Livsmedel beräknas vara en av de största orsakerna till energianvändningen för hushåll, vilket leder till stora mängder växthusgasutsläpp som påverkar klimatet. Livsmedel är den energiresurs som människan behöver för sitt kontinuerliga energiintag, där en svensk konsumerar 0,35 ton årligen. En tredje del av livsmedel som produceras kasseras som avfall. Av den kasserade livsmedel kan 60% minskas. Matsvinn uppkommer på grund av dålig planering vid inköp och tillagning av livsmedel, där för stor mängd eller fel livsmedelstyp inhandlas. Om det inte går att minska mängden livsmedelskasseringen, bör resterna hanteras på ett sådant sätt att påverkan på klimatet minimeras. En hanteringsmetod som kan minska matsvinn kan vara att inhandla frysta istället för färska livsmedel och förvara dem i frysen, vilket har en fördel genom att förlänga livsmedlets hållbarhetstid. Denna hanteringsmetod kräver dock en hel del energi, och därigenom blir det utsläpp av växthusgaser. Frysta livsmedel behöver tinas upp innan tillagning vilket också kan öka energianvändningen. Om frysta livsmedel väljs bort kan det betyda större mängd livsmedelsrester, i bästa fall kan resterna användas för att producera biogas. Detta bränsle kan användas som drivmedel till bland annat fordon och kan då ersätta fossila bränslen, vilket till viss del kan minska klimatpåverkan från det stora resursslöseri som slängd mat utgör. Det kan även hända att livsmedel hamnar på deponi och den energi som skulle kunna återvinnas går till spillo. I denna rapport undersöks skillnader i energianvändning och klimatpåverkan för några frysta och färska livsmedel beroende på olika hanteringssätt och antagna svinnmängder. Undersökningen genomförs för ett antal produkter som finns i handeln som både färska och frysta varor samt där data om produkternas miljöpåverkan finns i litteraturen. Här har lamm, fläsk, biff, kyckling, potatis/pommes, hallon, ärtor samt bröd studerats. Energin som används för att producera frysta livsmedel från odling/produktion till och med upptining och utan svinn ställs mot energin som används för att producera färska livsmedel där svinn förekommer. Samma beräkning genomförs för att beräkna utsläpp av växthusgaser. Sedan kommer parametrar som COP-värde för kylen, förvaringstid i frysen, rötning av den kasserade livsmedelsmängden samt val av elproduktion att undersökas för att se effekten av dessa parametrar på resultatet. Resultaten visar att det sällan är försvarbart ur energi- och klimatsynpunkt att inhandla frysta varor även om svinnet av dessa varor antas vara noll. En av faktorerna som spelar stor roll är energianvändning samt klimatpåverkan vid odling och förädling av ett livsmedel. Frysning innebär relativt stora insatser av tillförd energi i förädling och under transport. Denna tillförda mängd energi motsvarar relativt stora mängder svinn av den färska produkten. Om mängden kasserat livsmedel går till deponi minskar effekten marginellt. Om producenterna använder el producerat i Sverige minskar klimatpåverkan från det frysta livsmedlet något och den motsvarande mängden färska livsmedel som kan kasseras minskar något. / Food is expected to be one of the biggest causes of energy use for households, leading to large amounts of greenhouse gas emission that impact the climate. Food is the energy resource that one needs for his/her continuous energy intake, where a Swedish consumes 0.35 tons annually. A third of the food which is produced is discarded as waste, of which 60% may be reduced. Food waste occurs because of poor planning when purchasing and cooking food, where larger amount or wrong type of food is purchased. If it is not possible to reduce the amount of the discarded food, the remains should be handled in such a way that the impact on the climate and the energy consumption is minimized. A disposal method that can reduce food waste may be to purchase frozen food instead of fresh to be stored in the freezer, which gives the advantage of extending the lifetime of it.  This disposal method requires a lot of energy, and thereby the greenhouse gases occurs. Frozen foods need to be thawed before cooking which may increase energy consumption. If frozen foods are rejected, it could mean a larger amount of food waste, which could be used to produce biogas. This fuel can be used as gas for vehicles and can replace fossil fuels, which to some extent can reduce climate impact of the large waste of resources. It can also happen that food ends up in landfills and the energy that could have been recovered is wasted. Frozen foods need to be thawed before cooking. This report examines the differences in energy consumption and climate impact for some fresh and frozen foods depending on the different approaches and assumed amounts of waste. The survey is carried out for a number of products that are available in the market as fresh and frozen products, and where data on climate impact of products are available in the literature. For the study, pork, beef, chicken, potatoes /chips, raspberries, peas and bread were studied. The energy used for producing frozen food from the cultivation/production even thawing without wastage is set against the energy used to produce fresh food. The same calculation is performed to calculate the greenhouse gas emissions. The parameters such as COP value of the fridge, storage time in the freezer, the digestion of the discarded food quantity and the choice of electricity generation will be investigated to see the effect of these parameters on the result. The results show that it is rarely feasible, from an energy and climate point to view, to purchase frozen products although the wastage is assumed to be zero. One of the factors that matters is the energy consumption and climate impact for cultivation/production and processing of food. Freezing means relatively large inputs of energy added in the processing and during transport. This added amount of energy equivalent to relatively large amounts of wastage of the fresh food product.  This effect is reduced with large margins if the discarded food quantity is disposed. If the food producers use electricity produced in Sweden, the climate impact and the corresponding amount of fresh food that can be disposed will be reduced slightly.

Människans linjära förhållningssätt till plast har resulterat i den värld vi lever i idag, med massiva plastföroreningar som sätter oss människor och klimatet på prov. Idag är det viktigare än någonsin att tänka på hur vi agerar, eftersom det är avgörande för den framtid vi har att vänta. Världen har slutit upp i dessa frågor gällande att motverka miljöhoten och jordens temperaturökning med 2 grader. Som individ eller företag kan vi motverka dessa krafter och förslagsvis följa nya direktiv för en bättre framtid. Vi kan till exempelta lärdom av FN agenda 2030. Mitt examensarbete handlar om att undersöka återvunnen plast och att ta fram ett tillvägagångssätt för att använda materialet och för att producera produkter. Genom olika tester av materialet har jag skapat ett skivmaterial som jag har formpressat och tillverkat en möbel av. Min intention är att genom detta arbete inspirera andra att använda mer återbruk och att bromsa tillväxten av nyproducerad plast. Tanken är också att fokusera mer på användandet av denna ofrivilliga naturresurs - att få ett mer cirkulärt förhållningssätt helt enkelt. Genom att återvinna plast så kan vi motverka plastens negativa klimatpåverkan som genom tillverkning av ny plast, förbränning av plast och plastavfall som hamnar i vår natur är några av bidragande faktorer till detta. Genomförandet av detta arbete består av undersökningar och kartläggningar av vad plaster är, tillverkning av plaster, dess påverkan på människa och miljö och hur återvinningen ser ut i Sverige. I nästa del presenteras designprocessen. / Man’s linear approach to plastic has resulted in the image we see today, massive plastic pollution around the world that tests us humans and our climate. Today it is more important than ever how we act that determines what future we will expect. The world has joined up on these issues to counter these environmental threats and not increase the Earth’s temperature above 2 degrees. As an individual or company, we can counter these forces and, for example, follow new directives for a better future, such as the UN Agenda 2030. My thesis is about examining recycled plastic and developing an approach to use the material to produce different products. Through various tests of the material, I have created a disc material that I have moulded and made a piece of furniture out of. My intention is to inspire others through this work to use more recycling and slow down the growth of newly produced plastics and focus more on the use of this involuntary natural resource, a more circular approach simply. By recycling plastic, we can counteract the negative climate impact of plastics such as the manufacture of new plastics, the combustion of plastics and plastic pollution. The implementation of this work consists of studies on mapping what plastics are, the manufacture of plastics, its impact on humans and the environment, what recycling looks like in Sweden. The next part is a design process about how the material will become a physical product.

This master thesis aims to develop a method to calculate the climate impact of installations in buildings renovation projects. For climate impact of installation in new constructions there are standardized values available, but these are not applicable to renovations projects. This study identifies several knowledge gaps that complicates climate calculations for installations. These gaps include the lack of established methods for calculation of the climate impact of installations in renovation projects and the absence of climate data for installations. If climate data are available for installations, the data are primarily not adapted to the Swedish market.  This study develops a method based on LCA, SS - EN15978:2011, to calculate climate impact of modules A1-A5.1, applies the proposed method to a case study, Blåsippan, and examines the potential of reusing lightning fixtures. The study demonstrates that it is possible to calculate the climate impact of installations. In early phases it is beneficial to have an economic calculation as basis and use generic data. When more detailed information is available specific data should be used. The challenge lies in matching a specific product with climate data. Therefore, it is necessary to relay on generic climate data and similar environmental product declaration to perform calculations.  In the case study of Blåsippan, a university building undergoing renovation, the climate impact of new installations was calculated to 61 100 kg CO2e for A1-A5.1.  The climate impact divided on gross floor area is 9.54 kg CO2e/m2 GFA for A1-A5.1. Lightning fixtures has the highest climate impact. To decrease their climate impact, it is possible to recondition 86 lightning fixtures from Blåsippan and it is recommended to use recondition of lightnings fixtures in Blåsippan as a pilot study. According to this study, it will decrease their climate impact by 341 kg CO2e but due to the small number of lightning fixtures the reconditioning is not economically profitable.

<p><p><p> </p><p> </p></p></p>

No description available.

Till följd av växthusgasutsläppen pågår en klimatförändring som successivt värmer upp jorden och påverkar klimatet negativt. Energisektorn är en av de största källorna till växthusutsläppen, främst koldioxid genom förbränning av fossila bränslen. För att uppnå ett hållbart energisystem måste energifrågan integreras i hela samhället, inte minst i den kommunala planeringen. Syftet med uppsatsen är att analysera hur olika aktörer i Uppsala planerar, organiserar och implementerar hållbar energi, samt vilka brister som uppkommer i planeringscykeln genom att utföra kvalitativa intervjuer med ett urval av de största aktörerna i Uppsala. Analysen sker med hjälp av sammanfattade kriterier för en effektiv och hållbar energiplanering utifrån de teoretiska utgångspunkter som beskrivs i teoridelen. Utifrån de teoretiska kriterierna bedöms aktörernas energiarbete och vad som kan bli mer effektivt för att nå ett hållbart energisystem. Resultatet visar att samtliga aktörer har integrerat hållbar energi i verksamheten och att de mest framstående brister som uppkommer i planeringscykeln är okunskap kring energifrågor, otydlig ansvarsfördelning inom kommunorganisationen och brist på central kommunikation kring energiåtgärder för att bidra till reducerade växthusgasutsläpp. Av resultatet konstateras att en högre grad av utbildning och kommunikation kring energifrågan är nödvändigt för att samtliga berörda ska kunna påverka de uppsatta energimålen.

<p>It’s a fact that the climate is affected by the vehicle that runs on the worlds roads. But the</p><p>construction of the road itself is rarely thought of as a climate threat. Svevia and the Swedish road</p><p>administration have opposite views of how the construction of roads should be carried thru. It’s</p><p>the difference between those two construction methods that is the base in our thesis.</p><p>The amount of energy use or the emissions are not analyzed for neither the Swedish road</p><p>administrations nor Svevias construction models. Our thesis has compared these two models of</p><p>constructing a road to evaluate what affects the climate the least. In other words which material</p><p>and which construction model that is best to use to reduce the impact on the climate.</p><p>We have calculated the total amount of carbon dioxide and energy use for road models in different</p><p>traffic classes. To do this we designed a calculation tool that calculates on the total amount of</p><p>MWh used and the total amount of tons carbon dioxide emitted during the construction of a road.</p><p>This calculation tool could even in the future be used to calculate energy use and emissions from</p><p>new types of construction models.</p><p>The results for the construction models we calculated is that Svevias construction models have a</p><p>tendency to have some less emissions of carbon dioxide and demand somewhat less energy than</p><p>the Swedish road administration construction models. A difference also shows between different</p><p>traffic classes. Traffic class low gives considerably fewer emissions and demands less energy use</p><p>than traffic class high.</p>

<p>Den senaste tiden har klimatförändringarna fått mycket utrymme i tidningar, tv och radio. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken påverkan denna klimatdebatt har haft på publiken, om det har fått någon effekt på konsumentens syn på kopplingen till klimatpåverkan. För att göra detta tittar vi på bilens påverkan, och om klimatdebatten har påverkat inställningen vid köp av ny bil.</p><p>För att svara på detta gås först relevanta teorier kring medias makt, konsumtion och privatbilism igenom. Bilden är att konsumtion och bilism inte drivs av rationalitet utan att det har blivit en viktig del av självbilden, de har fått en ny betydelse som symbol. Det finns också en tydlig koppling mellan ett ämne som får mycket utrymme i media, och vilken fråga som den allmänna opinionen klassar som viktig.</p><p>Sedan presenteras klimatdebatten i Aftonbladet och Dagens Nyheter för att se vilken bild publiken har fått. För att se om det har gett någon påverkan så undersöker jag försäljningsstatistik och intervjuar försäljare och kunder hos två bilhandlare. Det visar sig att intresset för miljöbilar har ökat under den senaste tiden, vilket syns både på statistiken och i svaren från intervjuerna, men vad som är den bakomliggande orsaken är svårt att avgöra.</p> / <p>The “climate change”-issue has recieved a lot of attention in newspapers, television and radio during the winter of 2006-2007. The aim of this study is to examine the influence of this debate on the public, in particular if it has had any effect on consumers view concerning climate change and car purchases.</p><p>First, I discuss relevant theories concerning the power of media, consumption and motoring. Current research emphasises that consumption and motorism aren’t driven by rationality, but are important to people’s self image and has a symbolic meaning. There is also a clear connection between a topic that has gotten a lot of attention in the media, and the question that is considered importent by the public opinion.</p><p>The climate debate in the Swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter is presented to see what image is preseneted to the public. Statistics of the sales of new cars are examined and cardealers and customers are interviewed to find out if the “climate debate” has had any effect. It appears that the interest of environmental cars has increased during this time, which is shown both in the statistics and the interviewes, but the underlying reason is hard to determine.</p>

Den senaste tiden har klimatförändringarna fått mycket utrymme i tidningar, tv och radio. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken påverkan denna klimatdebatt har haft på publiken, om det har fått någon effekt på konsumentens syn på kopplingen till klimatpåverkan. För att göra detta tittar vi på bilens påverkan, och om klimatdebatten har påverkat inställningen vid köp av ny bil. För att svara på detta gås först relevanta teorier kring medias makt, konsumtion och privatbilism igenom. Bilden är att konsumtion och bilism inte drivs av rationalitet utan att det har blivit en viktig del av självbilden, de har fått en ny betydelse som symbol. Det finns också en tydlig koppling mellan ett ämne som får mycket utrymme i media, och vilken fråga som den allmänna opinionen klassar som viktig. Sedan presenteras klimatdebatten i Aftonbladet och Dagens Nyheter för att se vilken bild publiken har fått. För att se om det har gett någon påverkan så undersöker jag försäljningsstatistik och intervjuar försäljare och kunder hos två bilhandlare. Det visar sig att intresset för miljöbilar har ökat under den senaste tiden, vilket syns både på statistiken och i svaren från intervjuerna, men vad som är den bakomliggande orsaken är svårt att avgöra. / The “climate change”-issue has recieved a lot of attention in newspapers, television and radio during the winter of 2006-2007. The aim of this study is to examine the influence of this debate on the public, in particular if it has had any effect on consumers view concerning climate change and car purchases. First, I discuss relevant theories concerning the power of media, consumption and motoring. Current research emphasises that consumption and motorism aren’t driven by rationality, but are important to people’s self image and has a symbolic meaning. There is also a clear connection between a topic that has gotten a lot of attention in the media, and the question that is considered importent by the public opinion. The climate debate in the Swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter is presented to see what image is preseneted to the public. Statistics of the sales of new cars are examined and cardealers and customers are interviewed to find out if the “climate debate” has had any effect. It appears that the interest of environmental cars has increased during this time, which is shown both in the statistics and the interviewes, but the underlying reason is hard to determine.

It’s a fact that the climate is affected by the vehicle that runs on the worlds roads. But the construction of the road itself is rarely thought of as a climate threat. Svevia and the Swedish road administration have opposite views of how the construction of roads should be carried thru. It’s the difference between those two construction methods that is the base in our thesis. The amount of energy use or the emissions are not analyzed for neither the Swedish road administrations nor Svevias construction models. Our thesis has compared these two models of constructing a road to evaluate what affects the climate the least. In other words which material and which construction model that is best to use to reduce the impact on the climate. We have calculated the total amount of carbon dioxide and energy use for road models in different traffic classes. To do this we designed a calculation tool that calculates on the total amount of MWh used and the total amount of tons carbon dioxide emitted during the construction of a road. This calculation tool could even in the future be used to calculate energy use and emissions from new types of construction models. The results for the construction models we calculated is that Svevias construction models have a tendency to have some less emissions of carbon dioxide and demand somewhat less energy than the Swedish road administration construction models. A difference also shows between different traffic classes. Traffic class low gives considerably fewer emissions and demands less energy use than traffic class high.