The aim of this study is to investigate English teachers’ communication when teaching English in grade three in Swedish schools. The investigation seeks to find out what language is, and why it is, dominant and how the proportions in the teachers’ uses of English and Swedish in time are distributed. The study also describes what attitudes teachers have to the English language and if, if so how, two categories of strategies, namely body language and code switching are used. The study was performed in two steps with different methods for collection of qualitative empirical data. The collection of the empirical data was carried out in structured observations and in structured interviews with four English teachers of whom two work in so called free and independent schools and two work in public schools. To obtain a complete picture of teachers’ English teaching the observations were conducted first to be followed by an additional interview. The results show that two of four English teachers dominantly speak English. The teachers’ motives for using English as educational language are that students need to hear the second language early to learn it. The teachers also report that code switching between Swedish and English and teaching in pupils’ levels help pupils to understand are motives for using Swedish as educational language. Several English teachers find it difficult to teach in the target language and they are therefore feeling an uncertainty in teaching English. Body language is more widely used by English teachers teaching in their second language. The English teacher, who speaks more English when teaching, use body language most frequently and teachers who have Swedish as the dominant language of instruction use code switching more often. Teachers' reasoning about the use of body language and code switching are for some knowingly and some unknowingly and is used by all respondents to illustrate and clarify. The teachers believe that there are both pros and cons of using code switching. Results also show that teachers who have worked the shortest time as an English teacher and work at free schools use English in English teaching to a greater extent than teachers who have taught English some time and work at public schools. / Syftet med forskningsstudien är att undersöka engelsklärares kommunikation vid engelskundervisning i årskurs tre i Mellansverige och att svara på frågorna vilket undervisningsspråk som är dominerande, varför det språket är dominerande, hur fördelningen mellan engelska och svenska ser ut samt hur användningen av språken ser ut i tid. Studien avser också att svara på vad lärare har för attityder till det engelska språket samt om, och i så fall hur, strategierna kroppsspråk och kodväxling används. Studien utfördes i två steg med olika metoder för insamling av kvalitativ empiri. Insamlingen av empiri utfördes genom strukturerade observationer av, samt halvstrukturerade respondentintervjuer med, fyra engelsklärare varav två arbetar vid friskolor och två är kommunalt anställda. För att få en helhetsbild av lärares engelskundervisning genomfördes observationerna först för att sedan efterföljas av en kompletterande intervju. Resultatet visar att endast två av fyra engelsklärare använder engelska som dominerande undervisningsspråk vid engelskundervisning. Flera respondenters motiv till att använda engelska som undervisningsspråk var att elever behöver höra språket från tidig ålder. Flera respondenters motiv till att använda svenska som undervisningsspråk var att översätta för att eleverna ska förstå samt för att hålla undervisningen på elevernas nivå. Många engelsklärare tycker det är svårt att undervisa på målspråket och känner därför en osäkerhet i att undervisa i engelskämnet. Kroppsspråket används i större utsträckning av engelsklärare som undervisar på andraspråket. Den engelsklärare som talar mest engelska använder kroppsspråket flitigast och de lärare som har svenska som dominerande undervisningsspråk kodväxlar mer. Lärarnas resonemang om användandet av kroppsspråk skiljer sig åt då det för vissa används medvetet och för vissa omedvetet. Kroppsspråket används av alla respondenter för att illustrera och tydliggöra någonting för eleverna. Lärarna anser att det finns både för och nackdelar med att använda kodväxling. Resultaten visar också att lärare som arbetat kortast tid som engelsklärare och arbetar på friskolor använder engelska vid engelskundervisning i högre grad än lärare som undervisat i engelska längre tid och arbetar vid kommunala skolor.

El objetivo de este trabajo es averiguar la función que cumple la enseñanza del castellano como lengua materna en la formación del bilingüismo de hispanohablantes en Suecia. La hipótesis es que con la influencia positiva que la lengua materna ofrece, la proyección de ella, hace que exista el interés por más tiempo de enseñanza de idioma materno. El resultado de este estudio muestra que las clases de la lengua materna tienen una influencia positiva en el idioma sueco de los estudiantes bilingües. También se ha mostrado que hay un interés elevado entre los alumnos y los padres de familia que las clases de castellano como idioma materno tenga una incrementación de tiempo de enseñanza comparado con el tiempo que se da en la actualidad. Las metodologías utilizadas en este estudio son dos, la cuantitativa y la comparativa. El corpus está basado en encuestas a informantes, los cuales son padres de familia y alumnos que asisten ó asistieron a las clases de idioma materno.

I denna uppsats undersöks språkanvändningen hos tvåspråkiga barn. Det som speciellt har fokuserats är kodväxling mellan engelska och svenska hos tre tvåspråkiga barn som bor i Sverige. Informanterna är tre pojkar, bröder, som var 5 år och 6 månader vid undersökningen. Frågeställningarna för uppsatsen har bland annat varit hur frekvent kodväxlingen är hos tvåspråkiga barn, vilket som är det dominerande språket, om det är möjligt att se någon individuell skillnad mellan de tre bröderna samt om den kodväxling som kan observeras stämmer överens med den teoretiska bakgrunden om kodväxlingens grammatik.      Resultatet visar att kodväxling är ett frekvent inslag hos två av informanterna, men att den individuella variationen är stor. En av informanterna väljer istället för kodväxling att i hög grad använda det språk som intervjuaren använder. Resultatet visar också att flera av de föreslagna grammatiska restriktionerna för kodväxling inte stöds av materialet, utan att det istället verkar finnas större frihet för korrekt kodväxling än vad den teoretiska bakgrunden föreslår.

Bimodal tvåspråkighet hos personer med hörselnedsättning är ett forskningsområde med begränsad omfattning. Denna studie syftar till att belysa hur bimodal tvåspråkighet kan fungera i en klass för hörselskadade elever, så kallad hörselklass. Genom deltagande observation har videoinspelningar av interaktionen i klassrummen gjorts, vilka sedan transkriberats utifrån en multimodal samtalsanalys då analysen avsett både den talspråkliga och den teckenspråkiga interaktionen. Utifrån frågeställningen hur och på vilket sätt tecken och teckenspråk används i klassrumsinteraktionen visar resultaten att kodblandning, dvs. simultan användning av tal och tecken är vanligt förekommande hos både lärare och elever. Ett annat förekommande fenomen som framkommit i klassrumsobservationerna hos eleverna är kodväxling, som sker när eleverna byter språk för särskilda syften, t.ex. för att viska med varandra medan lektionen pågår. En annan funktion kodväxlingen uppvisade var möjligheten till att genomföra samtalsdelningar under en pågående aktivitet. / Bimodal bilingualism among people with hearing loss is an area of ​​research with limited extent. This study aims to highlight how bimodal bilingualism can work in a class of hard-of hearing students. Through partaking observation, video recordings of interaction in the classrooms have been made, which later have been transcribed with a multimodal conversation analysis approach. The multimodal conversation analysis comprises both the spoken and the signed interaction. Based on the questions of how and in what way signs and the sign language are used in classroom interaction, the results show that code-blending, i.e. simultaneous use of speech and signs, was common among both teachers and students. Another common phenomenon that emerged in the classroom observations is code-switching, which occurs when pupils change their language for specific purposes, e.g. to whisper to each other during the ongoing lesson. Another feature code-switching demonstrated was the ability to conduct schismings during an ongoing activity.

Reaching shared understanding during court hearings is a prerequisite to ensure a fair trial and maintaining legal certainty. Every month between 2,000 and 3,000 court hearings in Sweden make use of interpreters. Interpreter-mediated conversations involve an extra discourse compared to monolingual conversations which increases the risk of misunderstandings. Using methodology of conversation analysis the study explores how bilingualism is expressed during interpreter-mediated court hearings, at which occasions the Spanish-speaking laymen switch to Swedish and what function the codeswitching fulfills. The study identifies patterns in codeswitching and categorizes them into six different types. Furthermore the ideology of monolingualism in court is challenged and the advantages and disadvantages of codeswitching is discussed. The analysis concludes that even though certain types of codeswitching lead to delays in the conversation, the interaction is mostly favored by the Spanish-speaking party understanding some Swedish. Court proceedings would benefit from being more permissive toward bilingualism and the types of codeswitching that favor intersubjectivity.

Detta examensarbete belyser fenomenet kodväxling som kommunikativ strategi hos en grupp gymnasieelever med svenska som modersmål och svenska som andraspråk, vid samtal på engelska. Med en sociokulturell syn på kunskap och lärande och med språkanvändning som förargument, antogs en samtalsanalytisk inriktning med avsikt att studera form och funktioner för kodväxling. För att belysa det som sker i ett samtal mellan dessa elever och konkret ge exempel på olika former och funktioner för kodväxling genomfördes både en ljud-och videoinspelning med eleverna i två omgångar följt av en transkribering av det inspelade materialet. Det centrala materialet i studien har därför sin grund i transkriberingen och bygger ur metodologisk synpunkt på samtalsanalytiska aspekter som på kommunikativa strategier. Studien visar att deltagarna använde kodväxling för en mängd olika funktioner där målet var att få fram sitt budskap. Inga sammanbrott i kommunikationen mellan deltagarna i denna studie inträffade, dels för att samtliga deltagare behärskar kodväxlingsspråket, dels för att deltagarna inte letar efter språkliga misstag hos varandra (Gröning 2004). Studien visar även på ett samband mellan var kodväxling inträffar och vad dess funktion avser uppfylla. / The present study investigates the use and appearance of code-switching as a communicative strategy used by a group of upper secondary students in Sweden. A total of six students participated in this study in which three of them have Swedish as a first language and three students have Swedish as a second language. All students were sound and video recorded while speaking English together (without my presence or interference). The recordings were analyzed using a revised conversational analysis (Norrby 2004) in order to detect the appearance of and function for code-switching. The present study shows that the occurrence of code-switching does not contribute to breakdown in communication. The reason for why the communication did not break down is based on the fact that the code-switched language is Swedish, which all the contestants comprehend to various degrees, and because the participants were not aiming at pointing out each other’s mistakes (Gröning 2004). Code-switching is used for various different functions which all contribute to keeping the conversation going in order to maintain the interactional goal. This study also indicates that there is a connection between where the code-switched element occurs in the utterance and function for code-switching.

I slutet av 1990-talet kom en våg av rapmusik på svenska som populariserade genren. En scen för engelskspråkig rap i Sverige hade funnits sedan 1980-talet men de tidiga försöken med rap på svenska fick sällan varma mottaganden. Idag är svensk rap större än någonsin. Ny teknik gör det lättare och snabbare att producera och distribuera musik vilket har lett till att svensk rap ytterligare har populariserats. Denna uppsats analyserar användningen av engelska i populär svensk rapmusik från två olika tidsperioder. Syftet är att se hur engelska blandas med svenska och hur detta kan ha förändrats över tid. Analysen undersöker var i den musikaliska och grammatiska strukturen kodväxlingen inträffar, och om kodväxlingen har någon pragmatisk funktion efter Sarkar och Winers Quebec-studie (2006). Materialet är hämtat från svenska Grammisgalan där de utvalda artisterna har fått nomineringar för sina verk. Det äldre materialet är låtar nominerade under åren 1999-2003, det nyare materialet är låtar som nominerades under åren 2016-2020. / In the late 1990’s Sweden saw a wave of rap music in Swedish that set a standard and popularized the genre. A scene for English spoken rap in Sweden had existed since the 1980’s but earlier attempts of rap in Swedish was often seen as something rather uncool. Today Swedish rap is bigger than ever. New technology makes producing and distributing music easier and faster which has led to the expansion of Swedish rap.    This paper analyzes the use of English in popular Swedish rap music from two different time periods. The purpose is to see how English is mixed in with Swedish and how this may differ between the different time periods. The analysis examines where in the musical and grammatical structure the changes occur, and if the switching has any pragmatic function after Sarkar and Winers Quebec study (2006). The material is collected from the Swedish Grammy Awards where the featured artists have received nominations for their work. The older material are songs nominated in the years 1999-2003, the newer material are songs nominated in the years 2016-2020.

This study aims to investigate four English teachers’ perspectives on teaching English to students with a limited proficiency in Swedish. The study was conducted through interviews with four English teachers in secondary and upper secondary school.  The study reveals that the teachers rely much on the Swedish language in their teaching, in textbooks, translation and explanations, for instance. However, the teachers in the study show awareness of the fact that some of their students do not always follow the Swedish instructions and explanations. Therefore, the four teachers solve this issue in different ways, such as translanguaging, letting the students help each other, picture support, etc. Moreover, the study reveals an ongoing tension between English and Swedish for newly arrived students. These students need to focus on the Swedish language. Therefore, the English lessons sometimes function to support the Swedish acquisition as much as learning English. The study also shows that the teachers find it important to have a functioning first language to learn other languages, and that languages can support each other in language acquisition.

Efter nyligen utförd lärarutbildning bör nyexaminerade lärare vara bekanta med nyare forskning som är relevant inom utbildningsvärlden. Redan verksamma lärare som genomgått utbildning för en längre tid sedan, kanske inte kan förväntas ha samma uppdaterade syn på vad forskningen anser vara den mest gynnsamma undervisningspraktiken. Enligt de forskningsbelägg som finns bör engelska undervisas på engelska i första hand för att gynna elevers lärande. Av tidigare forskning kan utläsas att alla lärare inte är bekväma med att använda endast målspråket. Forskningen visar även på att elevers förstaspråk kan vara användbart, till exempel genom arbetssätt som bygger på translanguaging eller användandet av kodväxling. Vet aktiva lärare om hur förstaspråket och målspråket kan samverka? Här undersöks hur verksamma lärare ställer sig till forskning som finns om att engelskundervisning bör hållas på engelska så långt det är möjligt. Dessutom är det av relevans att svara på om lärarnas tankar kring sin undervisning liknar eller skiljer sig från den praktik som forskningen förespråkar. Därför ställs frågan också hur lärare undervisar och använder sitt muntliga språk samt varför. En mindre grupp lärare som undervisar i engelska 4–6 intervjuas och delger sina tankar om hur de undervisar och varför. Resultatet av denna studie visar hur några verksamma lärare kan anses ha en syn på undervisningspraktik som stämmer överens med det aktuell forskning förespråkar.

Många elever med utomsvensk bakgrund känner idag att deras erfarenheter inte får tillräckligt stor uppmärksamhet i skolans undervisning. Många av dessa elever läser svenska som andraspråk, vilket gör att detta är relevant att reflektera över som lärare i svenska som andraspråk. Hiphopen har länge behandlat teman som utanförskap, identitetsskapande och etnicitet för att skildra erfarenheter som kan liknas med elevernas. Syftet med denna uppsats är att analysera huruvida hiphoplåtstexter kan användas i undervisningen på ett likvärdigt sätt som den mer traditionella texttypen novellen. Dessa texter kopplas sedan till skolans undervisning för att analysera huruvida dessa kan användas för att synliggöra svenska som andraspråkselevers erfarenheter. Genom kritisk diskursanalys analyseras förekomsten av identitet, etnicitet och utanförskap i fyra hiphoplåttexter och två noveller, för att upptäcka om dessa tre teman skildras på ett liknande sätt i de två texttyperna. Resultatet visar att texterna skildrar uppsatsens tre teman på ett liknande sätt och att dessa således kan räknas som likvärdiga. Kopplat till undervisningen framförs det även många argument för att dessa texter passar utmärkt för att uppfylla både läroplanens mål och synliggöra elevernas erfarenheter.