<p>Syftet med vår studie var att ta del av pedagogers syn kring kränkande behandling. Vi gjorde en enkätundersökning. I enkäten använde vi oss av kvantitativa frågor, fasta svarsalternativ samt kvalitativa frågor, öppna svarsalternativ. Den lämnades ut till personalen på två F-5 skolor i två kommuner. Vårt resultat visar att pedagogerna önskar sig mer kompetensutbildning och mer tid för att kunna arbeta förebyggande. Det framkom också hur svårt det kan vara att tolka om en situation är en kränkande behandling eller om det är en del i barns socialisering. Något som också framkom i studien var att det inte finns en metod på skolorna för att förebygga kränkande behandling, utan att skolans personal använder flera olika modeller.</p><p>Våra slutsatser är att det blir svårt att för skolorna att hålla nolltolerans, om pedagogerna själva inte är överens om en situation är kränkande eller inte.</p>

Läroplanens övergripande mål är att alla elever ska uppnå kunskapsmålen. Det finns dock många elever som riskerar att inte uppnå dessa mål. Med utgångspunkt från studiens syfte om att öka förståelsen för arbetet med elever som riskerar att inte uppnå kunskapsmålen på grund av passivt beteende har vi undersökt hur lärare beskriver dessa elever. Vi har även undersökt hur lärare utformar undervisning och klassrumsmiljö för dessa elever, samt vilket pedagogiskt bemötande lärare ser som viktigt för att elever med passivt beteende ska kunna uppnå kunskapsmålen. Vi har också sökt svar på vilka svårigheter lärarna upplever i arbetet med dessa elever. Vi har genomfört sex kvalitativa intervjuer med lärare verksamma i år 1-5. Undersökningen visar att lärarna har erfarenheter av elever med passivt och drömmande beteende som har svårt att uppnå kunskapsmålen. De anser att dessa elever ofta saknar egen drivkraft och därför har svårt att självständigt föra sitt arbete framåt. Lärarna i studien betonar vikten av styrning, tydlighet och struktur, både i undervisning och i klassrumsmiljö. Tät tillsyn och regelbunden återkoppling i form av styrning och stimulans anses som avgörande faktorer för inlärning. Lärarna menar att det är betydelsefullt med korta och konkreta instruktioner som ges både muntligt och skriftligt. Även arbetsuppgifterna bör vara väl avgränsade och på rätt nivå. Uppmuntran och positiv feedback anses som något centralt och avgörande, i synnerhet för elever med passivt beteende. Som lärare är det viktigt att visa på framstegen och uppmärksamma elevernas starka sidor. Vidare är det av stor betydelse att aktivt arbeta med att utveckla en tillåtande stämning och en acceptans för olikheter i klassen. Enligt lärarna är en av svårigheterna i arbetet med elever med passivt beteende tidspressen, vilket påverkar möjligheten att individualisera och utveckla arbetssätten. En annan svårighet är bristen på respons från eleverna. Dessa elever behöver en lugn inlärningsmiljö vilket inte alltid är lätt att skapa. Elevgrupperna är stora och lokalerna bristfälliga. Läraren måste ta hänsyn till många elever i klassen och till elever med andra svårigheter. Detta innebär att det hela tiden är risk för störningar i samspelsprocessen mellan läraren och eleven med passivt beteende.

No description available.

This essay is about classroom environment, what kind of impact it has on pupils’ learning, how to create a good classroom environment and how the style of leadership relates to the classroom environment. This is a qualitative study conducted by four informants. This essay is based on Lev Vygotiskijs perspective of the "sociocultural perspective", which is based on the theory that humans act upon their knowledge and experience, depending on the opportunities that the environment provides. The purpose of this study is to examine how three teachers, who teach younger ages, organize the environment in their classrooms. The goal of this study is to find out what the interviewed teachers perceive as good classroom environment. Also how the environment affects pupils’ learning and what the teachers keep in mind when they furnish their classrooms. Furthermore, to find out how the teachers reason about the relationship between the classroom environment and management style. The results show that the teachers’ experiences and the teachers’ views on the classroom environment did not vary much but I experienced the answers in a similar way. The result also show that all teachers’ are using the term definiteness and that the term should have a central role in teaching but the term humility also should be seen in the teaching.

Syftet med denna studie har varit att få fördjupad kunskap om lärares uppfattning om sitt ledarskap i klassrummet och vilken betydelse lärare anser att ledarskapet har för klassrumsklimatet/miljön och elevers studieresultat. Utifrån syftet med studien har jag tagit del av relevant litteratur och tidigare och aktuell forskning i ämnet samt fördjupat mig i generell systemteori och utvecklingsekologisk systemteori som fått utgöra grunden för uppsatsens teoretiska förankring. Studien har en kvalitativ forskningsansats, där individuella kvalitativa intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Sammantaget intervjuades sju grundskollärare med erfarenhet av undervisning i årskurserna 1-9, inom den ordinarie grundskolan. Studiens resultat utgörs endast av dessa lärares uppfattningar om sitt ledarskap i klassrummet och dess inverkan på klassrumsklimatet/miljön och elevers studieresultat. Enligt studiens resultat präglas ett bra ledarskap generellt sett av tydlighet. Utmärkande för ett bra ledarskap direkt kopplat till lärares ledarskap präglas framförallt av det som är utmärkande för ett demokratiskt ledarskap. En bra pedagogisk ledare beskrivs som lyhörd, engagerad, inkännande, förtroendeingivande, relationsskapande och som en ledare som ”bryr sig om” sina elever. Läraren och lärarens personlighet anses ha stor betydelse för att skapa ett gynnsamt klassrumsklimat som präglas av trygghet och studiero. Vidare betonas lärarens undervisande roll och betydelsen av att som lärare ha ett demokratiskt förhållningssätt. Slutligen visar studiens resultat på möjliga samband mellan lärarens ledarskap och elevers resultat. Sambandet anses framförallt bygga på hur läraren är som individ och på lärarens förhållningssätt. Dessa faktorer anses enligt studien vara grundläggande för att genom ledarskapet skapa ett gynnsamt klassrumsklimat där elever kan utvecklas och prestera.

Den här uppsatsen handlar om elever med Ushers syndrom och inkludering i klassrummet. Ushers syndrom består av en kombinerad syn- och hörselnedsättning och synen försämras med tiden framförallt i synfältet. Med Ushers syndrom innebär det även svårigheter att se i mörkret. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur inkludering kan skapas i klassrummet utifrån elever på aktörsnivå och skolan och lärare på institutionell nivå. Anpassningarna är viktiga faktorer för att eleverna ska bli inkluderade och jag undersöker även vilka anpassningar som uppstår och hur går de tillväga för att lösa problem i klassrummet. Denna uppsats utgår från en etnografisk ansats och studiens empiri består av intervjuer med elever, läraren, dövblindsamordnaren, en klassrumsobservation och styrdokument. Dessa empirier presenteras i resultatredovisningen med fokus på elever med Ushers syndrom och inkludering på olika nivåer som skolan, läraren och klassrummet. Studien har visat att skolan och lärarens bemötande är en betydande faktor för inkluderingsprocessen. Forskningen har betonat att det är hela verksamheten som ska förändras i ett inkluderingsarbete. Ett bra bemötande innebär att dessa aktörer med anpassningar ser till att eleverna med Ushers syndrom får uppleva inkludering. Anpassningarna som visats i studien är lärarens klädsel, belysning, turtagning i samtal och tekniska hjälpmedel. Det har konstaterats att elever med Ushers syndrom också själva har en del i inkluderingsarbetet genom att framföra sina behov eftersom behovet varierar från elev till elev. Det har framträtt i studien att det inte är lätt att framföra sina behov direkt eftersom elever inte vill avvika från normen i klassrummet som består av döva elever och teckenspråk.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur klassrummet och undervisningen utformas för att skapa förutsättningar för koncentration hos eleverna. För att få reda på detta använde vi oss av intervjuer med och observationer av åtta olika lärare i skolår 1-3, där fokus låg på lärarnas arbetssätt och klassrumsmiljöerna. Resultaten visade att många lärare nämnde att de skapade förutsättningar för koncentrationen genom att hålla lugnet i klassrummet. Undervisningen formades så buller ändå existerade i klassrummet och det visade sig att de flesta elever ändå jobbade med det som de skulle i denna miljö. De elever som önskade lugn och ro fick tillgång till ett annat rum där de kunde få jobba ifred. Ingen elev är den andra lik och alla de bra arbetssätt vi fått ta del av måste anpassas för just den elev och elevgrupp som man undervisar för. Inget arbetssätt är det rätta för alla elever och det är ett komplext uppdrag att anpassa för alla individer i ett och samma klassrum när även klassrummens utformning är en avgörande faktor. Vissa av lärarna möblerade klassrummen så att alla elevers behov kunde tillgodoses. De visade sig att samlingsmattan var en av de mest betydande delarna i klassrummet. På mattan kunde läraren ha ögonkontakt med alla elever och på så sätt kunde eleverna lättare ta till sig instruktionerna. En instruktion som eleverna förstår skapar bra förutsättningar för koncentration.

Syftet med vår studie var att ta del av pedagogers syn kring kränkande behandling. Vi gjorde en enkätundersökning. I enkäten använde vi oss av kvantitativa frågor, fasta svarsalternativ samt kvalitativa frågor, öppna svarsalternativ. Den lämnades ut till personalen på två F-5 skolor i två kommuner. Vårt resultat visar att pedagogerna önskar sig mer kompetensutbildning och mer tid för att kunna arbeta förebyggande. Det framkom också hur svårt det kan vara att tolka om en situation är en kränkande behandling eller om det är en del i barns socialisering. Något som också framkom i studien var att det inte finns en metod på skolorna för att förebygga kränkande behandling, utan att skolans personal använder flera olika modeller. Våra slutsatser är att det blir svårt att för skolorna att hålla nolltolerans, om pedagogerna själva inte är överens om en situation är kränkande eller inte.

Syftet med detta arbete var att synliggöra hur den fysiska lärmiljön kan främja barn i deras lärande. Vi ville ta reda på hur lärare arbetar för att utveckla barns lärmiljö. Vi ville även ta reda på hur barnen uppfattar sin lärmiljö samt hur de önskar att deras lärmiljö ska se ut. Vi ville även undersöka hur lärare anser att barnen gynnas i sitt lärande av att arbeta i en välplanerad lärmiljö. För att ta reda på detta genomförde vi en kvalitativ datainsamlingsmetod med semistrukturerade intervjuer för att synliggöra barn och lärares tankar kring ämnet. Det resultat vi funnit visar att både barn och lärare anser att den fysiska lärmiljön har stor betydelse för barnen då de spenderar mycket av sin tid i skolan. Resultatet visade även att trivsel främjar barnens lärande och utveckling. Barnens delaktighet i utvecklingen av lärmiljön såg olika ut beroende på lärarnas inställning till förändring samt skolans förutsättningar. Hinder som lärarna tog upp var främst platsbrist och deras egen kreativitet. Ett flexibelt klassrum med rum i rummet möjliggör en variation av arbetssätt som uppskattas av både barn och lärare.

En stor del av barnens liv spenderar de i skolornas lokaler. I skolans klassrum ska eleverna utvecklas och undervisas och där ska även många olika typer av aktiviteter och interaktioner ske. Förutsättningarna som skolbyggnaden och klassrummen har påverkar elever och lärare exempelvis ergonomiskt och ljudmässigt. Det är därför viktigt att reflektera över den fysiska miljön och vilka pedagogiska konsekvenser den medför. Det är relevant för oss som lärarstudenter att få kunskaper om hur vi som framtida lärare ska planera lärandemiljön. Vilka krav vi kan ställa samt vem som bär ansvaret så att vi också kan påverka framtidens skola och klassrum. Studien har gjorts i syfte att få reda på hur de intervjuade lärarna tänker kring den fysiska miljön när de möblerar och utformar sina klassrum. Vi önskar att med denna studie visa att klassrumsmöbleringen är mer än bara bänkar i olika formationer. Den här studien är en kvalitativ intervjustudie där vi har intervjuat tre lärare och en rektor inom Stockholmslän angående klassrumsmöblering. Studiens resultat visar att de intervjuade ser klassrumsmöblering och lärmiljön som viktig och att det har en stor betydelse för eleverna och undervisningen hur dessa utformas. Vi konstaterar att ett tydligare ansvar gällande skolbyggandet och skolans fysiska miljö vore eftersträvansvärt. Likväl vore det positivt med ett övergripande samarbete mellan pedagoger, lärare, arkitekter, kommuner och beslutsfattare för att kunna planera byggandet och upprustningen av skolor som då kan anpassas efter de behov och syften som undervisningen kräver.