I denna uppsats har jag undersökt hur albanska barn och deras föräldrar ser på att barnen har fått sin läs- och skrivinlärning på sitt förstaspråk, albanska. Mitt syfte har varit att ta reda på vilka attityder som har formats genom att ha deltagit i projektet att lära sig läsa och skriva på albanska och sedan successivt slussas in i undervisning på andraspråket, svenska. Syftet var också att ta reda på om det har gynnat elevernas andraspråksutveckling så att det kan leda till bättre måluppfyllelse för de tvåspråkiga eleverna. Metoden innebar att intervjua 5 elever och deras 5 föräldrar. Intervjuerna har sedan transkriberats och därefter har jag sammanställt elevernas och föräldrarnas berättelser. Det man kan konstatera är att respondenterna är nöjda med projektet i sin nuvarande form. Respondenterna upplever att eleverna har fått möjlighet att förbättra sina skolkunskaper och samtliga är positivt inställda till skolan där projektet har bedrivits. Resultaten kan ses som ett tecken på att skolans satsning på förstaspråket kan innebära en framgångsfaktor för eleverna.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares attityder till och syn på dialekters förekomst och funktion i skolmiljö, både när det gäller tal- och skriftspråk. I ett historiskt perspektiv har dialekter ansetts som något negativt. Detta kan kontrasteras mot dagens syn enligt Lgr11, SOFI (Institutet för språk och folkminne) och Utbildnings och kulturdepartementet. För att nå mitt resultat har ett underlag samlats in genom intervjuer med fyra lärare med olika ämneskompetens på tre olika skolor. Intervjuerna har transkriberats och resultatet visar att lärarna i undersökningen generellt hade en positiv syn på dialekter, även om spår av negativa tendenser kunde skönjas. Samtliga fyra gjorde stor skillnad mellan tal- och skriftspråk beträffande dialekt.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att sammanställa forskning om hur flerspråkiga elever kan utveckla språket och ämneskunskaper i svenskämnet, vilka metoder och strategier finns det som dessa flerspråkiga elever kan använda sig av i svenskundervisningen. Valet av just denna undersökning grundas i en medvetenhet om Sveriges ökande mångfald. Samhället har blivit alltmer mångkulturellt och med denna kunskapsöversikt vill vi ge en ökad förståelse för flerspråkighetens roll. Fokus har hamnat på forskning kring det språkliga, då svenska används som det gemensamma skolspråket i samtliga ämnen i skolan.Metoden för denna kunskapsöversikt är litteratursökning via olika databaser för att sammanställa relevant forskning kring syftet där frågeställning är: Hur kan flerspråkiga elever utveckla sitt språk och ämneskunskaper i svenskämnet?Resultatet visar att det finns många olika metoder och strategier för att utveckla språket och ämneskunskaperna för de flerspråkiga eleverna. Några av metoderna och strategierna som förekommer är kodväxling, lässtrategier, translanguaging och multimodalitet.

I detta examensarbete beskrivs flerspråkighet och identitet mer ingående. Avgränsningen faller på flerspråkighetens inverkan på identitet, vilket innebär att fokus ligger på en studie på individnivå. Begreppen identitet och flerspråkighet analyseras utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv och därför är detta synsätt en grund för vad flerspråkighet innebär och vad identitet är. Genom att intervjua fyra flerspråkiga personer som bor i Sverige ges en närmare inblick i hur individer beskriver sin flerspråkiga identitet. För att kunna göra detta krävs en närmare inblick på hur individerna ser på sin flerspråkighet och språkens funktion i olika situationer. En närmare beskriving om hur flerspråkighet påverkar identiteten undersöks också.  Deltagarna gör ett språkporträtt där de presenterar sin flerspråkighet på ett multimodalt sätt i intervjun. Studien visar att flerspråkighet är varierande och formas i olika situationer. Flerspråkighet beskrivs av deltagarna som ett uttryck för ens historia och kultur och skapar en större förståelse för andra kulturer. Deltagarna behärskar svenska bäst men behöver sitt modersmål för att vara effektiva i vissa situationer. Flerspråkighet kopplas ofta till tillhörighet och samhörighet, vilket visar sig är viktiga faktorer när det gäller identitet. Deltagarna berättar om hur det kan vara utmanande för unga att känna en tillhörighet, men som vuxen och flerspråkig person i Sverige kan det ske en anpassning som leder till att personen känner gemenskap och tillhörighet med det svenska samhället.

Temat för denna studie är flerspråkighet i samtida svensk raplyrik. Flerspråkighet betraktas här som språkväxling i konstnärlig framställning, och genom en kvalitativ analys av tolv svenska raptexter, utgivna mellan 2013 och 2019, undersöks vilka funktioner språkväxlingen har i texterna, hur den skapar mening och identitet och hur den kan tolkas på ett övergripande plan i relation till hiphop som genre. Utifrån Androutsopoulos (2010) relateras språkväxlingen till texternas struktur, och med grund hos Sarkar och Winer (2006) diskuteras språkväxlingens performativa, pragmatiska och poetiska funktioner, med särskild tyngdpunkt på performativitet (Pennycook, 2004). Analysen visar att språkväxlingens performativa, pragmatiska och poetiska funktioner kan tolkas utifrån fyra linjer som har att göra med genrespecifika drag inom hiphop: (1) konstruktionen av autenticitet, (2) framställningen av jaget, (3) hanteringen av rim och rytm och (4) spänningen mellan det lokala och det globala, till vilken kan kopplas en gestaltning av ett kulturellt mellanförskap.

Det övergripande syftet med min studie är att undersöka med vilka språkliga medel negativa attityder till nyanländas kulturella resurser konstrueras. Frågeställningar som besvaras i studien är:  Med vilka språkliga medel konstrueras explicita och implicita negativa attityder till nyanlända elever?  Hur kommer dessa till uttryck i relation till kulturella resurser som flerspråkighet, kodväxling, modersmål och transfer? Metoden i studien är en kvalitativ analys av inspelat material där några utvalda analyseras ingående. Resultatet visar att implicita negativa värderingar konstrueras i stor utsträckning med hjälp av negationer som fungerar som markörer för presuppositioner, i det här fallet underliggande negativa värderingar. Bland enskilda attitydmarkörer kan nämnas adverb som inte, aldrig, sällan och pronomen som ingen, ingenting, alla samt konnektorer som markerar kausalitet, till exempel för att. Upprepningar av konnektorer kan också ses som markörer för implicita värderingar. Alla markörer fungerar dock i första hand endast som indikationer på underliggande värderingar som behöver bekräftas genom tolkning av den språkliga kontexten där de förekommer, till exempel frasen, satsen eller meningen innan man kan säga något mer bestämt om den underliggande negativa värderingen. Det som utmärker innehållet i de negativa värderingarna som jag fått syn på med hjälp av min analys är att de nyanländas kulturella resurser i form av modersmål och kultur framställs i motsatsförhållande till den svenska kulturen och det svenska språket.

Vår uppsats handlar om jämförelsen mellan läroplanerna 2011 och 2022. Vi har fokuserat på ämnet svenska som andraspråk där vi analyserar i eller vilken mån flerspråkighet samt modersmål tas upp. För drygt 10 år sedan var den genomsnittliga procentandelen av eleverna i skolan som hade ett annat modersmål än svenska 17 procent. När det gäller båda läroplanerna nämns det i ämnets syfte att lärare ska använda sig av olika förutsättningar för att ge eleverna möjligheten att utveckla sitt svenska tal, skriftspråk, mötet av olika typer av texter och även kunskaper i och om svenska språket. Det nämns inget om hur elevernas modersmål ska nyttjas. Sverige har inte lagstiftat vilket språk som är officiellt språk men svenskan är huvudspråket och det står i läroplanen för grundskolan att man ska kunna svenska språket efter genomgången grundskolan. Efter att ha analyserat läroplanerna ser vi att enspråkighetsperspektivet är tydligt och synligt. Flerspråkighet är inte en märklig företeelse som enbart förekommer i Sverige. Trots detta verkar många svenska skolor ha svårigheter med hur de ska arbeta med flerspråkiga elever, vilket vi även ser i läroplanerna. Elever som kommer till ett nytt land i de yngre åldrarna lär sig ett nytt språk snabbare och man ställer inte heller lika höga krav på språket i de yngre åldrarna, jämfört med elever som har invandrat i de högre åldrarna. Det är viktigt att använda sig av elevernas flerspråkighet i undervisningen för att utveckla elevens alla språk. Skolan är också den platsen eleverna skapar sin identitet, det är där eleverna formar sin självbild.

Globalisering har lett till en ökning av individer som lever i en annan kultur än sin egen vilket innebär att kunskap om interkulturell kommunikation har blivit viktigare än någonsin. Ett område som ännu inte forskats om är svenskars anpassning till den japanska kulturen. Tidigare forskning visar att individer genomgår olika faser vid kulturanpassning samt att Japan är ett land där utlänningar vanligtvis upplever svårigheter med att förstå och integreras i. Syftet med studien var att undersöka inom vilka kulturella dimensioner svenskar upplever svårigheter i en kultur som skiljer sig mycket från deras egen samt att bidra med kunskap om hur svenskar anpassar sin kommunikation till en främmande kultur med normer och sociala regler som skiljer sig från deras egen. För att undersöka detta utfördes en kvalitativ intervjustudie där fyra svenskar som bott i Japan intervjuades. Intervjuerna analyserades därefter med en tematisk analys som tog avstamp i teorierna Hofstedes nationella kulturdimensioner samt Tvärkulturell kodväxling. Resultatet visade att det i den japanska kulturen svenskar hade mest svårigheter med att anpassa sig till var hierarkier, kommunicera i led, upprätthålla gruppharmoni, att japaner undviker dem samt att implementera förändring. I resultatet framgick det att svenskarna först behövde förstå de kulturella skillnaderna för att kunna anpassa sin kommunikation till den japanska kulturen, men att deras anpassade beteende ofta kändes onaturligt då de behövde sätta sina egna kulturella värderingar åt sidan. / Globalization has resulted in an increase in the number of individuals living in a culture other than their own, which makes knowledge about intercultural communication more important than ever. One area that has yet to be properly researched is the Swedish people's adjustment to Japanese culture. Previous research shows that individuals go through different stages during the cultural adjustment period and that Japan is a country where foreigners usually struggle to understand and integrate into the culture. This study aimed to research which cultural dimensions Swedes experience difficulties within a foreign culture with significant differences from their own, as well as contribute knowledge about how Swedes adjust their communication to foreign cultural norms and social rules. A qualitative interview study was used to research this topic in which four Swedish people with experience living in Japan were interviewed. The interviews were then analyzed using a thematic analysis utilizing Hofstede’s Cultural Dimension Theory and the theory of Cross-Cultural Code-Switching. The result showed that the parts of Japanese culture that Swedish people struggled with the most were hierarchies and hierarchical communication, maintaining group harmony, being avoided by the Japanese, and implementing change. The result showed that Swedish people first needed to understand the cultural differences to adjust their behavior to the Japanese culture. Still, the adjustments often felt unnatural because they had to discard their cultural values in the process.

This study aims at generating an understanding of today's teaching in English. The study  seeks to find out in what extent teachers in grade 4-6 speak English during the lessons in English and on what occasions the teacher chooses to use the English language. The work empiricism consists of two different methods, classroom observations and qualitative interviews. In order to get such a broad picture of teacher's English teaching as possible, classroom observations were conducted first and then supplemented with an interview. Respondents participating in this study work in the municipal sector at four different schools in central Sweden.          The study shows that English as an teaching language is used at all times during the lesson, and that English is the most used teaching language. The teaching language fluctuates a lot, and the teachers who participated in this study mainly choose languages according to the group and the pupils in the group. All participating teachers used Swedish as a tool to answer the students' questions and guide them. The teachers primarily want to create a safe place for the students and to make sure everyone understands what´s being said on the lessons. / Denna studie syftar till att generera förståelse för dagens undervisning i engelska. Jag undersöker i denna studie i vilken utsträckning lärare i 4-6 talar engelska under lektionerna i engelska och vid vilka tillfällen läraren väljer att använda det engelska språket. Arbetets empiri utgörs av två olika metoder, klassrumsobservationer och kvalitativa intervjuer. För att få en sådan bred bild av lärares engelskundervisning som möjligt så genomfördes klassrumsobservationerna först och kompletterades sedan med en intervju. Respondenterna som deltar i denna studie arbetar inom den kommunala sektorn på fyra olika skolor i Mellansverige.          Studien visar att engelska som undervisningsspråk används under alla tillfällena under lektionens gång och att engelska är också det undervisningsspråk som används mest. Undervisningsspråket växlar väldigt mycket och lärarna som deltog i denna studie väljer främst att välja språk utefter vilken grupp och vilka elever som finns i gruppen. Alla deltagande lärare använder svenska som ett verktyg för att besvara elevernas frågor och vägleda dem. Lärarna vill i första hand skapa trygghet för eleverna och vill säkerställa att alla ska känna att de förstår vad som sägs.

The aim is to study how two newly-arrived pupils in the subject of Swedish cooperate with each other through code-switching. The study is based on a qualitative method with three observations during classes in the subject of Swedish. The study showed me that newly arrived pupils use a lot of codeswitching when they are paired up with each other. In particular, this study found that they used code-switching when their vocabulary in Swedish did not suffice, as well as when they had problems with interpreting certain words. In most cases, the subjects show a preference for intrasentiell code-switching (switching within the sentence for a few words) over the intersentiell variety, although both occur.