I denna uppsats studeras de utmaningar som religionskunskapslärare möter i dagens mångkulturella skola i Sverige, specifikt inom högstadiet och gymnasiet. Denna analys tar sitt avstamp i religionskunskapslärarens uppdrag att undervisa om religionskunskap i en sekulariserad heterogen skolmiljö, där majoriteten av elever har olika bakgrunder, religioner och kulturer. Målet med denna  studien är att undersöka hur elevernas mångreligiösa och kulturella bakgrund påverkar  undervisningen i  religionskunskap. Studien innehåller två centrala frågeställningar som ska behandlas genom texten gång; Vilka utmaningar upplever religionskunskapslärare när det gäller att undervisa om religionskunskap i en mångkulturell skola i Sverige? Hur påverkas lärarens undervisningsmetoder och strategier av den kulturella och religiösa mångfalden i klassrummet? Studien belyser tre huvudområden; hantering av religionskritik, lyftandet av kontroversiella ämnen och frågor, samt representation och skapandet av ‘safe space’ i det mångkulturella klassrummet. Genom gedigen granskning av litteratur framkommer det att religionskunskapslärare i Sverige står inför flera utmaningar när det kommer till att undervisa om religionskunskap i mångkulturella klassrum. I studien blev det tydligt att läraren oftast var tvungen använda sig av olika undervisningsstrategier, för att  kunna undervisa i religionskunskap på ett givande sätt och samtidigt respektera elevernas varierande religiösa och kulturella bakgrunder. Avslutningsvis indikerar vår studie på att religionskunskapsundervisningen i Sverige står inför stora utmaningar.

This study explores the realm of foreign language speaking anxiety (FLSA) among Swedish upper secondary school students studying English through a mixed-method approach combining surveys and qualitative interviews. By analyzing responses from a questionnaire distributed to a sample of 99 students and conducting in-depth interviews with four participants, this research aims to explore the extent of speech anxiety among the students, its contributing factors, and viable strategies for teachers to mitigate it. Findings reveal multifaceted sources of speech anxiety, ranging from fear of judgment to lack of self-confidence. Additionally, participants provide valuable insights into the role of teachers in addressing this issue, emphasizing the importance of fostering a safe and encouraging learning environment and working with students' self-confidence. This research contributes insights into understanding and addressing speech anxiety in educational settings, offering practical implications for educators to help students.

I detta examensarbete har vi undersökt vilket område klasslärare ansåg att det krävdes mest kompetens inom. Vi har även undersökt vad som är den största utmaningen och inom vilket område klasslärarna önskar mer utbildning då de har en elev med NPS-diagnos i klassrummet som tilldelats ett digitalt verktyg som kompensatoriskt hjälpmedel. Då tidigare forskning pekar på att pedagoger har brister på kompetens inom IT, ville vi undersöka om det fortfarande var så med tanke på att den digitala utvecklingen är snabb. Vi har med hjälp av deltagande klasslärare i en enkätundersökning och tre korta semistrukturerade intervjuer analyserat och presenterat resultatet samt satt det i relation till forskningsbakgrunden i vårt arbete. Resultatet från vår undersökning pekar på att klasslärarna anser att lärarrollens betydelse för relationer och motivation är det område det krävs störst komptens inom då de har en NPS-diagnostiserad elev som tilldelats ett digitalt verktyg som kompensatoriskt hjälpmedel. De anser även att det relationella perspektivet är den största utmaningen då man har dessa elever i klassrummet. Motiveringen till dessa två svar var i stort sett desamma. Klasslärarna menade att om man inte har någon god relation så spelar det digitala kompensatoriska hjälpmedlet ingen roll. Vi fick även en indikation på att klasslärarna trots detta, önskade utbildning inom IT.

<p>Abstract</p><p>The aim of this survey has been to achieve knowledge about Asperger syndrome. What does</p><p>this require of the pedagogue? How should the physical environment be designed in a</p><p>classroom for pupils with Asperger syndrome?</p><p>With qualitative interviews of one special pedagogue and one teacher in class 1-3, the level</p><p>of knowledge has become better about how pupils with Asperger syndrome cope with</p><p>situations in school, but also how the pedagogue can relate by being flexible and by practising</p><p>one’s occupational role professionally.</p><p>There is not a general method that works. It is the pupil on an individual basis who desides</p><p>her or his needs or their capabilities. As a pedagogue it is always walking a tightrope to find</p><p>the path and the solutions in different conflicts that will arise and support the pupils with</p><p>Asperger syndrome with tools to gain understanding for different social situations in the</p><p>classroom.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med undersökningen har varit att få kunskap om vad Asperger syndrom är, vilka krav</p><p>det finns på pedagogen och hur en fysisk miljö bör se ut för elever med Asperger syndrom.</p><p>Med kvalitativa intervjuer av en specialpedagog och en lärare i årskurs 1-3 har vetskapen</p><p>blivit större om hur elever med diagnosen Asperger syndrom klarar av situationer i skolan</p><p>men också hur man som pedagog kan förhålla sig, genom att vara flexibel och utöva sin</p><p>yrkesroll professionellt.</p><p>Det finns inte en given metod som fungerar, utan det är eleven som individ som avgör vad</p><p>just hon eller han behöver eller klarar av. Som pedagog är det en evig balansgång att finna</p><p>vägar och lösningar i olika konflikter som uppstår, samt att ge elever med Asperger syndrom</p><p>verktyg för att få förståelse för olika sociala situationer i klassrummet.</p>

Abstract The aim of this survey has been to achieve knowledge about Asperger syndrome. What does this require of the pedagogue? How should the physical environment be designed in a classroom for pupils with Asperger syndrome? With qualitative interviews of one special pedagogue and one teacher in class 1-3, the level of knowledge has become better about how pupils with Asperger syndrome cope with situations in school, but also how the pedagogue can relate by being flexible and by practising one’s occupational role professionally. There is not a general method that works. It is the pupil on an individual basis who desides her or his needs or their capabilities. As a pedagogue it is always walking a tightrope to find the path and the solutions in different conflicts that will arise and support the pupils with Asperger syndrome with tools to gain understanding for different social situations in the classroom. / Sammanfattning Syftet med undersökningen har varit att få kunskap om vad Asperger syndrom är, vilka krav det finns på pedagogen och hur en fysisk miljö bör se ut för elever med Asperger syndrom. Med kvalitativa intervjuer av en specialpedagog och en lärare i årskurs 1-3 har vetskapen blivit större om hur elever med diagnosen Asperger syndrom klarar av situationer i skolan men också hur man som pedagog kan förhålla sig, genom att vara flexibel och utöva sin yrkesroll professionellt. Det finns inte en given metod som fungerar, utan det är eleven som individ som avgör vad just hon eller han behöver eller klarar av. Som pedagog är det en evig balansgång att finna vägar och lösningar i olika konflikter som uppstår, samt att ge elever med Asperger syndrom verktyg för att få förståelse för olika sociala situationer i klassrummet.

The aim of this study is to visualize the pre-school pedagogy in The Gambia and to discuss the Gambian pre-schools ideal view on pedagogy compared to the Swedish tradition. Through an ethnographically inspired study conducted at a Gambian preschool called SBEC bilingual international school, where I used Interviews and observations as a method to gather my empirical data, I sought answers to my overall questions which was: Which are the pre-schools main visions and values? What is the Gambian society´s view on pre-school education? And what is emphasized in the classroom work? In my results I found that the vision of the pre-school was designed to give something back to the Gambian society and have an impact on the country´s future. I also found that the schools vison had a large impact on the kind of work that went on in the classrooms. The view on the pre-schools in the society varied a bit depending on which perspective that was used. Those who were active in the world of education had a different view on the importance of pre-school education than for example the government in the country. In my discussion I compare my results in relation to the Swedish pre-school tradition and among other things I found that the two countries traditions regarding pre-schools had a common factor in the focus on nurturing the children but differed quite a bit when it came to their view on the pedagogic activities and how they were implemented. / Syftet med den här studien är att visualisera förskolepedagogiken I en gambisk förskola och diskutera den förskolans ideala syn på pedagogik jämfört med med traditionen i svenska förskolor. Genom en etnografiskt inspirerad studie, genomförd på en gambisk förskola som heter SBEC bilingual school, sökte jag svar på mina övergipande frågor genom att använda intervjuer och observationer för att samla in mitt empiriska material. De övergripande frågorna var: Vilka är förskolans huvudsakliga mål och visioner? Vad har det gambiska samhället för syn på förskolleutbildning? Och vad fokuserar arbetet i klassrummet på? I mitt resultat framkom det att förskolans vision var utformad för att kunna ge något tillbaka till det gambiska samhället och kunna påverka landets framtid. Jag fann också att skolans vision hade stor inverkan på vilken sorts arbete som pågick i klassrummen. Samhällets syn på förskolan varierade beroende på vilket perspektiv som användes. De som var aktiva inom utbildningsväsendet hade en annorlunda syn på vikten av förskoleutbildning än till exempel staten i Gambia. I dikussionen jämför jag mitt resultat i relation till den svenska förskolans tradition. Jag fann bland annat att förskolans traditioner i båda länderna hade en gemensam faktor när det gäller uppfostran av barnen men en annorlunda syn på den pedagogiska verksamhet och hur den implementeras.

Den här studien är en etnografisk studie som eftersöker svenskämnets muntlighet och den dolda läroplanen i muntlighet. Studien har observerat en undervisningsgrupp på 19 elever som läser svenska 1 på en gymnasieskola i norra Sverige. Klassrumsobservationer och etnografiska intervjuer har använts som datainsamlingsmetoder och datan har analyserats enligt grundad teori. I arbetet med dataanalysen har teorierna delaktighet, self-efficacy och den dolda läroplanen framträtt som centrala och en generalisering av resultatet har knutits an till tidigare forskning. Resultatet visar på hur klassrumsmiljön möjliggör och begränsar elevers muntliga utveckling, främst för att elevernas olika förutsättningar ger dem olika möjlighet till social delaktighet. Slutsatsen som dras av arbetet identifierar den dolda läroplanen för muntlighet och presenterar hur dess existens påverkar elevers muntlighet i klassrummet. / This ethnographic study investigates students’ orality in the classroom, with the purpose of identifying the hidden curriculum in orality. Factors such as classroom discussions, teachers’ questions, and answers to students, as well as groups in the classroom has been identified as factors that effects the student’s oral progress. The study followed a class of 19 students who takes the course Swedish 1 at an upper secondary school in the north of Sweden. The data collection methods that have been used are classroom observations and ethnographic interviews. The data has been analyzed according to grounded theory. In the process of data analyses, the theories participation, self-efficacy, and the hidden curriculum has been prominent, and the results has been compared to previous research, to strengthen the findings to theory. The results have shown how the classroom environment enables and limits students’ orality progress. Mainly due to, students’ different conditions and background knowledge, which gives them different opportunities for social participation. The findings of the study, identifies the hidden curriculum för orality and presents how its existence effects students orality in the classroom.

Studiens syfte är att undersöka rutiner kring elever med neuropsykiatriska anpassningar och kollegialt lärande med särskilt fokus på NPF-anpassning för gynnsam lärandemiljö. Denna studies frågeställningar söker svar på vilket sätt som skola och fritidshem kan ge en personlig utveckling för elever med diagnosen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) samt hur kollegialt lärande kan vara ett led i arbetet med NPF-anpassningar i skolan. Med ett fokus kring anpassningar och kollegialt lärande undersöks och analyseras verksamheternas möjligheter att vidareutveckla skolpersonal för att ge förutsättningar till en positiv studiemiljö för alla elever, men särskilt för de elever i behov av anpassningar. Teorianknytning i denna studie kan kopplas till den relationella pedagogiken. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper på två grundskolor med två lärare i varje grupp på respektive skola. En av skolorna var belägen i stadsmiljö och den andra skolan var belägen på landsorten i en närliggande kommun. Resultatet ger indikationer på den långvariga, men även direkta nyttan i elevernas mående av att få anpassningar i tidigt skede för att få positiv personlig utveckling. Studiens resultat pekar även på fördelarna med generella anpassningar i förebyggande syfte utifrån kollegialt lärande med lektionsstrukturer som ett mål. Sammanfattningsvis kan resultaten visa tecken på att det relationella arbetet i skola och fritidshem är av yttersta vikt för att bidra till en gynnsam lärandemiljö för alla elever inte enbart de elever med underliggande diagnoser.

Detta är en kunskapsöversikt som redogör om olika metoder för att nå vad en god klassrumsmiljö är och vad det innebär. Denna kunskapsöversikt är baserad på frågeställningarna Vad skapar en god klassrumsmiljö för bild? och Vilka faktorer påverkar dynamiken mellan lärare och elever? I vår sökprocess har vi använt oss av databaserna Eric, ERC samt Swepub. Utifrån en bred pedagogisk utgångspunkt har vi analyserat forskning kring vad det innebär att ha en god klassrumsmiljö, och vilken betydelse den kan ha för bildundervisning i högstadiet. Baserat på frågeställningarna har det möjliggjorts att ta del av olika sätt att behandla och arbeta för en god klassrumsmiljö samt faktorer som påverkar dynamiken mellan lärare och elever. Forskningen berör ämnen som lärarens roll, innovativa lösningar, strategier, miljö och design. Vårt jobb är att angripa frågeställningarna från flera olika håll, för möjligheten  att få  en  variation på att forskningen gett resultat.  Bild är det ämne som är i vårt fokus, men många av strategierna och lösningarna går att applicera på mer än bara bildämnet.

Syftet med den systematiska litteraturstudien är att ge en översikt över forskning om i vilka sammanhang elever är tystlåtna och hur tystlåtenheten relateras till elevernas personliga drag och kompetenser samt om hur alla elever kan involveras i muntligt aktiva klassrum. Studien grundas i tidigare forskning som samlat in sitt material framför allt genom empiriska metoder, som intervjuer, observationer och enkäter. Resultatet visar att det finns många bakomliggande faktorer till att vissa elever håller sig tysta under lektionerna. Rädsla, ångest och blyghet tas upp som orsaker till tystlåtenheten i flera av de publikationer som ingår i översikten. I forskningen som ingår i studien finns även vad läraren kan göra för att hjälpa sina tystlåtna elever. Dessa insatser kan vara att se över lektionsplaneringen och skapa en bra klassrumsmiljö med tydliga regler och riktlinjer men även att skapa goda relationer med eleverna för att kunna möta dem och gynna var och en av dem. Lärarna behöver möta eleverna på olika sätt för att undervisningen ska gynna varje individ. Deltagarna i de empiriska studierna är elever eller studenter, vilket betyder att lärarröster saknas i översikten. Majoriteten av all forskning som studien inkluderar är forskning som berör äldre elever och studenter. Detta visar att forskningen som utförts såväl i Sverige som i andra länder gällande lågoch mellanstadieelevers tystlåtenhet är begränsad.