Den här studien är ett pilotprojekt där visuell management har tillämpats i syfte att förbättra kommunikationen och samverkan i designprocessen mellan designer och klient. För att kunna göra ett förbättringsarbete har aktionsforskning tillämpats i samarbete med en designer på en webbyrå. Metodiken har inneburit att det först har gjorts en kartläggning på den befintliga designprocessen i ett skarpt projekt för att ta fram de behov som finns gällande information, dokumentation och kommunikation. Vidare i processen har dessa behov formats via ett processverktyg som applicerats på plattformen Trello i form av en visuell tavla. Förutsättningarna har därmed kunnat skapas för att testa processverktyget i ett annat av designerns riktiga designprojekt. Eftersom plattformen Trello är webbaserat har designprocessen via processverktyget kunnat observeras och kontinuerligt dokumenteras. Vidare har mer information kring upplevelsen av designprocessen samlats in genom samtal och intervju. Resultatet visade att försöket till förändringsarbetet har varit positivt och något som designern respektive webbyrån kommer fortsätta att jobba vidare med. Studien har bidragit till att upplysa visuell management som ett alternativt arbetssätt för designers att driva designprocessen i samarbete med sina klienter. Tillämpningen av visuell management har därmed också bidragit till en mer strukturerad och engagerad designprocess, där det tydligt går att se vad designern behöver leverera och vad som har godkänts av klienten.

Genom studien har jag kommit fram till att det nära samarbete som klient och personligt ombud har, gör att informanterna upplever sin situation med personligt ombud bra. Det innebär att informanterna upplever sin vardag bättre, sedan de fick tillgång till personligt ombud. Informanterna har genom personligt ombud fått ökad kontroll över sitt liv, eftersom de upplever att de har bättre förutsättningar vid myndighetskontakter när deras personliga ombud hjälper dem med detta. Det positiva bemötandet från de personliga ombuden är A och O, klienterna känner sig både sedda och förstådda. Även då mina informanter och de personliga ombuden har olika åsikter, kan de resonera. Informanterna i min studie upplever att där blir en dialog, att de personliga ombuden lyssnar på dem. Stödet från de personliga ombuden gör att medverkan för informanterna underlättas vid myndighetskontakter, dels för att de får konkret hjälp. Men också för informanterna upplever att närvaron av de personliga ombuden gör att myndighetskontakter blir positivare. Det positiva bemötandet informanterna får från sina personliga ombud är viktigt, de upplever att de blir respekterade. Informanterna upplever att deras livssituation blivit bättre, eftersom de har fått hjälp med att reda ut sin svåra ekonomiska situation. De upplevde att deras personliga ombud varit och är, ett stöd för dem. Men särskilt i början av kontakten, när informanterna själva ansåg att de inte hade förmågan att klara vardagen. De upplever att stödet från de personliga ombuden, har gett dem bättre självförtroende som gjort att de blivit socialt aktivare.Payne (2002) menar att empowerment har blivit ett allt viktigare synsätt när det gäller social utveckling, men också att det finns en stor fara i detta arbetssätt. När man flyttar över makten från omgivningen kan klienten bli utan stödåtgärder, om klienten inte har uppnått tillräcklig förmåga själv att hantera ansvaret som det innebär. Men utifrån intervjuerna så har klienten inte blivit utan stödåtgärder, utan snarare att deras personliga ombud finns kvar. Men i mindre utsträckning än i början av deras kontakt, eftersom behovet av hjälp inte är lika stort nu. Jag upplevde att klienterna kände en trygghet, de vet att deras personliga ombud finns kvar som ”back upp”. Denna vetskap gör att klienterna vågar agera på egen hand. Dels för att klienterna har blivit självständigare, för att deras självförtroende har växt. Men också för att deras sociala kompetens har ökat. Dessutom tog de personliga ombuden i inledningsskedet av kontakten tag i det som var akut, som skuldsanering, bostadsbidrag etc. Detta har gjort att de praktiska problemen blivit mindre eller att de inte finns längre, men också att klienterna faktiskt i den nära kontakten med sina personliga ombud till viss del har lärt sig hur de själva ska agerar.De främsta framgångsfaktorerna för klienterna som jag upplever det, är bemötande från de personliga ombuden. Bemötandet var centralt i alla intervjuerna, och viktigt för klienterna. Klienterna upplevde att deras personliga ombud var hjälpsamma, snälla, lyssnade, var trevliga och förstående. Detta tolkade jag som en avgörande betydelse för klienterna skulle orka gå in i en empowerments-process. Enligt Boman & Jönsson (2006) måste vi utgå från att alla är olika snarare än att alla än lika. Där ett bra bemötande ofta handlar om vilka föreställningar om funktionshinder som finns hos personer utan funktionshinder, där våra attityder påverkar våra handlingar. Det är inte ovanligt att funktionshindret överskuggar allt och ger full identitet och föreställningar om svaghet och oförmåga vilket får förödande konsekvenser för den enskilde individen som inte följer normen eller kan ta för sig i samhället. Dessa konsekvenser begränsar de personliga ombuden genom att de möter klienterna med förståelse och tid, de möts som två individer.Genom intervjuerna har också träffpunkten nämnt som betydelsefull för mina fem informanter, detta tolkar jag också som den har en enorm betydelse för informanterna. Träffpunkten står för den dagliga sociala kontakten, för de flesta av informanterna. Detta gör att de får en möjlighet till återhämtning, där deras arbete och samarbete med handledare gör att de får kraft att själv kunna vara mer aktiva i det som rör deras vardag och liv. Däremot är informanterna snarare i en återhämtningsprocess, en process som kan leda till empowerment. Syftet med empowerment är att hjälpa klienten att få makt över beslut och handlingar som rör deras eget liv. Detta kan uppnås genom att stärka klientens förmåga att utöva denna makt och att flytta över makt från omgivningen till klienterna, där personligt ombud skall argumentera för klienternas åsikter och behov, men också att åstadkomma social förändring. Till viss del har klienterna fått makt över beslut och handlingar som rör deras eget liv, men fortfarande är där långt kvar för klienterna innan de uppnått empowerment som det definieras i litteraturen. Men utifrån klienternas perspektiv upplever de empowerment, eftersom stödet från de personliga ombuden har gjort att de fått bättre livsvillkor.Enligt Nilsson & Malm (2002) är arbetssättet case management och funktion inte kopplad till någon specifik yrkesgrupp och kan på vissa ställen också innehas av icke professionella. Enligt Personligt ombud (2006) är rekrytering av personligt ombud den avgörande förutsättningen för en framgångsrik verksamhet. Under intervjuerna framkom inte vad för utbildning informanternas personliga ombud hade, däremot att informanterna var nöjda med sina personliga ombud. De pratade varmt om sina personlige ombud, och bemötandet var centralt i intervjuerna. Informanterna menade att även om de inte alltid hade samma inställning, så hade de en dialog. Jag fick uppfattningen utifrån intervjuerna att de personliga ombuden var professionella i sitt bemötande, vilket kan beror på rekryteringen. De som söker tjänsten har ett stort intresse för att arbeta med personer med psykiska funktionshinder, och vet att service, vård och stöd ska vara anpassade efter individens förutsättningar. Detta kan jag koppla till Blomdahl Frej (1998) socialpedagogiska förhållningssätt, där det främsta arbetsredskapet är relationen. Där man ser och bemöter varandra som personer och utgår från klientens förmågor. Holm (2001) menar att alla möten med en hjälpsökande är betydelsefulla, det innebär att det ställs höga krav på den professionelle hjälparens förmåga att hantera dessa möten. Motparten skall känna sig sedd, bekräftad och förstådd. Syftet med empati inom ramen för ett professionellt förhållningssätt är att ge vägledning i bemötandet och hjälpen åt de hjälpsökande. Utifrån intervjuerna får jag uppfattningen att de personliga ombuden har detta professionella förhållningssätt i mötet med klienterna, en empatisk förmåga som bidrar till återhämtning.Utifrån intervjuerna kan jag använda begreppet återhämtning, för att informanterna har börjat skaffa sig makt över sitt liv. De har börjat vara aktivare både i det sociala livet, och vid myndighetskontakter. Empowerment för att de fortfarande är i behov av hjälp och stöd från sina personliga ombud, men bara till viss del. Men trots allt ringde de fortfarande till sina personliga ombud, särskilt då när det gällde myndighetskontakter Enligt Hansson (2005) används empowerment för att understryka behovet av att stärka situationen för psykiskt funktionshindrade. Klienterna upplevde att de fått självförtroende, och blivit socialt aktivare. Kontakten med deras personliga ombud var mindre kontinuerligt nu, men de tyckte det var en trygghet att deras personliga ombud fanns till hands. Klienterna ringde när de behövde hjälp eller stöd, och när inte klienterna hört av sig på ett tag ringde deras personliga ombud till dem. Klienterna träffade sina personliga ombud 1-2 gånger/vecka nu, de ansåg att det största behovet av stöd och hjälp var i början av kontakten. Eftersom de personliga ombuden då behövda reda ut klienternas ekonomiska situation, som var mycket besvärlig.Enligt Psykiatrisamordning (nr 5, 2006) är ekonomin en aspekt som det sällan talas om, men ekonomisk misär är ett stort hinder för återhämtningen Detta framkom också genom intervjuerna hur lättade och glada klienterna var, över att de fått hjälp med att reda ut sin ekonomiska situation. Printz (2004) menar att en stor del av de psykiskt funktionshindrade på grund av sin sjukdom inte har förmågan att framföra vad de är i behov av. Författaren menar vidare att psykiskt funktionshindrade kan ha olika svårigheter i den vardagliga livsföringen som exempelvis handlingsförlamning. Detta framkom tydligt genom intervjuerna, där informanterna hade svårigheter att ta hand om sin ekonomi. De hade också svårt att veta vad de kunde få hjälp med, t ex. tandvårdskort eftersom medicinerna påverkat åtminstone två av informanternas tänder negativt.Agrell (2002) menar att hur stort det psykiska handikappet blir, är beror på vilket bemötande och stödinsatser den psykiskt funktionshindrade personen får. Stödet från de personliga ombuden och mötesplatsen minskade det psykiska funktionshindret för klienterna, eftersom både arbetsförhållande och bemötande gjorde att de kunde hantera sin situation. Payne (2002) menar att i ett personligt inriktat arbete använder man sig av klienternas färdigheter och styrka i syfte att förbättra deras kompetens genom hjälp till självhjälp. Det framgår tydligt genom mina intervjuer att både träffpunkten och de personliga ombuden fokuserar på det klienterna är bra på, vilket stärker dem. De har levt många år i skuggan av sin sjukdom, detta har gjort att de tappat tron på sig själv. Nu får de uppmuntran och stöd, att plocka fram de färdigheter som de har. Detta ger hjälp till självhjälp, klienterna är kanske inte symptomfria, men de har blivit starkare. Genom stödet från de personliga ombuden och arbetet på träffpunkten, har de utvecklat en annan roll än bara patient/klient. Detta kan jag tolka som att de personliga ombuden och träffpunkten har en avgörande betydelse, om klienten skall få kontroll över sitt liv och uppnå empowerment. / Kronkvist, M. Klient, personligt ombud och empowerment - ur ett klientperspektiv. Client, case manager and empowerment - out of client perspective. Examensarbete i socialt arbete 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, 2007.Undersökningen bygger på en empiriskt kvalitativ studie med en utforskande ansats, utifrån ett klientperspektiv. Ett övergripande syfte är att undersöka om personligt ombud kan bidra till att klienterna får ökat självförtroende och kontroll över sitt liv dvs. empowerment. Framförallt vill jag studera hur klienterna själva upplever det att ha ett personligt ombud. Mitt syfte är även att belysa klienternas upplevelser och erfarenheter av personligt ombud, utifrån ett klientperspektiv.Undersökningen visar att klienterna är mycket nöjda, och att de har ett stort förtroende för sina personliga ombud. Klienterna upplever att det är ett stöd och en trygghet att ha ett personligt ombud, särskilt vid myndighetskontakter. Klienterna framhåller det positiva bemötandet, stödet vid myndighetskontakter, och att de personliga ombuden är flexibla som viktigt. Dessa faktorer indikerar om att det främjar klienternas autonomi och oberoende, men också att stödet besparar klienterna frustration som annars skulle ha försämrat deras hälsotillstånd. Undersökningen visar genom klientintervjuerna, att det positiva bemötandet gör att klienterna successivt utvecklar ett självförtroende som främjar deras självständighet.Undersökningen visar också att deras träffpunkt fyllde en mycket viktig funktion för den dagliga sociala kontakten, där har de ett arbete, vänner och handledare som de kan prata och omgås med.

Specialiseringen inom individ och familjeomsorgen har sedan 1980-talet börjat öka då den integrerade organisationen blev alltmer kritiserad. Syftet med den här studien är att få en bild av hur de organisatoriska förändringarna, från ett tidigare integrerat arbetssätt till en specialiserad organisation, påverkar kontakten mellan klienten och socialarbetaren samt vilka konsekvenser den här uppdelningen får för klienten och socialarbetaren. Empirin består av 8 vetenskapliga artiklar som har analyserats genom en tematisk analys. Analysen resulterade i tre huvudteman. Det första huvudtemat är relationer vilket innehåller tre underteman, antal kontakter, tillit och förutsättningar. Det andra huvudtemat är samarbete och innehåller två underteman, helhetsperspektiv samt gränsöverskridandet. Det tredje och sista temat är profession där två underteman förekommer vilka är kompetens och handlingsutrymme /delegation. Det teoretiska ramverk som har använts i studien är Lipskys gräsrotsbyråkrati. Resultatet för studien kan sammanfattas på så sätt att då det i dag krävs att klienter behöver ha flera parallella kontakter hos socialtjänsten är deras känsla att ingen direkt behöver ta ansvar för dem och inte heller ser deras liv som en helhet. Ur ett klientperspektiv kan vi se att det är en professionsfråga, att oavsett organisationsform har resultatet av interaktion och stöd i slutändan med socialarbetarnas personliga förmågor och vilja att hjälpa att göra.

The aim of this study, Pastoral care behind bars, is to investigate the experiences of detention and prison chaplains regarding pastoral care and its function in Swedish detention centres and prisons. Using a qualitative approach, semi-structured interviews were conducted with six priests within the faith-community Svenska kyrkan. With variation, the analysis has shown, based on Berit Okkenhaug’s theory of trinitarian pastoral care and Ralph Linton’s role theory, that pastoral care is about a compassionate encounter between a priest and a client.  During the pastoral care meeting the client is given the opportunity to reflect on existential issues and faith and to explore inner pain. All the interviewed priests emphasized that confidentiality is a crucial factor in building trust with clients. Pastoral care conversations often revolve around guilt and forgiveness, and clients may confess their deepest concerns.  The clergy interviewed describe that pastoral care in detention centres and prison fulfils a religious function, regardless of whether the clients have an explicit faith or not. This study also shows that the interviewed priests, based on an implicit Christian ideal, create the role of a pastoral care provider and as they describe themselves as a religious authoritarian leader.

Studien undersöker biståndshandläggarnas perspektiv på tolkens roll vid myndighets möten i en svensk medelstor kommun. Studien analyserar även hur dessa upplevelser påverkar trepartskommunikationen mellan biståndshandläggare, tolk och klient. Målet med studien är att förbättra förståelsen och främja effektiv kommunikation och relationer inom detta sammanhang. Studien har tagit hjälp av professionsteori, yrkeskompetens, relations- och handlingskompetens, processinriktad kommunikationsteori och filter- och brusmodellen. Det är en kvalitativ studie som utgår ifrån sex semistrukturerade intervjuer med biståndshandläggare. Det insamlade materialet genomgick en tematisk analys, vilket ledde till identifieringen av totalt fyra teman. Dessa teman konstruerades med utgångspunkterna frågeställningar, tidigare forskning och intervjuguiden. Dessa teman är: 1. Kommunikation med tolk, 2. Relation mellan biståndshandläggare och klient samt tolk, 3. Specifika utmaningar och framgångar vid interaktion genom tolk, 4. Strategier och tekniker för att förbättra kommunikationen genom tolken. Studiens resultat visar att kommunikation med tolkar inom socialt arbete är avgörande för att tillgodose klienters behov på ett rättvist sätt, trots utmaningar med översättning av känslor. Relationen mellan biståndshandläggare, klient och tolk präglas av vikten att bygga och upprätthålla tillit, med öppen och transparent kommunikation som central faktor. / The study explores the perspectives of social workers on the interpreter's role in official meetings in a medium-sized Swedish municipality, analyzing how these experiences influence triadic communication among case workers, interpreters, and clients. The aim is to enhance understanding and promote effective communication and relationships in this context. Drawing on professional theory, professional competence, relational and action competence, process-oriented communication theory, and the filter-and-noise model, the qualitative study is based on six semi-structured interviews with case workers. The collected material was analyzed using thematic analysis. The analysis resulted in a total of four themes, established based on the research questions, previous studies, and the interview guide: 1. Communication with interpreters, 2. Relationship between case workers and clients as well as interpreters, 3. Specific challenges and successes in interaction through interpreters, 4. Strategies and techniques to improve communication through interpreters. The study's findings suggest that communication with interpreters in social work is crucial for meeting clients' needs fairly, despite challenges in translating emotions. The relationship between case workers, clients, and interpreters emphasizes the importance of building and maintaining trust, with open and transparent communication as a central factor.

I takt med den ökande digitaliseringen i samhället genererar företag stora mängder data varje dag. För att skapa förståelse kring datan är det viktigt att den blir visualiserad. Aktier och tillhörande finansiell information är en komplex typ av data och med hjälp av linjediagram blir det möjligt att visualisera denna data. I detta arbete utförs en jämförelse mellan klient- och serverbaserad programmering där det skapas en applikation i React och eni Python. Jämförelsen utförs för att ta reda på vilken form av programmering det är som renderar linjediagram med kortast svarstid. För att ta reda på detta utförs ett tekniskt experiment där renderingstider mäts i de applikationer som skapats i React och Python. Mätningarna i React resulterar i kortare renderingstider än Python framförallt när det kommer till större datamängder där flera aktiekurser visualiseras samtidigt. I ett framtida arbete kan en liknande undersökning utföras med skillnaden att mätningar utförs på interaktivitet med datan. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

När konkurrensen i olika branscher ökar blir goda kundrelationer allt viktigare, inte minst i revisionsbranschen som på senaste årtionden har präglats av stark konkurrens och mättnad. Revisionen i sig har börjat betraktas som alltmer oviktig och många klienter efterfrågar även tjänster som skapar mervärde. En bristande revisor-klientrelation har visats sig vara en nyckelfaktor till varför klienter väljer att byta revisor. Detta innebär att det är viktigt för revisorn att veta vad klienterna förväntar sig i relationen. Genom att känna till klienternas förväntningar ökar chanserna att kunna bemöta dessa. I vilken grad revisorn lever upp till klientens förväntningar påverkar även klientens uppfattning av tjänstekvaliteten.  Syftet med studien är att öka förståelsen för hur revisorer och klienter upplever skillnaden i förväntningarna på relationen. Genom tio semistrukturerade intervjuer med både revisorer och deras klienter har det påvisats att revisorerna generellt har en god uppfattning om vad klienter förväntar sig i relationen. Klienternas förväntningar varierar beroende på storleken på klientens bolag. Studien påvisar en tendens att ju större klientens bolag är, desto bättre uppfattning har klienterna kring revisorns roll och även motsvarande förväntningar. Trots att revisorerna verkar ha en god uppfattning om vad klienterna förväntar sig är det inte alltid de lever upp till dessa. Större bolag med egen redovisningskompetens förväntar sig inte särskilt mycket av revisorn, men prioriteras samtidigt högt av revisorerna på grund av deras storlek. Mindre bolag som förväntar sig mycket råd och stöttning av sin revisor kan bortprioriteras vid tidsbrist. / As competition in various industries increases, good customer relationships become increasingly important, not least in the auditing industry, which in recent decades has been characterized by strong competition and saturation. The audit itself has begun to be considered increasingly unimportant and many clients also demand services that create added value. A lack of an auditor-client relationship has proven to be a key factor in why clients choose to change auditors. This means that it is important for the auditor to know what the clients expect in the relationship. Knowing clients' expectations increases the chances of being able to meet them. The extent to which the auditor lives up to the client's expectations also affects the client's perception of the quality of service.The purpose of the study is to increase the understanding of how auditors and clients experience the difference in expectations of the relationship. Through ten semi-structured interviews with both auditors and their clients, it has been shown that the auditors generally have a good idea of ​​what clients expect in the relationship. Clients' expectations vary depending on the size of the client's company. The study shows a tendency that the larger the client's company, the better the clients' perception of the auditor's role and the corresponding expectations. Although the auditors seem to have a good idea of ​​what the clients expect, they do not always live up to these. Larger companies with their own accounting expertise do not expect much from the auditor but are also given high priority by the auditors due to their size. Smaller companies that expect a lot of advice and support from their auditor can be de-prioritized in the event of a lack of time.

Här nedan presenteras en kvalitativ studie grundad i hermeneutik. Studiens metodologiomfattar genomförandet av semistrukturerade intervjuer. Syftet med undersökningen var attanalysera personalens uppfattningar om vad meningsfulla relationer innehåller. Vi har ävenundersökt de strategier som används för att skapa dessa relationer samt identifierat derelationella och strukturella utmaningar som kan uppstå i processen. Genom intervjuer medfyra informanter från olika HVB har vi försökt fånga upp insikter om deras upplevelser.Resultaten indikerar på att personalen betonar personliga egenskaper såsom tillit, ärlighetoch respekt som fundamentala faktorer för att utveckla meningsfulla relationer medungdomar. Utöver detta framkommer det att personalen står inför strukturella hinder inomverksamheten, där en lucka mellan ledning och personalgrupp potentiellt kan påverka detdagliga behandlingsarbetet negativt

Denna rapport beskriver ett kandidatarbete utfört av åtta studenter vid Linköpings universitet på uppdrag av Personalkollen AB. Projektet, med titeln ``Framtidens teknikstack för webbapplikationer'', genomfördes av arbetsgruppen Stack Underflow. Studien jämför två egenskapade webbapplikationer med olika renderingstekniker genom prestandatester såsom blockeringstid och hastighetsindex. Det klientrenderade systemet utvecklades med hjälp av biblioteket React, medan det serverrenderade systemet utvecklades i ramverket Next.js. För att utföra jämförelsen användes Google Lighthouse, ett verktyg för att systematiskt testa webbsidor. Prestandatesterna visade att det serverrenderade systemet överträffade det klientrenderade systemet vid större sidstorlekar, främst vad gäller blockeringstid. Resultaten syftar till att ge insikter till kunden om olika teknikstackars fördelar och nackdelar. Rapporten dokumenterar även de gemensamma och individuella erfarenheter som erhölls under projektets gång, specifikt vad gäller utvecklingen av de två systemen som jämförs.

The diploma work is concerned with the topic of bank client security, as a consumer and an investor, captured in the Czech law, incorporating elements of EU directives. The thesis defines terms of "consumer" and "investor", explains why they are considered bank clients and introduces reasons of their protection. It describes elements of bank clients' protection such as: deposit insurance (including comparison of foreign systems - Switzerland and New Zealand), consumer credits rules, payment system and Bureau of Financial Arbiter, personal information security and bank secret. The last chapter addresses investor protection, falling under European directive MiFID (Markets in Financial Instruments Directive).