Som pedagog är det viktigt att kunna inlärningsstilar och undervisningsmetoder för att öka möjligheten för eleverna att ta till sig kunskap i skolan. Genom denna studie ämnar jag att få inblick i hur några verksamma pedagoger planerar sin undervisning utifrån deras elevers lärostilar samt vilken medvetenhet pedagogerna har om inlärningsstilar. Studien kan även bidra till att öka medvetandet hos andra pedagoger om deras sätt att undervisa. Min undersökning riktar sig främst till pedagoger och i andra hand till personer som är intresserade av olika undervisningsmetoder och inlärningsstilar. Mina frågeställningar lyder:Vilka undervisningsmetoder använder de tillfrågade pedagogerna?På vilket sätt framgår det om pedagogerna har en medvetenhet kring inlärningsstilar?I min teoridel tar jag upp några författares tankar kring vikten av pedagogernas medvetenhet kring deras elevers olika sätt att lära. Jag utgår ifrån Dunn & Dunns inlärningsmodell där de betonar fem element (miljön, emotionella, sociala, fysiologiska och psykologiska) som styr inlärningsprocessen. Några undervisningsmetoder som nämns i teoridelen är: samtal och dialog, grupp, par och enskilt arbete samt tekniska verktyg. Jag har använt mig utav en kvalitativintervjumetod där jag intervjuade sex pedagoger som undervisar elever i årskurs 1-6. Min analys och diskussion pekar på att alla informanterna hade en medvetenhet kring att deras elever lärs sig på olika sätt men det var bara en informant som återgav detta i sin praktiska undervisning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den fysiska klassrumsmiljön påverkar elevers motivation att lära och lärarens möjligheter att fullfölja sitt uppdrag enligt läroplanen. Detta för att skapa en medvetenhet kring den fysiska miljöns möjligheter och hinder. Utgångspunkten har varit att se hur faktorer som möblering, ämnes- och programspecifik utsmyckning, estetik, tillgång till grupprum och teknisk utrustning påverkar elever och lärare. Resultatanalysen bygger på intervjuer med lärare, elever och rektorer på tre kommunala gymnasieskolor samt observationer av skolornas klassrum. Avsikten är inte att jämföra skolorna utan ska ses som en möjlighet att få en bredd i arbetet.Resultatet visar att den fysiska miljön i klassrummet påverkar både lärare och elever. Den viktigaste faktorn för alla är utan tvekan tillgången till IT. Eleverna tycker också att möbleringen är viktig och föredrar icke-traditionell möblering. Trots det är de flesta klassrummen på skolorna traditionellt möblerade. Man kan se en tydlig skillnad mellan karaktärs- och kärnämneslärarna både när det gäller möblering och övriga tankar kring den fysiska miljöns betydelse för motivation och lärande. Däremot verkar den fysiska miljön sällan diskuteras bland kärnämneslärarna, om man bortser från IT-tillgången. Slutligen bör noteras att den största påverkansfaktorn för elevernas motivation inte handlar om den fysiska miljön. Det allra viktigaste för dem är nämligen lärarens engagemang.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad verksamma lärare tänker om den fysiska klassrumsmiljön och dess påverkan på barns lärande. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare på två olika skolor. Jag har en övergripande frågeställning och fyra underfrågor för att precisera. Den övergripande frågan lyder:Vad tänker lärare om den fysiska klassrumsmiljöns betydelse för barns lärande?Underfrågorna tar upp inredningens, verktygens, de sociala samspelens och inflytandets och förändringens betydelse för barns lärande och vad lärarna tänkt om detta.De slutsatser jag dragit utifrån min undersökning är·Lärarna har tänkt på att den fysiska klassrumsmiljön påverkar barns lärande men inte alltid hur eller varför. ·De har en tanke bakom val av inredningen för att skapa ett så bra klimat som möjligt för lärande.·Det finns tillgång till verktyg, som t.ex. svenskmaterial, böcker och pennor, men det är inte alltid lika klart att de ska vara lättillgängliga.·Sociala samspel har plats i klassrummen och det finns olika utrymmen för det även om det är trångt ibland.·Barnen har ett inflytande och får till viss del vara med och förändra och detta menar lärarna är mycket viktigt för barns lärande.Nyckelord: barns lärande, fysisk miljö, grundskolans tidigare år

AbstractFysisk miljö och inlärning är skriven av Christel Eriksson och Therese Mårtensson. Vi har valt att göra en undersökning om klassrummets fysiska miljö på två olika skolor, en friskola och en kommunal skola, för att se hur elever kan påverkas av den fysiska miljön i klassrummet. Den fysiska miljön innefattar sådant som möbleringen i klassrummet, ljudnivån och undervisningsmaterial. Den gäller även skolgården, matsalen och andra lokaler på skolan men vi har valt att fokusera oss på klassrumsmiljön. Undersökningen som vi har gjort är kvalitativ och innefattar både observationer och intervjuer med elever och pedagoger. Vi intervjuar även rektorer och speciallärare på de två skolorna som vi valt. Syftet med undersökning är att studera hur den fysiska miljön i skolornas klassrum påverkar elever och vilka skillnader det finns i de olika skolornas fysiska miljö, samt vad dessa eventuella skillnader kan ha för betydelse. Detta gör vi genom att studera och jämföra två olika klassrumsmiljöer. Våra frågeställningar är: I vilken utsträckning arbetar man på skolorna med den fysiska klassrumsmiljön som ett betydelsefullt pedagogiskt verktyg och hur gör man i så fall? På vilket sätt menar skolpersonalen att den fysiska miljön påverkar elever? Hur kan den positiva fysiska klassrumsmiljön påverka eleverna?Nyckelord: Fysisk miljö, friskola, kommunal skola, inlärning, klassrumsmiljö.

I vårt examensarbete har vi intervjuat och observerat två lärare på två skolor, en på vardera skola, då syftet är att undersöka hur samtalet används i sociala samspel i två klassrum, såväl mellan lärare och elev som mellan elev och elev.Våra frågeställningar är Hur ser de två lärarna på det sociala samspelet i klassrummet och vilka tankar har de om samtalets roll och plats? och Vilka olika former av samtal framträder i den sociala klassrumsmiljön?För att kortfattat beskriva vårt problemområde kan vi säga av egna erfarenheter att en del klasser har brist på samtal och här existerar mycket enskilt arbete. På grund av det vill vi närgranska två skolor för att undersöka hur samtalet ter sig i dessa klassrum.Arbetets utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet där vi främst utgår från Vygotsky men även Dysthe. Därmed är den klassrumsmiljö som studien handlar om, det samspel som sker mellan individerna i klassrummet.Resultatet visar på att båda intervjuade lärarna anser att dialogen är den eftersträvande samtalsmetoden. Den visar även på vikten av goda relationer för att ett samtal ska vara så givande som möjligt. I analysen som behandlas i resultatet kan vi se att dialogen är just den eftersträvande metoden men att de båda lärarna använder den olika mycket. Efter att de båda lärarna anser att de har goda relationer i klassrummet, kan vi då vi analyserar se att det stämmer. Vi ser tydligt att majoriteten av eleverna har goda relationer med varandra och med lärarna genom att de hjälper varandra, pratar med varandra och respekterar varandra.I vår slutdiskussion skriver vi om hur vi anser att monologen och dialogen bör samspela i undervisningen och att samtalet är viktigt. Det här samtalet bör därför ges utrymme för, och det i en lugn klassrumsmiljö.Vi avslutar med en tanke kring vidare forskning som rör det fysiska klassrummets betydelse för samtalet.

Skolan är en plats där elever ska inhämta kunskap och hur den platsen är utformad, i form av elevernas placering och klassrummets möblering, kan påverka elevernas möjligheter till inlärning. Den här studien är en kvalitativ intervjustudie där vi samlat in reflektioner, från sju verksamma lärare inom Uppsala län, gällande klassrumsmöblering. Lärarna upplevde att klassrummets möblering, elevers placering och klassrummets utformning har påverkan på elevernas studiero och sociala interaktion. Vidare ämnar studien undersöka om lärare uppfattar några begränsningar att möblera klassrum. Dessutom har en analys gjorts av hur sju lärare resonerar kring klassrumsmöblering för att främja elevernas studiero och sociala interaktion. Studiens resultat visar tydliga kopplingar mellan klassrumsmöblering och att skapa och upprätthålla studiero. Studiens lärare ser möbleringen som ett verktyg för elevernas sociala interaktion och betonar även vikten av att möbleringen öppnar upp för samtal och kamratinlärning. Några av lärarna möblerade sina klassrum i syfte att ge eleven förutsättningar att kunna koncentrera sig och arbeta för att utveckla kunskap i lugn och ro. De flesta av lärarna möblerade sina klassrum i syfte att utöka elevernas möjlighet till samtal, diskussioner och interaktion. Även aspekter som särskilda behov samt elevrelationer kom till uttryck i möblemanget. Samtliga lärare möblerade med hänsyn till såväl elevgruppens som individernas behov och olika sätt att lära. Vidare visade resultatet att eleverna inte gavs inflytande över vilken möblering som skulle vara gällande för klassrummet, men att vissa elevgrupper fick säga till om sina egna placeringar. Studiens slutsatser är att lärarna pekar på att elevers förmåga att koncentrera sig och prestera är kopplad till deras sociala och fysiska skolmiljö och genom att möblera med hänsyn till elevernas möjligheter till studiero och sociala interaktion kan klassrumsmöbleringen fungera som ett direkt verktyg för lärande. Under det självständiga arbetet har jämförelser gjorts mellan olika klassrumsmöbleringar i syfte att få fram resultat till hur lärare upplever klassrumsmöbleringens påverkan på klassrumsmiljö, undervisning samt elevers inlärning.

Many refugees and asylum-seekers have been exposed to traumatic events prior to resettlement. This study examines Swedish language teachers’ understandings of post-traumatic stress disorder (PTSD) among adult refugee students who need to learn the societal language to restart their lives. Using focus groups, teachers discussed their understandings of PTSD, how it manifests itself in the classroom, and how they have changed their teaching to accommodate refugee students with PTSD. The focus group discussions revealed that many teachers were unsure how PTSD manifests, and that they felt insecure in their teaching approaches. Nevertheless, the teachers worked hard to provide a safe place for all students to learn and applied teaching and learning approaches they felt were appropriate for adult learners. These results suggest that teachers’ self-confidence in their abilities to support adult refugee students could be increased through formal training on PTSD.

Syftet med denna studie har varit att få kännedom om hur studiero i klassrummet är kopplat till elevers språkutveckling. Den språkliga utvecklingen är nödvändig för eleverna och för att den ständigt ska kunna utvecklas behövs en lugn och trygg klassrumsmiljö där undervisningen ska kunna bedrivas på bästa möjliga sätt. Studien har utgått ifrån frågeställningarna Vilka ledarskapskompetenser använder lärare för att främja studiero under lektionerna? och Hur reflekterar lärare kring sambandet mellan klassrumsmiljö och elevers språkutveckling? Studien har utförts med en kvalitativ ansats där lärare som varit verksamma på Umeå kommun, Botkyrka kommun, Haninge kommun samt Järfälla kommun berättat om sina tankar och tillvägagångssätt om ämnet. Syftet med att intervjua olika lärare från olika delar i landet har varit för att göra studien så nyanserad som möjligt där flera lärare från olika ställen delat med sig av sina reflektioner och tillvägagångsätt i sitt yrke. Resultatet indikerade att klassrumsmiljön är starkt kopplat till elevers språkutveckling och att det inte går att förbise detta. Ett lugnt och tryggt klassrumsklimat är nödvändigt för att eleverna ska kunna ständigt stimulera sitt språk på bästa möjliga sätt. Enligt samtliga respondenter var goda lärar- och elevrelationer avgörande för att skapa studiero och trivsel i klassrummet. Lärarna bör således ständigt sträva efter att skapa goda relationer till sina elever eftersom det ger goda förutsättningarna till att skapa ett trivsamt klimat där en ömsesidig respekt mellan alla parter blir befintlig. Sammanfattningsvis ansåg samtliga lärare att strävan för att skapa en god arbetsro kan vara komplex, men att det är ett aktivt ledarskap hos pedagogen som är nödvändig där goda och tillitsfulla relationer till eleverna är centralt. Pedagogerna delade synpunkten om att en trygg klassrumsmiljö stimulerar elevernas språkutveckling och därför är dessa delar nödvändiga för att läraren ska kunna bedriva en undervisning som ger förutsättningar för en god språkutveckling bland eleverna. / The purpose of this study has been to gain knowledge about how a good classroom environment is connected to pupils' language development. Language development is necessary for pupils and in order for it to be constantly developed, a good classroom environment is desirable. The study has been based on the questions What leadership skills do teachers use to promote a calm and good classroom environment? and How do teachers think about the connection between a good classroom environment and pupils’ language development? The study has been carried out with qualitative methods and five interviews were conducted with different teachers from the country where they have talked and discussed about their thoughts on the subject. The results showed that the teachers believed that the classroom environment is strongly linked to pupils' language development and that it is necessary for the teachers to create good relationships with their pupils in order to create a good classroom climate. Teachers should therefore constantly strive to create good relations with their pupils as it provides good conditions for creating a good learning climate. Overall, the teachers considered that the striving to create a good learning environment can be complex, but an active leadership of the teacher is necessary where good relationships with pupils are a central part. The teachers also considered that a good classroom environment bring better language development among pupils, therefore, a good classroom environment is necessary so the teacher can be able to conduct a teaching that provides the conditions for good language development.

<p>I detta examensarbete har jag strävat efter att lyfta fram assistenterna som yrkesgrupp i skolan. Detta genom att försöka klargöra vilken roll assistenterna spelar i klassrummet, samt vad som vore önskvärt för en framtida utveckling av den rollen i positiv riktning. </p><p>Arbetet består av en litteraturgenomgång, en teoretisk referensram samt en resultatredovisning. Utifrån den empiriska undersökningen i detta arbete har jag funnit att assistenterna gestaltar en rad olika roller i klassrummet. Intervjuerna visade att tid är det som skulle behövas för att vidareutveckla rollen som asistent i klassrummet. </p><p>Min förhoppning är att detta examensarbete kan utgöra ett diskussionsunderlag för lärare och assistenter i deras gemensamma praktik.</p>

<p>Min utgångspunkt för det här arbetet har varit att jag under mina praktikperioder upptäckt att det i nästan alla klasser finns besvärliga elever. Med besvärliga elever menar jag elever som har svårt att sitta still, som pratar utan att begära ordet, som har ett negativt kroppsspråk, som inte följer lärarens anvisningar eller på annat sätt stör läraren och de andra eleverna.</p><p>Syftet med det här arbetet har varit att ta reda på om det finns någon generell metod för att få en bättre inlärningsmiljö för alla parter i klassrummet. Jag har också velat undersöka vilka olika former denna negati-vitet kan uttryckas i och vad som kan ligga bakom problemet. För att få svar på mina frågor har jag dels in-tervjuat några lärare i de mellersta årskurserna, dels observerat elever i de utvalda lärarnas klasser. Dessutom gav jag lärarna några fördjupningsfrågor där syftet var att ta reda på hur lärarna formulerar sin kunskap.</p><p>Resultaten visar att det till största delen handlar om pojkar som är besvärliga, och en tänkbar orsak till det kan vara att skolan inte är anpassad till pojkarna. Det är inte heller så att vissa lärare"slipper"de besvärliga eleverna, men erfarenhet gör att man hittar mer eller mindre"säkra kort"i undervisningen. Att ha struktur, ordning och styrning verkar vara en nödvändighet för att få en acceptabel arbetsmiljö. Lärarna anser också att ett gott samarbete med hemmet och lärarkollegiet är av stor vikt.</p>