In this thesis it is investigated how Spanish-speakers in Sweden experience living with two languages ​​and how common it is for them to use code-switching in their everyday speech. The study has focused on not only the experiences but also the use of code-switching among Hispanics who have become bilinguals in Sweden. The study has also examined the attitudes the informants show towards code – switching.The aim of this study is to provide a picture of the experiences Spanish-speakers have of becoming bilinguals in Sweden and of learning and using Swedish as a second language. It is of interest to see how the bilinguals converse inside and outside the home and how frequent and accepted it is among the Hispanics in Sweden with the use of code-switching in different social contexts. In summary, we can see that the Hispanics in Sweden are satisfied with the linguistic development they have experienced by learning a new language and that they consider it beneficial being bilingual. The study shows that code-switching is very much used, but not fully accepted even by those who use it on a daily basis. Code-switching is in many cases not considered appropriate and it is sometimes performed unconsciously.

I denna uppsats undersöks svensk-engelsk kodväxling i vloggar publicerade på videoplattformen YouTube mellan november 2017 och april 2018. Syftet är att undersöka kodväxlingarnas struktur, funktion och interna skillnader mellan olika youtubers. Det transkriberade materialet har samlats in från åtta vloggar publicerade av fyra olika youtubers mellan november 2017 och april 2018. För att uppnå studiens syfte och besvara frågeställningarna skapades fyra korpusar där kodväxlingarna kategoriserades enligt struktur, funktion och sedan jämfördes sinsemellan. Den vanligaste typen av kodväxling är ettordsväxlingar medan en majoritet av kodväxlingarna har en fatisk funktion. Den komparativa delen av uppsatsen visar att kodväxling förekommer olika mycket hos olika youtubers, men även att det finns vissa skillnader både när det gäller vilka kodväxlingsfunktioner och vilka typer av kodväxling som används av respektive videoskapare.

The purpose of this essay is to see if billingualism is understood within literature, society and among students and faculty teachers. We took inspiration from theories on billingualism and brought it with us when we carried out interviews with two principals in separate schools and when we conducted our investigation, in the form of questionnaires, in one of the schools. The investigation involved teachers and students in ninth grade. The study is divided into three parts: a theoretical background of what billingualism is; a presentation of the interviews and answers from students and teachers and an analysis of the results that came from the interviews and questionnaires. Our conclusions are that billingualism has a positive influence on human development. Sweden has been considered to be a one-language country, but our study shows to the contrary, that Sweden is definitely a billingual and multicultural country.

I denna uppsats undersöks svensk-engelsk kodväxling i bloggtexter. Syftet är att jämföra kodväxlingens frekvens, struktur och funktion i svenska och utlandssvenska bloggar. Materialet har inhämtats i sex olika bloggar, varav hälften av skribenterna är baserade i Sverige och den andra hälften har sin hemvist i USA. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har såväl en kvantitativ som en kvalitativ metod tillämpats. Studien visar att kodväxlingen är mer frekvent bland de bloggskribenter som befinner sig i en engelskspråkig kontext. Kodväxlingens struktur uppvisar ett likartat mönster i de båda urvalsgrupperna, där kodväxling på ordnivå är vanligast. Det förekommer vissa skillnader mellan grupperna i fråga om kodväxlingens funktion, vilket kan vara en effekt av att de utlandssvenska blogg­skribenterna befinner sig i en direkt språkkontakt med engelskan.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur och i hur stor utsträckning chattspråket påverkar ungdomars skriftspråk. Då chattspråket ofta är svårt att särskilja från ungdomsspråket behandlas även ungdomsspråkets inverkan på skriftspråket. En följdfråga är om ungdomar har förmågan att inse när det är viktigt att använda korrekt standardspråk och när det passar att använda ett mer avslappnat språk. Skrivandet undersöks både i skolan och på chattspråkets rätta forum, Internet. Enkäter lämnades ut till svensklärare som besvarade frågor om förekomsten av chattspråk och ungdomsspråk, och ett av Sveriges mest välbesökta Internetcommunity för ungdomar besöktes. Dessutom gjordes elevtextundersökningar. Alla undersökningar har gjorts både 2004 och 2008 vilket tillåter en jämförelse mellan chatt/ungdomsspråkstendenser med fyra års mellanrum. Undersökningen visar att chatt/ungdomsspråket har inflytande över ungdomars skriftspråk men även att många elever har förmågan att kodväxla.

My paper deals with SMS and IM language's impact on students' language in school. Text messaging and instant messaging involves several simplifications and abbreviations for the user to be able to write quickly and short but in the same time have made them understood by the recipient. The spelling, punctuation and use of capital letters are also of a secondary importance when writing via the text chat. My purpose with this paper is to investigate the prevalence of SMS and chat language in student texts, using students in the senior level. My respondents were asked to answer a questionnaire and write a text to a picture. Five representative texts were picked out and recorded in the survey along with all the answers from the questionnaire. The results of the survey show that there are a few traces of SMS and chat language such as lack of punctuation, a few abbreviations and a few English words , but also that the students do well with code switching. / Min uppsats behandlar sms-och chattspråkets inverkan på elevernas texter i skolan. Sms- och chattspråket innefattar ett flertal förenklingar och förkortningar för att användaren ska kunna skriva snabbt och kortfattat men samtidigt kunna göra sig förstådd hos mottagaren. Stavningen, interpunktionen och bruket av versaler är dessutom av underordnad karaktär då skriftspråkandet som sker via sms eller chatten ska gå snabbt och likna ett vanligt samtal. Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka förekomsten av sms-och chattspråket i elevernas texter genom att använda mig av ett antal elever i en sjundeklass. Mina respondenter fick besvara en enkät, fylla i en förkortningsordlista samt under viss tidspress skriva en kort text till en bild. Fem representativa texter plockades därefter ut och redovisas i undersökningen tillsammans med samtliga enkätsvar. Resultatet av min undersökning visar att det finns vissa spår av sms-och chattspråk såsom avsaknad av interpunktion, några förkortningar och några engelska uttryck, men också att eleverna lyckas bra med kodväxlingen.

This study aims to find out what students think about bilingualism as well as whether there are advantages and disadvantages of it, based on the children's perspective. All children in this class are bilingual, is thus a mother tongue other than Swedish. All were born in Sweden but has parents who are originally from / born in other countries in addition to having mom who was born in Sweden but originally from another country. In my study I have chosen to use qualitative methods in which I used semi-structured interviews and non participant observations. In the study, I have come to interview the children think that being bilingual is good, they mean that there are some drawbacks to this except that it can sometimes be a bit hard when someone does not understand. Also what they think is good with bilingualism is that you can use the languages depending on where you are, if they go to their homeland, they speak their mother tongue with people, relatives because they do not understand Swedish. Or sometimes they need their mother tongue during lesson time when they do not understand a word. Or when they work together with someone who speaks the same language as them, then they sometimes speak the language because it is easier to explain and understand. Being bilingual has formerly been regarded as something negative, but with time, this in turn has changed. Today it has become increasingly common to be bilingual or multilingual, the more languages you know, the better you can get in the society, and then you can switch between languages. To know two languages gives the individual a broader cultural experience.

Denna studie handlar om hur pedagoger i en tvåspråkig förskola i Sverige arbetar med tvåspråkiga barn och deras kulturella bakgrund samt modersmål. Syftet med studien är att undersöka pedagogernas arbetssätt för att stimulera samt utveckla varje barns språk och kultur. En annan aspekt är att ta reda på hur och när barnen använder båda språken för att interagera med andra i förskolan. Metoden som används för att samla in empiri består av intervjuer med fyra pedagoger samt observationer av tjugo barn i åldrarna tre till fem. Resultaten från intervjuerna visar att pedagogerna anser att det är av stor vikt att kunna erbjuda barnen varierade aktiviteter och material för att på sätt kunna stimulera deras språk och kultur. Vidare visar resultatet från observationerna att barnen växlar mellan båda språken i samspelet med andra. Det visar också att de äldre barnen anpassar sitt språk beroende på om de kommunicerar med andra barn eller med vuxna.

Syftet med denna undersökning är att se hur bruket av engelska ser ut i de två nordiska språken svenska och isländska, samt om det finns några skillnader i fråga om förhållningssätt till engelsk påverkan. Inte bara accepterade lånord inkluderas, utan även mindre etablerat bruk av engelska såsom fraser, utrop och liknande. Det bruk av engelska som undersökningen intresserar sig för är sådant som är relativt nytt i språket, vilket här definieras som ord och uttryck som kan tros ha börjat användas tidigast i mitten av 1970-talet, alternativt ökat mycket i användning efter nämnda tidpunkt. Undersökningen är uppdelad i två delar där den ena fokuserar på hur bruket ser ut och den andra på hur det uppfattas. För att undersöka bruket har ett material bestående av bloggtexter samlats in och analyserats. Texterna har samlats in från elva svenska och lika många isländska bloggar. Den slutgiltiga textmassan består av sammanlagt 66 512 ord där 33 399 ord utgör det svenska materialet och 33 113 utgör det isländska. Attitydundersökningen har genomförts med hjälp av enkät och intervjuer. Enkäten har besvarats av 132 svenskar och 128 islänningar. Av dessa deltog åtta, fyra från varje språk, i en efterföljande intervju. Resultat av bloggundersökningen visar att det i båda språken är vanligast att låna in substantiv, vilka utgör drygt hälften av den totala mängden engelska ord och uttryck. En stor skillnad mellan de två språkens material är att det isländska materialet innehåller en betydligt högre andel ord och uttryck som anpassas enligt inhemsk stavning och böjning. Av det totala bruket av engelska i den isländska textmassan utgör anpassade lån 36 %, medan motsvarande siffra i det svenska materialet är 12 %. Detta märks också i attitydundersökningen där islänningar är betydligt mer positivt inställda till anpassning av engelska. Vissa ser det som en förutsättning för att kunna använda ett ord eller uttryck. Attitydundersökningens resultat visar också att både svenskar och islänningar värdesätter kunskaper i engelska högt. Hälften av informanterna i varje språkgrupp anser att engelska används för mycket i Sverige/på Island, medan den andra hälften inte tycker det. Många anser att de själva använder mycket engelska i vardagen, något som vissa anser är positivt och andra negativt. Särskilt bland de isländska informanterna finns många som uttrycker missnöje över i vilken utsträckning de använder engelska ord och uttryck när de talar isländska.

According to the new curriculum that was applied in 2011, foreign languages in Swedish upper secondary/high schools should essentially be taught in the target language. However, many teachers, given that they find the students struggling to keep up with such education, consider themselves trapped between two opposing demands. Thus, the aims of the present study are to examine more closely the attitudes and experiences of students towards education in the target language. The study consists of qualitative interviews with a number of students of foreign language and complementary questionnaires. The results imply that all students, regardless of their level of understanding, would like to see an increased use of target language in class. However, especially lower level students wish that instructions would be complemented with translations into their first language, and that they can ask questions in their first language. The present study shows that students rarely use the target language unless it is explicitly demanded of them. This is mainly because of a fear of making mistakes and of being judged by other students or the teacher. This study suggests that the classroom environment is a determining factor of the students’ choice of language. Hence it is absolutely crucial that the teacher creates a tolerant classroom environment. Furthermore, the teacher’s choice of language is of greatest importance to what language the students choose to use in the classroom. Thus, the more the teacher uses the target language in class, the more inclined the students are to use the target language. / L’enseignement d’une langue étrangère au lycée en Suède devrait essentiellement se faire en langue cible, selon les instructions précises de Skolverket. Pourtant, beaucoup de professeurs considèrent cela  impossible, vue que les élèves peuvent avoir du mal à comprendre et à s’exprimer à une niveau de connaissances toujours assez bas. Alors, la présente étude se propose d’examiner de plus près les expériences et les points de vue de quelques lycéens en ce qui concerne l’emploi de la langue cible en classe. L’étude se base sur des interviews qualitatives avec quelques élèves de langue étrangère et sur              des enquêtes complémentaires. Le résultat montre que les élèves sont positifs vis à vis un plus grand emploi de la langue cible en classe. Cependant, les débutants surtout aiment garder la possibilité de recevoir des instructions, et de poser des questions dans leur langue maternelle. Dans la présente étude, les élèves n’emploient la langue cible en classe que si c’est explicitement exigé. S'ils ont le choix, ils préfèrent parler en leur langue maternelle, surtout à cause de leur peur de commettre des erreurs et de se faire critiquer par leurs camarades ou par leur professeur. Le résultat permet de tirer un certain nombre de conclusions d'ordre pédagogiqe. Entre autre, il faut souligner qu'une ambiance sécurisante et aimable en salle de classe est de première importance. En plus, il semble évident que le professeur peut influencer en grande partie dans quelle mesure ses élèves parlent la langue cible. Car, plus il le fait, plus les élèves sont inclinés à le faire aussi.