Kommunikation kan ske via tal, skrift eller kroppsspråk. Elever kommunicerar dagligen både hemma och i skolan. Syftet med studien är att undersöka vad som kan påverka elevers muntliga förmåga, där studien är avgränsad till kommunikativa förhållningssätt, arbetsmetoder och klassrumsmiljö. En annan avgränsning är att studien genomförs på endast en skola eftersom det är begränsat med tid och resurser. Studien grundas på en kvalitativ ansats och de verktyg som används är observationer i två klasser och intervjuer med två lärare. Det hermeneutiska paradigmet och det sociokulturella perspektivet är den teoretiska ramen för studien. Under observationerna framkommer det att dialogisk, interaktiv, icke- interaktiv och auktoritativ kommunikation genomsyrar klassrummen. Dessutom visar resultatet att den arbetsmetod som lärarna använder mest är grupparbeten och att mindre grupper är mest givande. Det som framkommer under intervjuerna är att lärarna anser att relationer och motivation är sammanvävda och påverkar varandra, vilket överensstämmer med den tidigare forskningen.

Undersökningar har visat på ett minskat läsintresse bland barn och unga de senaste åren, samtidigt som samhället kräver en utvecklad läsförmåga. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vad forskning säger om vilka faktorer som påverkar lågstadieelevers läslust och vilka effekterna är av de metoder som används för att väcka elevers läslust i klassrummet. Denna litteraturstudie består av de två forskningsfrågorna: ”Vad säger forskningen om vilka faktorer som påverkar läslusten i lågstadieklassrum?” och ”Vad säger forskningen om de metoder som används för att väcka lågstadieelevers läslust i klassrummet och om vilka effekter de har?”. För insamling av data gjordes sökningar i databaser, där sökord användes för att hitta forskning relevant för studiens syfte.  Artiklarna som presenteras i studien har analyserats utifrån en tematisk analys, där kodning av data resulterade i fyra teman. Resultatet visar att klassrumsmiljö och elevinflytande är faktorer som påverkar elevers läslust i klassrummet. Av resultatet framgår det även att interaktiv läsning och läsaktiviteter i klassrummet bidrar till ökad motivation bland eleverna. Samtidigt talar forskning för att lärare har ett stort ansvar i att se till elevers olika förutsättningar när de väljer aktiviteter i syfte att utveckla elevers läsning. Betydelsen av lärares inflytande, såsom att vara en förebild och att ta hänsyn till elevers olika förutsättningar, är också något som framkommer av resultaten i denna studie. / Surveys have shown a reduced interest in reading among children and young people in recent years, while society demands a developed reading ability. The purpose of this study was to investigate what research says about what influences the love of reading among primary school students and what the effects are on methods used to increase reading motivation in classrooms. This literature review consists of the two research questions: “What does research say about which factors influence the love of reading in primary classrooms?” and “What does research say about methods used in classrooms to arouse interest in reading among students and about what effects they have?” For data collection, searches were conducted in databases, in which keywords were used to find research relevant to the aim of this study. The articles presented in this study were analyzed through a thematic analysis, where coding of data resulted in four themes. The result shows that the design of the classroom and student influence are factors that affects the reading motivation in the classroom. It is also shown in the results that interactive reading and reading activities in the classroom increases reading motivation among students. The importance of teachers’ influence, such as being a role model and taking students’ different needs into account when choosing activities, is also something that emerges from the results of this study.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftar till att med hjälp av nationell och internationell forskning undersöka hur lågstadielärares didaktiska kompetens kan främja elevers kommunikativa kompetens i klassrummet. Studiens utgångspunkt är de centrala begreppen: didaktisk kompetens, kommunikativ kompetens och klassrumsmiljö. I denna systematiska litteraturstudie har vi använt den nationella databasen SwePub och de internationella databaserna ERIC och PsycINFO för att få tillgång till ett bredare forskningsfält. Det material som slutligen framtogs efter urvalsprocessen är 20 publikationer, varav sex som är nationella och 14 som är internationella. Metoden som sedan valdes inför analysering av materialet var en innehållsanalys som resulterade i att två huvudkategorier skapades: klassrumsmiljö och lärmetoder. Resultatet visar att det är betydelsefullt att lärare har kunskap om att den fysiska och den sociala klassrumsmiljön inverkar på utvecklingen av elevers kommunikativa kompetens. Några framgångsrika lärmetoder som lyfts i resultatet är samarbetslekar, grupparbete och återkoppling. Det sammanställda resultatet visar även att lågstadielärares didaktiska kompetens i relation till klassrumsmiljö och lärmetoder är av vikt vid främjandet av elevers kommunikativa kompetens.

Syftet med denna intervjustudie är att med en vetenskapligt kvalitativ metod undersöka hur motivation hos elever skapas utifrån yrkesverksamma historielärares perspektiv, samt hur detta skapande förhåller sig till motivationsteorier. Sju lärare fördelat på två grundskolor och ett gymnasium, har intervjuats. Svaren från intervjuerna har bearbetats separat och sedan analyserats utifrån motivationsteorier. Resultatet visar att lärarna ser egenskaperna i rollen som lärare vara den primära faktorn i skapandet av motivation hos eleverna. Dessa är att vara en god berättare, engagerad, ha goda ämneskunskaper och ha förmåga att kunna beröra elever. Elever i denna ålder befinner sig på en rad olika mognadsnivåer, vilket uttrycktes som betydande för möjligheter och användande av metod, i skapandet av elevmotivation. I frågan om ämnet historia har några unika motivationsfaktorer, så kan inget enhetligt svar påvisas. Det nämndes av en lärare att det hos vissa individer, oftast pojkar, förekommer ett starkt intresse för krig och väpnade konflikter. Detta skulle kunna användas av läraren i historieundervisningen genom att utgår från liknande händelser och utvidga dessa till historiska samband. / The purpose of this interview study is to examine, by scientific method, how motivation should be created from the perspective of professional working teacher’s of history, and how this creating stands in relation to motivation theories. Seven teachers divided into two nine-year compulsory schools and one upper secondary school have been interviewed. The answers from the interviews have been adapted separately and then analysed from motivation theories. The result show that the teachers consider that the primary factors for creating motivation of students is the qualities that the role of a teacher has. These qualities are to being a good storyteller, being absorbed in the matter, have good subject knowledge and a power to touch students mind. Students in this age find oneself in different maturity level, which expressed as important factor for the possibilities and for methods used when creating motivation of students. No homogeneous answer was given for the question if the subject of history has unique factors for motivation. It was mention by one teacher that a strong interesting for war and armed conflicts could occur in some individuals; in the most cases these were boys.The teacher when teaching in history could use this, by using similar events from the history and by expanding these to a history relation.

Kunskapsöversiktens syfte är att belysa bildpedagogik genom kritisk pedagogik, identitet och identitetsskapande. Detta undersöker vi genom utvalda artiklar, där vi lyfter fram de olika metoderna och resultaterna i artiklarna. Genom en systematisk undersökningsprocess hittade vi och valde ut artiklar som är relevanta för vårt syfte. Resultatet visar att de valda artiklarna har alla inkludering i åtanken, men på olika sätt. De skriver om att nå ett inkluderande klassrumsklimat, men skiljer sig åt i teorier och metoder. Artiklarna utgick ifrån bild-, kritisk-, feministisk-, bisexuell-, ‘Atkinsons’- och ‘slow pedagogy’. Tabitha variety Patience Millet skriver i sin artikel Queering the Art Classroom: Queering Matters (2019) om professor Dennis Atkinsons pedagogiska metoder, som en teori inom kritisk pedagogik. Syftet med dessa pedagogiska teorier är att fokusera på elevernas processer och hur eleverna utvecklar deras kritiska tankar i bildämnet. Vi drar paralleller till den svenska Läroplanen för gymnasieskolan (2011), för att kunna sätta den internationella kontexten i en nationell kontext, i jämförande syfte. Genom analyser av studiens material kan vi se att många av artiklarna har ett liknande fokus eller tema. Med andra ord, för att skapa tolerans i klassrummet genom samtal och uppgifter som främjar normkritiskt tänkande. Detta för att nå önskad inkludering. Avslutningsvis visar artiklarna av Keifer-Boyd (2007); Nathanson (2009); Page (2017); Payne (2010); Yescavage och Alexander (1997); Zebracki (2020) på implikationer för vår yrkesprofession genom exemplifieringar av konsekvenser gentemot läraren, som diskuteras i underrubriken konsekvenser inom bildpedagogik och kritisk pedagogik.

Föreliggande empiriska studie syftar till att bidra med kunskap om hur lärares didaktiska val tillsammans med klassrumsmiljön kan ge tystlåtna elever i de tidiga skolåren förutsättningar att delta under samtal i svenskämnet. Med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med lärare verksamma i årskurs 1–3. Centrala begrepp för studien är tystlåtna elever, samtal och klassrumsmiljö. Resultaten visar att lärare arbetar medvetet med stöttning av enskilda elever på individnivå i form av makro-, meso- och mikrostöttning. Lärarna använder sig även av instrumentellt och emotionellt stöd på gruppnivå. Resultatet visar att lärare är väl medvetna om hur de nyttjar den fysiska klassrumsmiljön för att ge elever möjlighet att delta i samtal. Samtliga lärare är noga med att understryka vikten av ett gott klassrumsklimat för att tystlåtna elever ska våga tala. De intervjuade lärarna berättar om gynnsamma metoder för att inkludera tystlåtna elever i klassrumssamtal. Studien visar att lärare behöver ge elever tid att utveckla sin muntlighet i mindre och större sammanhang. Lärare behöver även variera sin undervisning för att låta tystlåtna elever göra sina röster hörda genom andra uttryckssätt än verbalt.