringen, design och funktion. Där det bästa utifrån aspekter på trivsel och inlärningsklimat finns för barnen. Vi har valt att göra intervjuer med lärare för barn i de tidiga åldrarna, skolår 1-3, för att lyssna och få ett värde till varje enskild lärares uppfattningar. Syftet med vår undersökning var att få reda på lärares olika uppfattningar hur de tänker kring den fysiska klassrumsmiljön. Om tanke och handling hänger ihop då lärare planerar så barnen får den bästa lärande miljön i klassrummet. Frågeställningar som vi har arbetat med är: • Vilken betydelse anser lärarna att den fysiska klassrumsmiljön har för elevernas lärande? • Hur anser lärarna att den fysiska klassrumsmiljön möter barns olika förutsättningar för att lära? • Vad i den fysiska klassrumsmiljön anser lärarna bidrar till en kreativ lärandemiljö? / The purpose of our study was to look at the physical classroom environment and how it influences the children’s learning from a teacher’s point of view. We choose to look at classroom environment on the physic aspect and how it influences pedagogic and the teachers’ vision for the students’ best learning. We have done interviews with teachers on different schools, both modern and older schools that need a make-over. This in hope of that it will give us a broad view and see if thoughts in different schools vary. With physic classroom environment as our subject, we have looked on furniture placement, design and function. There you can find the best learning for the children. We have chosen interviews with teachers as work with children in earlier classes’ year 1-3 as method. This we did because we wanted to listen and understand every teacher’s own apprehension. The purpose of our examination was to find the variation of thoughts from teachers about the classroom environment and if there thoughts influence the classrooms furnishing and organization. We wanted to know if thought and action act together when teacher plan for the children’s best learning in the classroom. Our questions that we have worked with are: • What meaning says the teachers the physical classroom environments have for the children’s learning? • How can teachers make the classroom tribute to different children will learn from different learning styles? • What parts in the classroom say the teachers will tribute to a creative learning environment?

Abstrakt   Syftet med undersökningen har varit att undersöka två skolor beträffande sitt arbetssätt med elever i behov av särskilt stöd; tillämpade de segregerad eller integrerad undervisning för dessa elever, hur dessa elevers lärmiljö såg ut, hur fungerade samarbetet mellan hemmen, skola och övriga samhällsfunktioner.   Bakgrunden till undersökningen var dels det egna intresset för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd, dels Skolverkets utbildningsinspektions rapport (2007) där de rapporterade att en del kommuner inte följde lagen i sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd.   Författaren valde att göra en jämförande fallstudie med enkät och frågeguide som metod för undersökningen. Två skolor jämfördes och tre lärare svarade på enkätfrågorna.   Resultatet av undersökningen visade att båda skolorna hade någon form av segregerad undervisning för de elever som hade det extra svårt och omfattningen ökade i de äldre årskurserna. De vanliga klassrummen var sällan anpassade för utåtagerande elever med koncentrationssvårigheter m.m. I de högre årsklasserna var samarbetet med hemmen, polisen och resursgruppen (socialtjänsten) betydligt intensivare.                                                                                                                                     Nyckel ord: Elever i behov av särskilt stöd,  klassrumsmiljö, segregerad undervisning, integrerad undervisning, anpassad undervisning.