Ett coffice är en plats där café och kontor samverkar för att fungera som en alternativ kontorsplats för de som har behov av det. Det kan vara frilansare, kreatörer, studenter eller egna företagare som inte har möjlighet eller viljan att hyra en egen lokal. Samtidigt består ett coffice även av ett café som allmänheten är välkommen att besöka. Detta innebär att olika aktiviteter kommer ske på en och samma plats och det skapar en problematik kring utformningen av en cofficemiljö. Coffice är ett relativt nytt begrepp vilket innebär att det samtidigt inte finns någon uttalad etikett för hur besökare på platsen ska bete sig och det medför att det kan vara svårt att skapa tillit. För att lösa denna problematik skapas ett gestaltningsförslag som visar hur lokalen kan utformas för att stödja olika behov och aktiviteter samt på ett tydligt sätt kommunicera användandet. Gestaltningsförslaget utgår ifrån teori och empiri där teoriarbetet har gett en god inblick i aktivitetsbaserade kontorsmiljöer, social kognition samt hur informationsdesign kan användas för att kommunicera användandet av en plats. I det empiriska arbetet har metoderna intervju samt observation av befintliga coffice-miljöer använts. Data från metoderna har analyserats och utifrån detta har ett resultat framkommit. Resultatet visar i sin tur vilka aktiviteter platsen bör stödja samt vilka behov vardera aktivitet har. Detta arbete har varit ett samarbete med Villan, en cofficelokal i Eskilstuna. Resultatet har tillsammans med Villans förutsättningar och begränsningar använts för att skapa en zonindelning av lokalen. Zonerna är uppdelade efter aktivitetstyp och det ger besökaren möjlighet att välja den zon som lämpar sig bäst till det arbete som ska utföras för tillfället. Det kan exempelvis vara ett mer koncentrerat enskilt arbete eller en fika med några av de andra besökarna. Utformningen av lokalen har skapats för att tillgodose vardera aktivitets behov samt för att skapa en välkomnande plats som speglar verksamheten och dess omgivning. Förhoppningen är att gestaltningsförslaget visar en flexibel plats där besökarnas behov tillgodoses och där rörligheten på platsen blir naturlig. Även att besökarna ska ha möjlighet att i en avslappnad miljö interagera med varandra och öka den informella interaktionen som låter idéer växa. Detta arbete kan användas som utgångspunkt vid utformningen av Villan i Eskilstuna samtidigt som det går att användas som inspiration till utformningen av andra coffice-lokaler.

Modeindustrin har en enorm inverkan på miljö och människans hälsa. Konsumenter har dock begränsade kunskaper om hur modeföretag arbetar med hållbarhet. Millennials som har visat störst intresse för hållbarhet önskar därför transparent information från modeföretagen gällande deras hållbarhetsarbete. Syftet med studien är att undersöka huruvida millennials attityd och intention till att handla på modeföretag förändras när de får ny kunskap om företags hållbarhetsarbete. Det har gjorts fyra fokusgrupper kombinerat med experiment för att se om det fanns en förändrad kognition, attityd och intention när respondenterna exponeras för företags kommunikation om hållbarhet. Studien visar att attityden och intention till att handla på modeföretag förändras när kognitionen om hur företag arbetar med hållbarhet förändras. Millennials ställer sig positiva till företags kommunikation om hållbarhet som leder till en större benägenhet till att handla hos dessa företag. Resultatet indikerar på att modeföretag gynnas av att vara transparenta och tydligt kommunicera om deras hållbarhetsarbete.

Förmågan att lyssna till en uppläst text, har visat sig vara en komplex uppgift som kräver kognitiva resurser. Några av de kognitiva resurser som krävs för att förstå en uppläst text, är bland annat att en individ har uppmärksamheten riktad mot texten samt att de har ett väl utvecklat ordförråd. För att undersöka om det föreligger någon skillnad i hörförståelse mellan att lyssna på en uppläst text via talsyntes eller mänskligt röst genomfördes en inomgruppsstudie där totalt 13 personer ingick. Av de som ingick var det fyra kvinnor och nio män, mellan 27 och 69 år. Analyserna visade att det inte förekom någon skillnad avseende hörförståelsen för gruppen som helhet samt att inga könsskillnader förelåg. Däremot visade studien att det förekom en relativt stark negativ korrelation mellan ålder och antal rätta svar för texter som var upplästa av talsyntes. Studien indikerar att hörförståelse inte påverkas negativt om en text läses upp av talsyntes jämfört med en mänsklig röst. Men däremot så indikerar studien att äldre personers hörförståelse påverkas i högre grad när de skall lyssna till en text från en talsyntes. / The ability for listening to a text is a complex task that requires cognitive resources. Some of these cognitive resources both attention and well-developed vocabulary. To address whether listening comprehension is affected differently by listening to a text from a synthetic speech and human voice a within-subject designed study was conducted which included 13 participants. Of those 13 participants, four were females, and nine were males ranging between 27 to 69 years of age. The analyses showed that there were no difference in listening comprehension with respect to the whole group and no gender differences. However, there was a relatively strong negative correlation between age and number of correct responses for texts read by a synthetic voice. This study indicates that listening comprehension is not negatively affected when a text is read by synthetic voice compared to a human voice. The study does indicate that older individuals listening comprehension to a more considerable extent are affected when they listen to a synthetic voice compared to a human voice.

No description available.

Vårt magisterarbete är en 3D-animation som ska simulera en bergochdalbana. Vår uppgift har varit att ta reda på hur man genom illusioner kan lura människans hjärna att se djup även då bilden är helt platt. Vårt främsta verktyg vi använt oss av är glasögon med röd- och cyanfärgade filter. Till vår produktion har vi anlitat andra studenter för att komponera musik och mixa 5.1-ljud. Allt för att öka upplevelsen ännu mer. / Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion. Mattias e-mail: mape78@gmail.com, Johan e-mail: atra@telia.com

Kognitiv psykologi är en del av psykologin som behandlar människans informationsprocesser. Det handlar om hur vi inhämtar, bearbetar och använder information om världen. De största delarna inom kognitiv psykologi är perception/uppmärksamhet, minne, mentala representationer, problemlösning och beslutsfattande. Vi har begränsningar inom alla dessa områden och detta kan ställa till problem vid användandet av datoriserade informationssystem. Med detta arbete ville jag undersöka huruvida det finns ett metodstöd i systemutvecklingsmetoder som tar hänsyn till människans begränsade kognitiva förutsättningar vid utvecklandet av ett datoriserat informationssystem. Undersökningen genomfördes med två metoder, litteraturstudie och intervju. Antalet undersökta systemutvecklingsmetoder var tre och dessa utvärderades med hjälp av kriterier för användarvänlighet och kognitiva kriterier. Min undersökning visar att de systemutvecklingsmetoder som utvärderades inte har något stöd för att handskas med detta problem. Undersökningen visar dessutom att alla de undersökta metoderna förespråkar användardeltagande.

Lantmäteriets stödenhet Utveckling och IT (UIT) ska inför ett mer agilt arbetssätt. Den agila arbetsmetoden ifråga är Lean Thinking, den västerländska adaptionen av Toyota Production System. För att underlätta vid en övergång till det nya arbetssättet, kartläggs de inledande faserna i projektarbetet, då dessa saknar specifika anvisningar i den nuvarande projektstyrningsmodellen, Praktisk projektstyrning (PPS). Utifrån kartläggningen utfördes så en tvåstegsanalys, den första utifrån ett distribuerat kognitivt perspektiv och sedan utifrån de fem huvudprinciper från Lean Thinking. Resultatet från analysen resulterade sedan i ett antal förändringspunkter som UIT kan använda sig av vid bytet av arbetssätt. Dessa punkter inkluderar förslag att utnyttja digitala systems potential, skapa ett kontinuerligt flöde i arbetsprocessen genom att minska antalet pågående arbetsuppgifter på en kanbantavla samt att projektgruppen har en medvetenhet om de olika system som används förmåga att hålla information aktuell.

Medveten närvaro (eng. mindfulness) har i tidigare studier visats ha positiva effekter på stress. Det finns flera sätt att öva medveten närvaro på och denna studie har undersökt huruvida långsiktig följsamhet (patienters benägenhet att följa en ordination eller föreskrift) och godtagbarhet (ett mått på hur både vårdgivare och mottagare uppfattar och tar emot behandlingen) skiljer sig åt mellan konventionell träning i medveten närvaro (CMT) och Restoration Skills Training (ReST), som är övning i medveten närvaro med stöd av en naturlig miljö. 40 människor med självupplevda stress- och koncentrationssvårigheter som tidigare deltagit i en kurs i CMT eller ReST medverkade i denna enkätstudie för att redogöra om någon av dessa kurser har högre följsamhet och godtagbarhet än den andra. Medelvärden var något högre för ReST-deltagarna för både följsamhet och godtagbarhet men skillnaderna var inte statistiskt signifikanta. Då grad av nyfikenhet på karaktären hos upplevelserna som uppstår under utövande av medveten närvaro undersöktes erhölls en signifikant skillnad mellan grupperna, i form av högre grad av nyfikenhet hos ReST-deltagarna. Övergripande kan sägas att ReST är ett lovande alternativ då det kräver mindre ansträngning men än dock ger samma resultat, som CMT.

Denna kunskapsöversikt har skrivits utifrån vetenskapliga artiklar som undersöker relationen mellan arbetsminnet och matematik. Forskningen har påvisat att arbetsminnet har flera olika delar med olika funktion. I insamlandet av artiklar har eftersträvats att inkludera forskning om arbetsminnets samtliga funktioner. Hur hjärnan fungerar är i grunden en oerhört komplex fråge­ställning varpå forskningsstudiers resultat förutsågs vara varierande. Syftet har varit att besvara frågeställningen hur arbetsminnet används vid matematiska beräkningar och för utvecklandet av detta. Slutligen har forskningsstudier om minnesträningseffekter bearbetats vars resultat avslut­ningsvis sammanställts och diskuterats. Systematiska informationssökningar genom­fördes för att samla in data från ett flertal databaser. Inledningsvis isolerades adekvata termer som grund för framtagning av söksträngar att använda i sökprocessen. Vetenskapliga artiklar kunde sedan utifrån inklusions- och exklusionskriterier väljas ut för vidare granskning. Granskning skedde i en flerstegsprocess i vilken sekundärsökningar gjordes avslutningsvis. Den slutsats som dragits efter bearbetning av vetenskapliga artiklar är att forskningsresultaten är mycket tvetydiga, för att inte säga motstridiga. Det har dock varit möjligt att bekräfta ett samband mellan arbetsminnet och matematik, vilket inte har varit okomplicerat att göra utan att vidare utveckla slutledningen. Separation av arbetsminnet i dess olika komponenter för att utföra tester i studier har antagits vara väsentligt för att få fram resultat som går att generalisera. Gällande arbetsminnesträning har även dessa resultat varit tvetydiga. Utifrån antaganden om tränings­program ger effekt eller inte, har dessa diskuterats i förhållande till undervisnings­praktik.

Denna rapport innehåller en studie om hur artificiella ljudmiljöer påverkar människan, med grunden i frågeställningen: ”Hur påverkas en spelares prestation av artificiella ljudmiljöer?”. En prototyp med inspiration av ett 3D plattformsspel skapades med två olika varianter av ljudmiljöer: en stadsmiljö och en naturmiljö. En pilotstudie utfördes med ett speltest och ettavslutande frågeformulär, därefter gjordes en undersökning med 18 deltagare. Med hjälp av forskningen i bakgrundskapitlet blir det tydligt att ljud har en påverkan på den kognitiva förmågan. Testet var dock gjort i en för liten skala, med för få resurser för att kunna ge ett definitivt resultat. En större studie med fler informanter, mer resurser och mer tid skulle kunna ge ett starkare resultat.