Beata Izabella Tarczynska (2012). Utan självkänsla inget lärande- en fenomenologisk fallstudie om elevernas upplevelser av undervisning (With no esteem no learning- a fenomenological case studies on students`perceptions of teaching). Pedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Uppsatsen är en fallstudie inspirerad av fenomenologi och baserad på elevernas upplevelser av undervisningsmetoder, innehåll och självuppfattning i relation till undervisningen. Studien syfte är att bidra med kunskap och insyn i elevernas egna upplevelser av undervisning. Ett annat syfte är att förstå hur undervisningsmetoder påverkar elevernas självkänsla. Under arbetets gång besvaras följande frågor: Vad anser eleverna är viktigt att lära sig? Vilka undervisningsmetoder upplever eleverna som mest meningsfulla? Hur svarar klassrumsmetodik på elevernas upplevda behov? Hur påverkar elevernas självkänsla lärande enligt deras egna upplevelser? Den teoretiska förankringen relateras till Husslers teori om ”essensen” och ”erfarenheten” samt en del neurovetenskaplig forskning där man försöker förena de psykologiska, sociala, kognitiva och pedagogiska aspekterna av lärande. Fenomenet undersöks utifrån subjektets perspektiv och essensen är fenomenets struktur och studiens hjärta, medan erfarenhet ska ses som studiens ledtråd då teorier, begrepp och åsikter har sitt ursprung i erfarenheten. Elevernas livserfarenheter sammanlänkar och avspeglar olika aspekter av utveckling och lärande inom undervisningens ramar. I uppsatsen diskuteras definitionen av självkänsla, kognition och neuropedagogik samt närmare analyseras kognitiva processer i en undervisningssituation. Den teoretiska förankringen i studien finns i självbild-, kognitiv- och i neurovetenskaplig forskning. Det empiriska materialet består av enskilda intervjuer utförda i två olika skolmiljöer, observationer samt elevernas loggböcker och dramaövningar. Min studie har utgångspunkt i fenomenologisk ansats varför brett presenteras variationer av elevernas livsvärldsmönster och den centrala essensen som upprepas beskrivs. Resultatet visar att det finns nära förbindelse mellan elevers skolprestationer och självkänsla samt att det finns en stor diskrepans mellan elevers upplevda behov och undervisningens uppläggning, dvs. metoder och innehåll. Eleverna med låg självkänsla tenderar till att ha det svårare att följa undervisningen och utveckla sociala relationer. Både kamratrelationer och undervisningsmiljö tycks påverka2elevens lärande och självbild. Lyckad skolsituation associerar elever med kroppsligt välbefinnande, självsäkerhet och valfrihet. Arbetsglädje växer parallellt med målmedvetenhet och fungerande kommunikation samt samarbete. Min studie visar att det krävs stor lyhördhet från lärare för att bemöta elevers behov. Stora heterogena barngrupper kräver större variation vad gäller undervisningsmetoder och undervisningens uppläggning. Lika viktigt är det att lärare är medvetna om kognitiva processer bakom inlärningen och kan tidigt se tecken på att eleven spårar ut. Undervisningsmönster måste ändras. Elevens självkänsla är ett komplicerat fenomen som kräver större uppvakning från lärare. Eleverna behöver mer frihet i klassrummet och större yta och fler tillfällen till interaktion då deras metakognitiva processer aktiveras som bäst. Vi måste kanske tänka om i frågan om kunskapande i klassrummet. Det krävs större balans mellan struktur och innehåll. Troligen kommer den svenska skolan att behöva anpassa sig ytterligare till elevers nyanserade sätt att lära sig och deras alltmer komplexa sociala behov. Den framtida skolan behöver hitta en balans mellan teoretisk boklig undervisning och ”upptäcktsinlärning” präglad av prat, skratt och skapande.

Physical activity, especially cardiovascular fitness training, has been shown to enhance cognitive performance and to counteract age-related cognitive decline1-5. Furthermore, regular physical activity has been demonstrated to diminish age-related volume-shrinkage in several brain regions particularly in the prefrontal cortex and hippocampus6-10. In the same vein, physical activity and high levels of cardiovascular fitness seem to enhance neurocognition during childhood11-13. In this context, the basal ganglia and its components, the caudate nucleus, the putamen and the globus pallidus, are of special interest as animal research indicates that exercise also seems to influence the molecular architecture and the metabolic capacity of the basal ganglia14,15. Besides their fundamental role in motor execution16, the basal ganglia are also involved in many cognitive functions like mental flexibility17, task-switching ability18 and cognitive control19. Furthermore, age-related disorders like Parkinson’s disease are related to a decline in the dopamine circuits of the basal ganglia20,21. The striatum is the input nucleus of the basal ganglia and is composed of caudate nucleus and putamen. The pars interna of the globus pallidus is (together with the substantia nigra pars reticulata) the output region of the basal ganglia and conveys information from the striatum to the thalamus and back to the frontal areas22. The striatum, which is essential for cognitive flexibility and attentional control, shows an increase during childhood and adolescence23,24 and a particularly rapid and early age-related change9,25 in older adults. Furthermore, the described cognitive functions are essential for academic success of children and young adults. Thus, it is of particular interest to find appropriate interventions that could mitigate both the volume-shrinkage and the (presumably) related cognitive decline in older adults and/or that could support academic success in children. In this review, we will summarize research that investigated whether physical activity has the potential to be such an intervention. First, we will show that neuroplasticity in the basal ganglia is possible in principle. Second, we will report studies where the relationship between physical fitness level and volume of the basal ganglia and its relation to cognitive performance were investigated. Besides cross-sectional studies, we will report studies that investigated exercise-induced changes in the volume of the basal ganglia and related changes in cognitive performance after long-term fitness interventions.

Univ., Diss.--Erlangen-Nürnberg, 2003. / Literaturverz. S. 345 - 377.

In recent years, research on embodied cognition has inspired a number of studies on multimedia learning and instructional psychology. However, in contrast to traditional research on education and multimedia learning, studies on embodied learning (i.e., focusing on bodily action and perception in the context of education) in some cases pose new problems for the measurement of cognitive load. This review provides an overview over recent studies on embodied learning in which cognitive load was measured using surveys, behavioral data, or physiological measures. The different methods are assessed in terms of their success in finding differences of cognitive load in embodied learning scenarios. At the same time, we highlight the most important challenges for researchers aiming to include these measures into their study designs. The main issues we identified are: (1) Subjective measures must be appropriately phrased to be useful for embodied learning; (2) recent findings indicate potentials as well as problematic aspects of dual-task measures; (3) the use of physiological measures offers great potential, but may require mobile equipment in the context of embodied scenarios; (4) meta-cognitive measures can be useful extensions of cognitive load measurement for embodied learning.

Human aging is associated with structural and functional brain deteriorations and a corresponding cognitive decline. Exergaming (i.e., physically active video-gaming) has been supposed to attenuate age-related brain deteriorations and may even improve cognitive functions in healthy older adults. Effects of exergaming, however, vary largely across studies. Moreover, the underlying neurophysiological mechanisms by which exergaming may affect cognitive and brain function are still poorly understood. Therefore, we systematically reviewed the effects of exergame interventions on cognitive outcomes and neurophysiological correlates in healthy older adults (>60 years). After screening 2709 studies (Cochrane Library, PsycINFO, Pubmed, Scopus), we found 15 eligible studies, four of which comprised neurophysiological measures. Most studies reported within group improvements in exergamers and favorable interaction effects compared to passive controls. Fewer studies found superior effects of exergaming over physically active control groups and, if so, solely for executive functions. Regarding individual cognitive domains, results showed no consistence. Positive effects on neurophysiological outcomes were present in all respective studies. In summary, exergaming seems to be equally or slightly more effective than other physical interventions on cognitive functions in healthy older adults. Tailored interventions using well-considered exergames and intervention designs, however, may result in more distinct effects on cognitive functions.

Titel: En undersökning om attityden till mottagandet av E-postmarknadsföring – Medavseende på kognitions-, affektions- & beteendemässig attityd. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Johanna Nilsson & August Mazetti-Nissen Handledare: Jens Eklinder Frick Datum: 2016 – Januari Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka attityden till mottagandet av Epostmarknadsföringhos svenska beslutsfattare inom en B2B-kontext, detta med avseende påkognitions-, affektions- och beteendemässig attityd. Metod: Studien har en metodologi av kvantitativ karaktär. Studien har utförts med hjälpav en enkätundersökning som skickats ut via E-post. Enkäten har besvarats av 443respondenter lokaliserade i Sverige. Vår data har analyserats med statistiska uträkningaroch illustrerats med hjälp av tabeller, figurer och diagram. Analysen har därefter resulterat i arbetets slutsats. Resultat & slutsats: Studien har resulterat i en total negativ attityd till mottagandet av Epostmarknadsföringhos svenska beslutsfattare inom en B2B-kontext. Exponeringsfrekvensen och den kognitiva attitydkomponenten är de ensamt starkaste faktorerna till den totala negativa attityden. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning inom fältet skulle kunna vara den finansiella aspekten, det vill säga att undersöka hur lönsamt E-postmarknadsföring är. Dessutom menar vi att segmentering och exponeringsfrekvens inom Epostmarknadsföring är ett ämne som borde tas i beaktning för framtida fallstudier. Vi menar också att en liknande undersökning fast i ett annat land hade varit intressant attgenomföra. Uppsatsens bidrag: Attityden till mottagandet av E-postmarknadsföring påverkas i höggrad av hur relevant varumärket bakom E-postmarknadsföringsutskicket anses vara för mottagaren och hur ofta varumärket exponeras. Svenska beslutsfattare har starka tendenser till att både avskriva sig från framtida utskick, men även engagera sig vidare i innehållet om det anses relevant. Effektiviteten av E-postmarknadsföring kan därför skilja sig starktmellan olika aktörer. Nyckelord: Attityd, E-postmarknadsföring, E-postmarknadsföringsmeddelande, Kognition, Affektion, Beteende

Bakgrund: Det finns många faktorer som påverkar egenvårdsprocessen och personer som lever med hjärtsvikt upplever hinder och svårigheter i att utföra egenvård. Egenvård består främst av medicinering och livsstilsförändringar och om god egenvård upprätthålls kan personer med hjärtsvikt leva ett bra liv trots sjukdom. Egenvårdsförmåga mäts med två mätinstrument, European Heart Failure Self-Care Behaviour Scale (EHFScBS) och Self-Care Heart Failure Index (SCHFI). Syfte: Att identifiera och beskriva faktorer samt deras effekt på egenvårdsförmågan hos personer med hjärtsvikt. Metod: Litteraturöversikten gjordes utifrån 15 kvantitativa studier. Artiklar söktes fram i databaserna CINAHL och Medline. I samtliga artiklar är egenvårdsförmågan mätt med olika versioner av EHFScBS och SCHFI. Artiklar analyserades med hjälp av Fribergs trestegsmodell. Resultat: 44 identifierade faktorer framkom varav 38 faktorer var signifikanta för egenvårdsförmåga. Mest förekommande signifikanta faktorer var ålder, multisjuklighet, sjukdomsduration, NYHA-klassificering, ejektionsfraktion, sjukhusinläggningar, vårdgivare, depressiva symtom och kön. Slutsats: Faktorer med betydelse för egenvård var kognition, multisjuklighet och socialt stöd. Dessa har en relation till varandra och visar på en komplex situation. Identifierade faktorer kan ge ökad förståelse för vad som påverkar egenvårdförmågan och på så sätt vara ett underlag för vårdpersonal så att omvårdnaden personcentreras. / Background: There are many factors affecting the self-care process and people living with heart failure experience obstacles and difficulties to perform self-care. Self-care mainly consists of medication and lifestyle changes and people who maintain good self-care can live a good life despite the disease. Self-care ability can be measured using two instruments, European Heart Failure Self-care Behavior Scale (EHFScBS) and Self-Care Heart Failure Index (SCHFI). Aim: To identify and describe factors and their effects on self-care ability in people with heart failure. Method: This literature review is based on quantitative studies. 15 articles were found in the databases CINAHL and Medline. In all articles self-care ability was measured with different versions of EHFScBS and SCHFI. Articles were analyzed using Fribergs three-step model. Results: 44 factors were identified and 38 factors were significant in self-care ability. Most common significant factors were age, comorbidity, disease duration, NYHA-classification, ejection fraction, hospitalization, caregiver, depressive symptoms and gender. Conclusion: Factors affecting self-care was cognition, comorbidity and social support. They have a relationship to each other that shows complexity. Identified factors may increase understanding of what affects self-care and can be used to support health professionals in person centered care.

The aim of this following study is to experiments and investigate whether physical activity bring health enhancing effects upon the concentration among children. Based on previous research and data collection with the help of pupils in grade 8, the objective was to answer the following question; Do physical activity influence children's ability of concentration? The design for the data collection was based on a test of concentration called "Trail making test"/ TMT and a questionnaire aimed at the participants experience of concentration. The pupils who were randomly divided into a control group and an examination group, wrote the test on two occasions under similar conditions. Moreover, in order to compare the groups and to to receive answers to the question, the investigation group carried out physical activity before the second opportunity of test. Whence, the control group had sedentary activity instead. The main result shows a difference between the groups perceived concentration and the test results in time. On average, the participants in the examination group experienced more concentrated at the second measurement after the physical activity. The control group felt less concentrated at the second measurement compared with the first measurement. Moreover, the control group received a larger time difference on the test between the premier measurement and the second measurement. In summary, physical activity gave positive results but did not improve the examination group's average time on the test.

Syfte och frågeställningar Syftet är att kartlägga hur den akuta effekten av fysisk aktivitet påverkar barns exekutiva funktioner i åldrarna 12-13 i förhållande till intensitet nivå. Vad blir resultatet på ett flanker test som undersöker barns impulskontroll/uppmärksamhetsförmåga efter en fysisk aktivitet på högintensitet? Vad blir resultatet på ett flanker test som undersöker barns impulskontroll/uppmärksamhetsförmåga efter en fysisk aktivitet på medelintensitet? Vad blir resultatet på ett flanker test som undersöker barns impulskontroll/uppmärksamhetsförmåga efter en icke fysisk aktivitet i form av att titta på film? Påverkar inlärningseffekten resultatet på flanker testet? Hur skiljer sig påverkan av olika intensitetsnivåer av fysisk aktivitet och att se film på barns impulskontroll/uppmärksamhetsförmåga? Metod 12 elever i åldrarna 12- 13 år deltog i en kvantitativ metodstudie med interventioner av medel- och högintensiv aktivitet samt vila följt av ett datoriserat flanker test. Den insamlade datan har sedan bearbetats i SPSS. Resultat Efter fysisk aktivitet på hög intensitet var svarshastighetens m (medianvärde) på 741 ms för kongruent del och m 905 (millisekunder) ms på Inkongruent del. Efter medel intensitet var svarshastigheten m på 556 ms för kongruent del, m på 648 ms på inkongruent del. Efter vila var svarshastighet på m 520 ms för kongruent del. För den inkongruenta delen var m 607 ms. Det fanns inte någon signifikant skillnad på om deltagarna haft fysisk aktivitet på medel intensiv intensitet, om de haft fysik aktivitet på hög intensitet eller om de tittat på film innan. Differensen mellan det kongruenta och det inkongruenta resultatet påverkas inte signifikant mellan interventionsgrupperna. Inlärningseffekten hade en signifikant påverkan på resultatet för svarshastighet på kongruenta delen (p=0,00) och inkongruenta delen (p=0,009). Slutsats Inlärningseffekten har en påverkan på deltagarnas svarshastighet i flanker testet. Inlärningseffekten var så pass starkt att eventuell påverkan av träning inte gick att urskilja. När det gäller impulskontroll så visar det sig att denna effekt inte påverkades av varken inlärningseffekten eller fysisk aktivitet. Av detta dras slutsatsen att denna del av impulskontroll antingen inte kan förändras eller mätas med studiens design. / Aim The purpose is to map how the acute effect of physical activity affects children's executive functions in ages 12-13 in relation to intensity level. What is the result of a flanker test that examines children's impulse control / attention ability after a physical activity at high intensity? What is the result of a flanker test that examines children's impulse control / attention ability after a physical activity at medium intensity? What will be the result of a flanker test that examines children's impulse control / attention ability after a non-physical activity in the form of watching movies? Does the learning effect affect the result on the flanker test? How does the influence of different intensity levels differ from physical activity and to see films on children's impulse control / attention ability? Method 12 pupils aged 12-13 years participated in a quantitative method study with interventions of medium and high intensity activity and rest followed by a computerized flanker test. The collected data has then been processed in SPSS. Results After high-intensity physical activity, the response rate m (median value) of 741 ms was for congruent part and m 905 (milliseconds) ms on the incongruent part. After medium intensity, the response rate m of 556 ms for congruent portion, m of 648 ms, was incoherent. After rest, the response speed of m 520 ms was for congruent part. For the inconsistent part, m was 607 ms. There was no significant difference in whether the participants had physical activity at medium intensity, whether they had high-intensity physics activity or whether they were watching film before. The difference between the congruent and the inconsistent results is not significantly affected between the intervention groups. The learning effect had a significant impact on the response rate response of the congruent part (p = 0.00) and the incongruent part (p = 0.009). Conclusion The learning effect has an influence on the participants' response rate in the flanker test. The learning effect was so strong that any impact of training could not be discerned. When it comes to impulse control, it turns out that this effect was not affected by either the learning effect or physical activity. From this it is concluded that this part of impulse control can neither be changed nor measured with the design of the study.

Internetbaserade lösningar och tjänster kan kännas bortkopplade från den växande miljöfrågan. I verkligheten så har informations- och kommunikationsbranschen en betydligt större miljöpåverkan än vad många kan ana, och den kommer att fortsätta växa med tiden. Den största boven är streaming av video, eftersom det kräver enorma mängder energi. Konsumenterna av dessa tjänster saknar dock information och kunskap kring branschens miljöpåverkan och hållbarhetsarbete. Syftet med denna undersökning är att kartlägga förändringen i dessa konsumenters attityd till företagen samt deras intention till konsumtion av tjänsterna efter att de fått ny kunskap om företagens miljöpåverkan. För att identifiera detta har ett experiment utförts på tre fokusgrupper för att se om en förändrad kognition leder till förändrad attityd samt intention av företaget och dess tjänster, när det kommer till informations- och kommunikationsföretag. Undersökningen har visat att attityder kan förändras vid förändrad kognition men att denna attitydförändring inte leder till en förändrad intention till att konsumera information- och kommunikationsföretagens tjänster.