I verbala minnestester brukar friska individer komma ihåg flera ord från början och från slutet av ordlistan (primacy- och recency-effekt) än från mitten av den. Detta fenomen kallas för seriepositionseffekt. Recency-effekten anses bero på arbetsminnet, medan episodiska minnet ansvarar för primacy-effekten. Svårigheter med episodiska minnet är ofta det första symtomet vid begynnande Alzheimers sjukdom. Femtiosju testprotokoll av Rey AVLT varav en tredjedel kom från patienter med Alzheimers sjukdom, en tredjedel från personer med diagnosen lindrig kognitiv störning och en tredjedel från friska kontrollpersoner, undersöktes med flera poängsättningsmetoder baserade på seriepositionseffekten, för att se om någon metod skapade tydligare skillnader mellan diagnosgrupperna än den sedvanliga poängsättningen. Resultatet av alternativa poängsättningsmetoder skilde sig överlag mindre än förväntat från den sedvanliga poängsättningen. Enbart primacy gav tydligt sämre resultat, medan metoder som ger poäng för alla ord förutom recency gav i vissa fall något bättre resultat än den sedvanliga poängsättningen.

The purpose of this randomized controlled study was to investigate the effect of internet- administered guided self-help for women suffering from psychological problems following traumatic childbirth. The eight-week treatment program consisted of written chapters based on cognitive behavioral therapy. 56 participants were randomly assigned to a treatment group (n = 28) or a waiting list group (n = 28).The results showed that post-traumatic symptoms decreased as a result of the treatment, with large within-group effects measured by both the Traumatic Event Scale (TES) (d = 1.33) and the Impact of Event Scale-Revised (IES-R) (d = 1.3). The difference between the groups was only significant when measured by the IES-R in which case the between-group effect was large (d = 0.97). The proportion of the participants who showed clinically significant improvement was considerably greater in the treatment group than in the waiting list group. For other measured outcomes, the Beck Depression Inventory-II (BDI-II), Beck Anxiety Inventory (BAI), and the Quality of Life Inventory (QOLI), the difference between the groups were not significant,however the treatment group showed significant improvements between pre-and post measurements on all accounts.LAURA is most likely the first study to examine the treatment of psychological problems following traumatic childbirth. The results are promising and overall show that internet-administered cognitive behavioral therapy reduces post-traumatic symptoms following a traumatic childbirth, indicating a decrease in symptoms of anxiety and depression, and an improvement in quality of life.

Den föreliggande studien syftade till att utvärdera behandlingseffekten av den kognitiva beteendeterapin som bedrivs av terapeutkandidater vid psykoterapimottagningen på Karlstads universitet, med fokus på hälsorelaterad livskvalitet. Dessutom ämnade studien undersöka effekter på optimism och symptombild. Upprepad mätning användes och studien innefattade en behandlingsgrupp (n = 21), som erhöll kognitiv beteendeterapi under i genomsnitt 10,7 sessioner och en kontrollgrupp (n = 14), som stod på väntelista i genomsnitt 8,6 veckor. Resultatet av studien antyder en förbättring hos klienterna i behandlingsgruppen avseende delar av hälsorelaterad livskvalitet och optimism samt en minskning av ångestsymptom. Efter närmare 11 terapisessioner förbättrades klienterna i behandlingsgruppen signifikant avseende allmän hälsa (p = 0,028) och uppvisade en signifikant ökning gällande optimism (p = 0,027). Dessutom förbättrades klienterna beträffande flera områden inom psykisk hälsa samt uppvisade en minskning av ångestsymptom. Samtidigt pekar studien på att en viss förbättring sker även inom kontrollgruppen, vilket kan bero på den initiala terapeutiska kontakten, förväntanseffekt eller spontanremission. Studien indikerar att kognitiv beteendeterapi utförd av terapeutkandidater kan ha en positiv effekt på delar av HRQOL och optimism.

No description available.

Varje år diagnostiseras 10 000 män med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer är emotionellt ansträngande. Väntetiden vad gäller behandling för patienter med prostatacancer är lång. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och känslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lång tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling. Metoden som använts till studien var en litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att den kognitiva bedömningen av sjukdomen prostatacancer präglades av den information som patienter med prostata-cancer fick. Den kognitiva bedömningen av sjukdomen prostatacancer påverkades också av ålder och tid efter diagnos. Copingresurser som hade betydelse för patienter med prostatacancer var socialt stöd, personlighet och psykisk hälsa. De copingstrategier som användes av patienter med prostatacancer var främst emotionellt fokuserade. Patienter med prostatacancer är under stor emotionell belastning. Information och socialt stöd från vårdpersonal hjälper patienter med prostatacancer att hantera den emotionella belastningen. Ytterligare forskning krävs för att identifiera effektiva copingstrategier i ett tidigt stadium av diagnosen prostatacancer. / Every year 10 000 men are diagnosed with prostate cancer in Sweden. Affection of the disease is emotionally strenuous. The wait for treatment among patients diagnosed for prostate cancer is long. This result in patients diagnosed with prostate cancer living with the disease and the emotions associated with the diagnosis of prostate cancer for an extended time. The aim of the current study was to describe the coping process used by patients diagnosed with prostate cancer prior to treatment. The method of the current study was a literature study based on 15 scientific articles. The results indicated that appraisal of prostate cancer was influenced by the information that patients diagnosed with prostate cancer received. Furthermore appraisal of prostate cancer was affected by age and time since diagnosis. Social support, personality and mental health were coping resources that were of significance to patients diagnosed with prostate cancer. Emotion focused coping strategies were primarily used by patients diagnosed with prostate cancer. Patients with prostate cancer are emotionally distressed. Information and social support from healthcare personnel reduces the emotional distress. Further research should investigate what coping strategies are effective in an early stage of prostate cancer diagnosis.

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse kring ungdomars attityder och deras upplevda livsvärld inför en möjlig legalisering av cannabis i Sverige. För att besvara syftet formulerade vi en frågeställning: Vilka tidigare kunskaper och erfarenheter formar ungdomarnas attityder till droger och hur ser deras attityder ut gentemot cannabis idag? Detta undersökte vi genom kvalitativa intervjuer med ungdomar mellan 15-20 år på ett kulturhus i en mellanstor stad i södra Sverige. Vi ville undersöka vad det är som påverkar ungdomarna i deras formande av attityder gentemot cannabis och en legalisering av cannabis i Sverige samt hur dessa attityder ser ut idag. För att få en så djup förståelse för individernas upplevda livsvärld som möjligt genomförde vi enskilda intervjuer med tio ungdomar som alla har olika erfarenheter och kunskaper. Resultatet visade att det finns en stor bristfällig kunskap när det kommer till droger i allmänhet samt att denna kunskap saknas både i skolan men också i hemmet. Det framkom också att många av ungdomarna någon gång hade provat cannabis eller befunnit sig i kretsar där ett brukande av cannabis pågick. Detta visade sig senare vara en stor bidragande faktor till deras attityder gentemot cannabis och en legalisering av cannabis i Sverige. Med hjälp av Festingers teori om kognitiv dissonans visade analysen att den kognitiva dissonansen var en bidragande faktor till deras attityder. Utifrån Scheffs teori om hänsynsemotionssystemet, med fokus på sociala band, skam och stolthet, bidrog tryggheten och otryggheten hos informanterna till deras attityder. Den otillräckliga kunskapen, tryggheten och otryggheten bildade tillsammans grunden för ungdomarnas attityder inför en möjlig legalisering av cannabis i Sverige. Utifrån Mead fanns det brister i rollövertagandet i formandet av deras attityder. / The aim of this study was to gain a deeper understanding of young people's attitudes and their perceived life-world face a possible legalization of cannabis in Sweden. To answer the aim we formulated a question: What prior knowledge and experiences shape young people's attitudes to drugs and what are their attitudes towards cannabis today? This, we investigated through qualitative interviews with young people aged 15-20 years at an arts center in a medium large town in southern Sweden. We wanted to explore what affects the youth in their shaping of attitudes towards cannabis and legalization of cannabis in Sweden and how these attitudes are today. To gain a deeper understanding of individuals' perceived life-world as possible, we conducted individual interviews with ten young people who all have different experiences and knowledge. The results showed that there is a great lack of knowledge when it comes to drugs in general, and that this knowledge is lacking both in school but also at home. It also emerged that many of the young people had tried cannabis or been in circles where use of cannabis was ongoing. This later proved to be a major contributing factor to their attitudes towards cannabis and a legalization of cannabis in Sweden. Using Festingers theory of cognitive dissonance, the analysis showed that it was a contributing factor to their attitudes. Based on Scheffs theory of the “deference-emotion system”, focusing on social bonds, shame and pride, the security and insecurity of informants influence their attitudes. The insufficient knowledge, security and insecurity together formed the foundation for young people's attitudes towards a possible legalization of cannabis in Sweden. Based on Mead, there were deficiencies in the role takeover when shaping their attitudes.

Abstract The aim of the study was to examine how a school team works with formative assessment in compulsory school for pupils with intellectual disabilities. The study had a particular focus on formative assessment in relation to pupils with moderate and severe intellectual disabilities. Since there is a lack of research within the field of formative assessment and pupils with moderate and severe disabilities this study may contribute to new knowledge in this field.   A sociocultural perspective has been used as a theoretical framework. A central concept in the sociocultural perspective is that people develop knowledge in interaction with other people and that communication and language is important.  The methodical framework was inspired by an ethnographic approach and the empirical material was concocted by participatory observations and by interviews. In the class there were six pupils (3 girls and 3 boys) and in the staff there were two teachers and three assistants.   The result show that the staffs communications skills and relational work is an important factor for the formative assessment. To meet the pupils in their development the staff had to use both intellectual and material tools in order to make it possible for the pupils to participate in the formative process. / Självständiga arbetet är på avancerad nivå och är utförd under ht-14. Författare till detta självständiga arbete i kursen 4PP23E är Malena Östlund som har haft Christer Jacobson som handledare och Elisabet Frithiof som examinator.   Syftet med studien var att undersöka ett arbetslags arbete med formativ bedömning i grundsärskolan för elever med kognitiv funktionsnedsättning. Studien hade ett särskilt fokus på formativ bedömning i förhållande till elever med måttlig och omfattande kognitiv funktionsnedsättning. Eftersom det finns en brist på forskning inom detta område kan studien bidra till ny kunskap.   Ett sociokulturellt perspektiv har använts som teoretisk referensram. Ett centralt begrepp i det sociokulturella perspektivet är att människor utvecklar kunskap i samspel med andra människor och att kommunikation och språk är en viktig del i arbetet. Undersökningen inspirerades av en etnografisk ansats och det empiriska materialet har utgjorts av deltagande observationer och intervjuer. I klassen fanns det sex elever (3 flickor och 3 pojkar) och personalen som arbetade i klassen var två lärare och tre assistenter.   Resultatet visar att personalens kommunikationsförmåga och relationsarbete är en viktig faktor för den formativa bedömningen. För att möta eleverna i deras utveckling var personalen tvungen att använda både intellektuella och materiella verktyg för att göra det möjligt för eleverna att delta i den formativa processen.

The aim of this PhD thesis was to investigate traffic safety and mobility for individuals with hearing loss (HL). Three studies were conducted: 1. a questionnaire survey aimed to evaluate differences in choice of transportation that might be related to HL, 2. a driving simulator study that looked into compensatory strategies and evaluated the efficiency of a tactile signal to alert the driver, and 3. a field study to evaluate these effects in real traffic and to evaluate a navigation system with a supportive tactile signal. The effects of HL discovered in this thesis add to the knowledge and understanding of the influence of HL on traffic safety and mobility. Differences found consistently point to a generally more cautious behavior. Compensatory and coping strategies associated with HL are bound to driving complexity and appear when complexity increases. These strategies include driving at lower speeds, using a more comprehensive visual search behavior and being less engaged in distracting activities. Evaluation of a tactile signal showed that by adding a tactile modality, some driver assistance systems can also be made accessible to drivers with HL. At the same time, the systems might be more effective for all users, since the driver can be more focused on the road. Based on the results in this thesis, drivers with HL cannot be considered an increased traffic safety risk, and there should be no need for adjustments of the requirements of hearing for a license to drive a car. / Syftet med den här doktorsavhandlingen var att undersöka trafiksäkerhet och mobilitet för individer med hörselnedsättning (HN). Tre studier har genomförts: 1. en enkätstudie för att undersöka skillnader i transportvanor relaterade till HN, 2. en körsimulatorstudie for att titta på kompensatoriska strategier och utvärdera effektiviteten i en taktil signal för att påkalla förarens uppmärksamhet och 3. en fältstudie för att undersöka effekterna i riktig trafik samt utvärdera ett navigationssystem med en taktil signal som stöd för navigering. Effekterna av HN som kom fram i denna avhandling bidrar till kunskapen och förståelsen för hur HN påverkar trafiksäkerhet och mobilitet. De funna skillnaderna pekar konsistent mot ett generelltmera försiktigt beteende. Kompensatoriska - och copingstrategier förknippade med HN beror på körkomplexitet och observeras när komplexiteten ökar. Dessa strategier innebär körning med lägre hastighet, mera heltäckande visuell avsökning och mindre engagemang i distraherande uppgifter. Utvärdering av en taktil signal visade att genom att lägga till en taktil modalitet kan vissa förarstödsystem bli tillgängliga även för förare med HN. Samtidigt kan systemen bli mera effektiva för alla användare eftersom föraren då kan fokusera mera på vägen. Baserat på resultaten i den här avhandlingen kan inte förare med HN betraktas som någon förhöjd risk och det bör därmed inte finnas något behov av att justera hörselkraven när det gäller körkortsinnehav.

Abstract Aim of the study: Aim of the study was to investigate whether there were any connections in time between different parts of care in patients with cardiac arrest and hypothermia treatment and cognitive and physical function six months after cardiac arrest and to investigate neurological outcome related to primary registered cardiac arrest rhythm after six months and if there were any changes in cognitive and physical functions as well as self-related health between discharge from hospital and six months after cardiac arrest. Method: The study included 39 patients admitted to three Swedish hospitals between 2008-2011. Cognitive and physical function was evaluated with Cerebral Performance Cathegory, CPC completed with Mini Mental State Examination, MMSE for cognitive function and Bartels Index, BI for physical function and Euroqol-VAS for evaluating the self-related health. Result:  A significant connection was shown between time to start hypothermia treatment and BI, patients with longer time showed improved physical function after six months. Majority of the participants (66,7 %) had Ventricular fibrillation/Ventricular tachycardia, VF /VT, as primary registered cardiac arrest rhythm and in this group CPC and BI was significant better compared with the asystole /Pulsless Electrical Aktivity, PEA group. CPC, MMSE, BI and Euroqol-VAS were all improved over time. Conclusion: Participants with VF /VT as primary registered cardias arrest rhythm had significant better cognitive and physical function 6 months after hypothermia-treated cardiac arrest compared with participants with asystole/PEA as primary registered rhythm. This shows the importance of access to defibrillators in public places in the society and in hospitals and optimal education of lay people and medical staff. Cognitive and physical function and self-rated health improves over time, which might be a very important reason to convey patients, relatives and medical staff to continue cognitive and physical rehabilitation.   Keywords: Cardiac arrest, hypothermia, cognitive and physical function, wellbeeing

Diss. Stockholm : Univ., 2004. / 4 uppsatser ingår.