<p> </p><p>Denna studie observerar kodväxlingen hos tre gymnasielärare i engelska. Syftet med studien är att genom klassrumsobservationer undersöka hur engelsklärares kodväxling kan se ut i en svensk gymnasieskola. Studien undersöker också möjliga orsaker till lärarnas kodväxling. I denna undersökning går det att finna kopplingar mellan frekvensen av lärares kodväxling och det som sker i klassrummet. Enligt resultatet sker majoriteten av lärarnas kodväxling när de försöker hjälpa eleverna i deras enskilda arbete. En möjlig orsak till lärarnas kodväxling i denna kontext kan bero på svårigheten att vara social på målspråket. Att stötta och motivera elever är ju till stor del en social aspekt snarare än en kunskapsinriktad del av språklärarens arbete. Detta stödjer till viss del tidigare forskning gällande målspråksanvändning.</p><p> </p>

<p>This study aims to find out what students think about bilingualism as well as whether there are advantages and disadvantages of it, based on the children's perspective. All children in this class are bilingual, is thus a mother tongue other than Swedish. All were born in Sweden but has parents who are originally from / born in other countries in addition to having mom who was born in Sweden but originally from another country. In my study I have chosen to use qualitative methods in which I used semi-structured interviews and non participant observations. In the study, I have come to interview the children think that being bilingual is good, they mean that there are some drawbacks to this except that it can sometimes be a bit hard when someone does not understand. Also what they think is good with bilingualism is that you can use the languages depending on where you are, if they go to their homeland, they speak their mother tongue with people, relatives because they do not understand Swedish. Or sometimes they need their mother tongue during lesson time when they do not understand a word. Or when they work together with someone who speaks the same language as them, then they sometimes speak the language because it is easier to explain and understand. Being bilingual has formerly been regarded as something negative, but with time, this in turn has changed. Today it has become increasingly common to be bilingual or multilingual, the more languages you know, the better you can get in the society, and then you can switch between languages. To know two languages gives the individual a broader cultural experience.</p>

Denna studie observerar kodväxlingen hos tre gymnasielärare i engelska. Syftet med studien är att genom klassrumsobservationer undersöka hur engelsklärares kodväxling kan se ut i en svensk gymnasieskola. Studien undersöker också möjliga orsaker till lärarnas kodväxling. I denna undersökning går det att finna kopplingar mellan frekvensen av lärares kodväxling och det som sker i klassrummet. Enligt resultatet sker majoriteten av lärarnas kodväxling när de försöker hjälpa eleverna i deras enskilda arbete. En möjlig orsak till lärarnas kodväxling i denna kontext kan bero på svårigheten att vara social på målspråket. Att stötta och motivera elever är ju till stor del en social aspekt snarare än en kunskapsinriktad del av språklärarens arbete. Detta stödjer till viss del tidigare forskning gällande målspråksanvändning.

Dagens Sverige är mycket mer mångkulturellt än för bara några decennier sedan. Flerspråkighet har blivit en stor del av samhället och även skolan. En stor del av eleverna i skolan har ett annat modersmål än svenska, samt använder sina språk dagligen beroende på vilken miljö de vistas i. Syftet med studien är att undersöka elevers egna erfarenheter, minnen och åsikter kring sin egen språkinlärning. Här belyser vi Vygotskijs socialkonstruktivistiska teori, som betonar vikten av samspelet med omgivningen vid tillägnandet av ett språk. Studien bygger på en kvalitativ undersökningsmetod, närmare bestämt intervjufrågor. Sex elever i åldrarna 9-14 deltog i studien, varav samtliga är flerspråkiga. Urvalet skedde slumpmässigt bland flerspråkiga elever i tre olika skolor i en kommun i mellersta Sverige. Råmaterialet analyserades utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Det sociala samspelet vid språkinlärning visade sig vara av stor betydelse för eleverna. Eleverna sökte sig dock inte till vem som helst. Den/de individer som har störst kunskap om ett språk får rollen som kunskapsförmedlare. När det gällde modersmålet, så var det hemmet som var viktigast. Svenska däremot, betonade eleverna att de lärde sig i skolan och med jämnåriga kamrater. Flerspråkighet uppfattade eleverna vara övervägande positivt, samt gav konkreta exempel på när de kunde använda sin flerspråkighet.

No description available.

BAKGRUND: Inom språkundervisningen är kommunikationen mycket viktig. Det visas i olika studier att elevernas språk utvecklar sig genom att de får möjlighet att använda sitt muntliga språk, dvs. att lärare och elever använder målspråket i undervisningen. Många språkforskare hävdar att såväl engelskundervisning som undervisningen av moderna språk bör ske på målspråket. Vår erfarenhet är dock att kodväxling, dvs. att byta språk från målspråket till svenskan, diskuteras mycket mer bland engelsklärare än bland fransklärare. Vi har samtidigt erfarenhet av fransklärare som undervisar franska uteslutande på målspråket, vilket fungerar väl på alla nivåer. Denna undersöknings fokus riktas därför mot språkelevers kodväxling inom såväl engelsk- som franskundervisningen. Eftersom vi vill rikta fokus mot de främmande språken så har vi valt att tala om elevernas målspråksanvändning under språklektionerna, snarare än att tala om deras kodväxling.   SYFTE: Syftet med studien är att kartlägga Halmstads kommuns gymnasieskolors språkelever, beträffande deras tankar om den egna målspråksanvändningen under engelsk- respektive fransklektionerna samt att beskriva och analysera språkelevers uppfattningar av den egna målspråksanvändningen under deras engelsk- respektive fransklektioner.   METOD: Dels kvantitativ metod i form av enkäter, dels kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer,  som har genomförts på gymnasiet med fransk- och engelskelever.   RESULTAT: Resultatet av enkäterna och intervjuerna visar att det eleverna efterfrågar är en undervisning med meningsfullt innehåll och ämnen som har en verklighetsanknytning. Vikten av att kunna relatera till det de förväntas prata om på ett främmande språk betonas. Vidare har vi kommit fram till att bristen på självförtroende i klassrummet är en betydande faktor till att elever inte producerar tillräckligt med utflöde under lektionerna. Vi presenterar elevernas förslag på vad som skulle kunna öka deras målspråksanvändning under språklektionerna.

Studien syftar till att kartlägga vad franskläraren gör i sin undervisning och hur läraren agerar som pedagog och motivatör. Enkäter har skickats ut till alla undervisande lärare i franska på grundskolenivå i en större svensk kommun för att undersöka hur det förhåller sig i det dagliga arbetet som fransklärare på denna nivå. Målet med undersökningen har varit att se ifall lärarens bakgrund och utbildning påverkar målspråksanvändningen i klassrummet, hur läraren gör sin undervisning stimulerande och rolig vad gäller elevers intressen och behov av stöd, vilka övningar och metoder som dominerar undervisningen, på vilket sätt eleverna deltar i lektionsplaneringen samt vad lärarna gör då viljan och förmågan saknas hos en elev för att lära sig språket. Resultatet av studien, vilken ska understrykas är geografiskt begränsad, har dock visat att lärarna oavsett bakgrund, ,använder målspråket lika och att fransklärarna blandar olika språkmetoder i sin undervisning. Vad gäller moment i undervisningen så använder sig majoriteten av likartade övningar. Alla lärare har visat sig engagerade att stötta elever som är i behov av stöd och har också visat på en vilja att tillgodose elevers intressen. Däremot, så har studien också visat, att vad gäller elevinflytande så har inte direktiv enligt Skolverket (2011) uppnåtts. Resultatet tyder på att elevinflytandet bör utvecklas till att inte enbart innefatta hur man arbetar utan också vad som ska ingå i undervisningen. Språket bör också ses i ett bredare perspektiv, socialt och kulturellt, och innefatta mer autentiska situationer utanför klassrummet för att motivera och stimulera elevers lärande och utveckla deras känsla för nyttan av ett nytt språk.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka förskolepedagogers arbets-, och förhållningssätt till flerspråkigabarn i förskolan. För att besvara syftet använde vi oss av följande frågeställningar: Hur arbetarförskolepedagoger med flerspråkighet i förskolan? Vilket förhållningssätt har pedagoger iarbetet med flerspråkiga barn? För att få svar på våra frågeställningar gjorde vi en kvalitativintervjustudie på två mångkulturella förskolor. Vi intervjuade tre förskollärare och tvåbarnskötare. Studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv som utgår ifrån att barn lär sig isamspel och kommunikation med andra. Studiens resultat visar att kommunikation ochinteraktion är en förutsättning för flerspråkiga barns språkliga utveckling. Vi har även kommitfram till att pedagogers goda relationer och bemötande till det flerspråkiga barnet ökar barnetsmöjligheter till att medverka i förskolan. I studien framkommer även att samarbetet medvårdnadshavare ger positiva effekter i flerspråkiga barns språkutveckling. Därmed visarstudieresultatet förskolornas likheter och skillnader i arbetet med flerspråkighet i förskolan.

Kodväxling, en term som beskriver fenomenet när det i ett samtal eller inom en mening som yttras sker en växling mellan olika språk, är vanligt förekommande i bland annat klassrum där engelsk språkundervisning sker. Både elever och lärare kodväxlar när de talar och kodväxling är något som forskare har börjat undersöka närmare. Kodväxling eller även så kallat ”codeswitching” på engelska, är ett fenomen som förekommer hos två- eller flerspråkiga individer. Fenomenet har fått mycket uppmärksamhet och det allmänna intresset kring ämnet har ökat från och med 1970-talet och framåt, men synen på kodväxling har inte alltid varit densamma. Syftet är att belysa lärares användning av samt deras reflektioner om kodväxling i flerspråkiga engelskklassrum där elever i årskurserna 7-9 undervisas. Följande frågeställningar besvaras idetta examensarbete: • Förkommer det att lärare kodväxlar och om så är fallet, i vilken utsträckning? • I vilka situationer kodväxlar lärare? • Hur ser lärare på kodväxling i undervisningen? För att besvara denna kvalitativa studies frågeställningar har ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer valts som metod. Fyra lärare som undervisar flerspråkiga elever med annat modersmål än svenska, från två olika städer i Västsverige har valts som respondenter. Resultatet från observationerna visar att lärare kodväxlar i situationer när de tillrättavisar elever, ger elever bekräftelse av olika slag, instruerar elever, hanterar klassadministrativa saker och när de översätter och förklarar ord och fraser från målspråket till förstaspråket. Observationerna visar att Eva kodväxlar två gånger under en lektion, Malin 27 gånger, Stina 28 gånger och Lena 34 gånger. Intervjuerna visar i sin tur att lärare även kodväxlar när de undervisar i grammatik samt när de känner en tidspress och stress. Dessutom visar intervjuerna att lärare ser på kodväxling som ett verktyg som stöttar förståelse och en lärare ser kodväxling som ett sätt att undervisa i två språk samtidigt. Alla lärare menar att deras mål är att ha så stor målspråksanvändning som möjligt i engelskundervisningen och några anger att de försöker att undvika kodväxling genom att använda olika språkliga strategier för att göra sig förstådda. Lärarna verkar inte se på kodväxling som något negativt och menar samtidigt att de strävar efter att minska på sin kodväxling.