Många människor lider av kognitiva funktionsnedsättningar. Det kan försämraförmågan att använda teknik och leda till att människor går miste om många verktyg och funktionersom andra tar för givet. Att ta hänsyn till kognitiva funktionsnedsättningar i utvecklingen avmobilapplikationer är utmanande då vissa gränssnitt och funktioner kan upplevas som för kompliceradeeller ostrukturerade. I denna uppsats presenteras designmönster som kan bidra till en inkluderandedesign enligt konceptet Design för alla. Design för alla innebär design som möjliggör användande föralla människor. Designmönstren har nåtts genom kvalitativ metod. Intervjuer med sakkunniga inomkognitiva funktionsnedsättningar och tekniska hjälpmedel har varit den huvudsakligadatainsamlingsmetodiken.

Sammanfattning Tinnitus är idag ett folkhälsoproblem i Sverige som drabbar allt fler. Det finns i dagsläget inget definitivt botemedel men det finns behandlingsmetoder som syftar till att på olika sätt lindra tinnitus. En av dessa metoder är Tinnitus Retraining Therapy (TRT) som grundar sig i den neurofysiologiska modellen. TRT består av två delar; rådgivning och ljudterapi. I ljudterapin tillämpas vanligtvis en ljudstimulator som tillför ett bredbandigt brus på svag nivå i patientens öra. Syftet Syftet med uppsatsen är att redogöra för effekten av behandlingsmetoden Tinnitus Retraining Therapy. Metod Metoden har omfattat granskning av artiklar som sökts via Örebro Universitets databaser samt via relevanta referenslistor i arbeten, böcker och artiklar. Urvalet har innefattat tre steg. Första steget var att välja ut artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter genom att granska artiklarnas titel. Andra steget var att granska de artiklar som valdes ut i steg ett genom att läsa deras sammanfattningssida för att se om innehållet var relevant för arbetets syfte. Tredje steget var att utförligt läsa de artiklar som valts ut i steg två. Resultat och diskussion Resultatet och diskussionen visar att det är svårt att säga huruvida TRT är effektivt. För detta skulle en mer omfattande liknande studie vara nödvändig.

Kronisk smärta utgör ett folkhälsoproblem, där psykologiska faktorer är betydelsefulla. Psykologiska behandlingar har god effekt, och det finns ett växande intresse för den terapeutiska alliansen i smärtbehandling. Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan patientkaraktäristiska, allians och utfall, i två behandlingar för smärta; KBT och exponering. Ljudinspelningar av behandlingssessioner har skattats avseende allians med instrumentet Working Alliance Inventory. Ångest före behandling hade ett positivt samband med alliansen i båda behandlingarna. Det fanns inga statistiskt signifikanta samband mellan allians och utfall. Regressionsanalyser visade att ångest, behandlingens trovärdighet, depression och katatstroftankar predicerade utfall. Detta visar att specifika patientkaraktäristika har särskild betydelse för behandlingsutfall och att alliansen är mindre betydelsefull, möjligen på grund av att alla observerade allianser var "good enough".

I en narratologisk studie granskas spatialitet i skönlitterär prosatext. I texten undersöks några spatiala nivåer som kan länkas till extradiegetisk berättarinstans och "normal" perception kontra drömmar och visioner hos karaktärer inom diegesen. Till den narratologiska studien kopplas undersökningsmodeller hämtade från det som med en paraplyterm kallas kognitiv poetik och som behandlar både den litterära texten och läsarens perception och kognition i läsprocessen. I studien berörs också den fiktiva berättelsen betraktad som "värld" ur ett litteraturteoretiskt och filosofiskt resonemang kring begreppen "actual world", "possible worlds" och "fictional worlds".  Det övergripande syftet är att förklara hur text och läsarkognition samspelar för att skapa mentala, rumsliga "bilder" hos läsaren, bilder som kan skifta mellan olika läsare och som resulterar i den berättelsens "värld" som läsaren upplever. Som grundtexter i avhandlingsarbetet används Eyvind Johnsons Krilonsvit.

Antalet med en demenssjukdom ökar i världen och siffran drabbade förväntas stiga till 132 miljoner år 2050. Kartläggning av riskfaktorer är en viktig del av det preventiva arbetet. Vissa studier har visat att socioekonomisk status och utbildning har ett samband med risk för att drabbas av demenssjukdom. I denna studie undersöktes relationen mellan utbildning, yrkesbaserad socioekonomisk status och risk för demenssjukdom, samt ifall utfallet ser olika ut för män respektive kvinnor. Ett stickprov med 489 personer från ett longitudinellt forskningsprojekt i Umeå undersöktes varav 70 personer var drabbade av demenssjukdom. Låg yrkesbaserad socioekonomisk status visade sig mer än fördubbla risken att insjukna i en demenssjukdom jämfört med de som hade en hög yrkesbaserad socioekonomisk status. Inget signifikant samband identifierades mellan utbildningslängd och demensinsjuknande, däremot observerades en interaktionseffekt mellan kön och utbildningsnivå där kvinnor med längre utbildning verkade få ett ökat skydd mot att insjukna i demens. Resultaten går till viss del i linje med kognitiv reservteori som bland annat menar att ett högstatusyrke med mer kognitiv stimulans under livet gör individer mer motståndskraftiga mot ett demensinsjuknande. Det är även möjligt att faktorer tidigt i livet, såsom socioekonomisk status under barndomen och kognitiv förmåga, medierar associationen mellan socioekonomisk status och demens. Detta undersöktes dock inte i denna studie men skulle kunna vara av intresse att inkludera i framtida och större longitudinella studier. / The prevalence of dementia in the world is rising and is expected to reach 132 million in the year 2050. Investigating risk factors is an important part of preventive efforts. Some studies have shown that socioeconomic status and education is associated with an increased risk of dementia. This study investigated the association between education, occupational socioeconomic status and dementia. Furthermore, outcomes for men and women were investigated. A sample of 489 people from a longitudinal study in Umeå, Sweden, was examined and 70 people in the sample was afflicted by dementia. Low occupational socioeconomic status was shown to more than double the risk of being afflicted by dementia compared to those with a high occupational socioeconomic status. No significant association could be identified between the length of education and dementia but an interaction between gender and length of education was identified where more years of education had a protective effect for women. The findings are partially consistent with the cognitive reserve theory, which states that having an occupation with higher status and more cognitive stimulation during life will postpone dementia onset. It is also possible that early life circumstances like childhood socioeconomic status and cognitive ability mediates the association between socioeconomic status and dementia which makes this an interesting area of exploration for future research.

Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar skolor har för att skapa samspel mellan elever mottagna i grundsärskolan och elever i grundskola i år 7-9. Detta har skett genom en enkätstudie där 21 rektorer har agerat respondenter.De teoretiska utgångspunkterna som har valts är sociokulturellt och interaktionistiskt perspektiv samt stämpling och identitet. Resultatet har kategoriserats utifrån olika faktorer som påverkar möjligheterna till samspel och visar att elever från de olika skolformerna samspelar i väldigt begränsad form trots att det finns goda förutsättningar i de flesta fall. Utifrån de valda teorierna har resultatet analyserats med en kvalitativ ansats för att försöka förstå vilka samhälleliga villkor som styr och påverkar människor. Vi kunde genom vårt resultat bland annat se att fem av de 21 undersökta skolorna är segregerade från grundskolan och eleverna får där inte möjlighet till samspel med jämnåriga.Vår datainsamling som omfattar 21 undersökta skolor är för liten för att kunna göra större generaliseringar men vi ser ändå tendenser till att grundsärskolan fortfarande inte är fullt inkluderad. De antaganden vi gör är att det handlar om gamla synsätt och värderingar som är svåra att bryta och därför fortfarande får stort inflytande på de förutsättningar skolan har för att möjliggöra samspel.

Cognitive resources, specifically working memory capacity are used for listening to speech, especially in noise. Cognitive resources are limited, and if listeners allocate a greater share of these resources to recovering the input signal in noise, fewer resources are available for interpreting and encoding its linguistic content. Although the importance of CSC for individual success in communicative situations has been acknowledged, this concept has not hitherto been explored experimentally. In this thesis, a CSC test (CSCT) was developed and administered to young adults with normal hearing and older adults with age-related hearing loss. CSCT required executive processing of speech at different memory loads with and without visual cues in different noise conditions. A free recall task using the same material was administered for comparison purposes and a battery of cognitive tests was administered to understand the relation between CSC and established cognitive concepts. The aims of the thesis were to investigate how CSC is influenced by 1) different executive demands and memory loads; 2) background noise; 3) visual cues; 4) aging and concomitant hearing loss. The results showed that 1) CSC was sensitive to memory load, and updating demands reduced CSC more than inhibition demands; 2) CSC was reduced in background noise compared to quiet; 3) visual cues enhanced CSC especially in noise; 4) CSC was reduced with ageing and concomitant hearing loss especially when visual cues were absent, memory demands were  increased and background noise was speech-like. The main finding of this thesis was that visual cues enhanced CSC for older individuals with hearing loss, specifically in adverse listening conditions. This demonstrates the importance of audiovisual testing in audiological assessment. Further, specific cognitive resources depleted during listening in noise were at least partially compensated by other cognitive functions. This thesis is the first step towards a theoretical understanding of CSC and in future, tests of CSC may play a crucial role in planning rehabilitation of persons with hearing loss. / Kognitiva resurser, speciellt arbetsminneskapacitet, förbrukas när vi lyssnar på tal, framförallt i bakgrundsbrus. De kognitiva resurserna är begränsade och ju större del som används till att rekonstruera en inkommande signal, desto färre finns fortsatt tillgängliga för att koda in och tolka dess språkliga innehåll. Trots att betydelsen av kognitiv reservkapacitet för framgångrik kommunikation är erkänd har kognitiv reservkapacitet hittills inte blivit undersökt experimentellt. I detta avhandlingsarbete utvecklades CSCT som ett test av kognitiv reservkapacitet. CSCT administrerades till unga vuxna med normal hörsel och äldre individer med åldersrelaterad hörselnedsättning. CSCT kräver exekutiv bearbetning av talat språk under olika minnesbelastningar, med och utan tillgång till visuell information och med och utan bakgrundsbrus. En fri återgivningsuppgift, baserad på samma material som i CSCT, administrerades för att kunna göra jämförelser. Slutligen administrerades ett kognitivt testbatteri för att förstå relationen mellan kognitiv reservkapacitet och andra kognitiva funktioner. Avhandlingens syfte var att undersöka hur kognitiv reservkapacitet påverkas av 1) olika krav på de exekutiva förmågorna och olika grad av minnesbelastning; 2) bakgrundsbrus; 3) tillgång till visuell information; 4) åldrande och åldersrelaterad hörselnedsättning. Resultaten visade att kognitiv reservkapacitet 1) var känsligt för minnesbelastning och reducerades mer av uppdaterings- än inhibitionskrav; 2) reducerades av bakgrundsbrus; 3) ökade med tillgång till visuell information, framförallt i bakgrundsbrus; 4) var reducerad hos äldre med åldersrelaterad hörselnedsättning, speciellt när visuell information saknades, minnesbelastningen ökades och bakgrundsbruset bestod av talspråk. Huvudfyndet var att visuell information frigjorde kognitiv reservkapacitet hos äldre individer med nedsatt hörsel, speciellt när lyssningssituationen var ogynnsam. Detta visar på betydelsen av audiovisuell testning vid audiologisk bedömning. Resultaten visade vidare att när specifika kognitiva resurser förbrukades under ogynnsamma lyssningsförhållanden kunde andra kognitiva funktioner kompensera för detta. Denna avhandling utgör det första steget mot en teoretisk förståelse av kognitiv reservkapacitet. På sikt kan utvärdering av kognitiv reservkapacitet spela en avgörande roll för planering av rehabilitering i samband med hörselnedsättning.

Studiens syfte var att undersöka hur biståndshandläggare upplever mötet med äldre med kognitiv svikt avseende problem och möjligheter med att inhämta samtycke. Studien baseras på en kvalitativ metod och med stöd av intervjusamtal med fem biståndshandläggare eftersöks en djupare förståelse för deras arbete med äldre med kognitiv svikt. Intervjuerna analyseras vidare med stöd av valda teoretiska perspektiv i form av gräsrotsbyråkrati, handlingsutrymme och professionsetik samt tidigare forskning inom området för att bringa en djupare förståelse kring socialt arbete med äldre med kognitiv svikt samt de dilemman som biståndshandläggare kan hamna i. Forskningsstudien visar att de intervjuade biståndshandläggarna upplever möten med äldre med kognitiv svikt som utmanande men lärorika, varierande och givande. De berättar om några av de dilemman som uppkommit under deras arbete med äldre med kognitiv svikt och hur de hanterar dessa situationer. Precis som varje brukare är en unik individ har biståndshandläggarna individuella strategier för att hantera uppkomna problem och möjligheter i sitt dagliga arbete. / The purpose of the study was to examine how aid administrators experience the meeting with elderly people with cognitive impairment regarding problems and opportunities to obtain consent. The study is based on a qualitative approach and by interviewing six aid administrators, the aim is to get a deeper understanding of their work with elderly people with cognitive impairment. The interviews were analyzed with selected theoretical perspectives about the theory of street level bureaucracy and how aid administrators work with the framework of law, guidelines and regulations as well as the ethical dilemmas that may encounter between their personal and professional self to fulfil their clients’ needs. The study also presents previous research on the field. The result shows that the interviewed aid administrators experience the meetings with elderly with cognitive impairment as challenging but instructive, various and rewarding. They tell about some of the dilemmas that arise during their work with elderly with cognitive impairment and how they handle these situations. Just like every elderly is a unique individual, aid administrators have individual strategies to handle emerging problems and opportunities in their daily work.

Bakgrund: Kognitiv funktionsnedsättning kan uppstå på grund av olika funktionsstörningar, skador samt sjukdomar som påverkar hjärnan. Patienter med kognitiv funktionsnedsättning förekommer många gånger inom hälsosjukvården. Många gånger upplever dessa patienter stress, oro och rädsla i möte med sjuksköterskan eller övriga vårdpersonal. Syfte: Studiens syfte var att belysa erfarenheter av kommunikation med sjuksköterskan hos patienter med kognitiv funktionsnedsättning. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design. Elva vetenskapliga artiklar användes för att få fram resultatet. Databassökningen genomfördes med blocksökningar i CINAHL och PubMed. Artiklarna granskades utefter relevans och kvalitet Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i två huvudkategorier. Kategori 1: se och förstå patienten med underkategorierna: samspel mellan patient och sjuksköterska, tidsbrist, och emotionella upplevelser. Kategori 2: patients syn på kommunikation med följande underkategorier: kommunikationshinder som inverkar negativt och icke- hållbar informationsöverföring. Konklusion: Litteraturstudien visade att patienter med kognitiv funktionsnedsättning upplevde att kommunikationen var begränsad på grund av brist i såväl tid som kunskap samt i förståelse. Resultatet påvisade även flertalet bristande faktorer som alla utgör ett problem i omvårdnaden av berörd patientgrupp. / Background: Cognitive impairment may occur due to various cognitive disorders, injuries and diseases that affect the brain. Cognitively impaired patients appear many times in health care, and often these patients experienced stress, anxiety and fear when interacting with nurses and or other healthcare professionals. Purpose: The aim of the study was to highlight the experiences of cognitively impaired patients and their communication with nurses. Method: The research was carried out using a literature study with qualitative design. Eleven scientific articles were used to get the results along with a data collection from the database CINAHL and PubMed. The articles were examined and chosen according to their relevancy and quality. Result: The analysis of the articles resulted in two main categories. Category1: to see and understand the patient with the following subcategories: interaction between patient and nurse, lack of time, and emotional experiences. Category 2: Patients’ view regarding communication with the subcategory: communication barriers that have a negative and nonsustainable transfer of information Conclusion: Several negative experiences were found in patients with cognitive impairment in health care. In order not to exclude this patient group and treat them unfairly, it is of great importance to understand their experiences. In order for the nurse to be able to work from person-centered care, an understanding of the patients' experiences of living with a cognitive disability is needed.

I rättegångar förhörs vittnen på grundval av att de antas ha avsevärda upplysningar i det aktuella brottmålet. Därmed kan vittnesutsagor ha en avgörande betydelse när det finns liten eller ingen teknisk bevisning. Det är vanligt förekommande att det kan gå flera veckor eller månader mellan brottet och att vittnet förhörs. Således finns det potentiella risker att vittnet kan försumma vissa minnesbilder av vad som vittnet i tidigare förhör redogjort för då minnet ej är statiskt över tid. Det föreligger idag begränsad forskning om hur en tidsfördröjd rättsprocess kan påverka vittnesutsagorna. Både nationellt och internationellt är den befintliga forskningen främst fokuserad på vittnesutsagornas inverkan vid manipulering av respondenterna i undersökningen. Syftet med föreliggande undersökning är att bidra med vidare förståelse för hur vittnesutsagor kan förändras över tid. I undersökningen studeras vittnesutsagor över en kortare tid, en eller två veckor från den ursprungliga intervjun, eftersom den mest dramatiska minnesförsämringen inträffar redan efter en vecka. Undersökningen baseras på 40 kvalitativa intervjuer med inslag av kognitiva intervjuer med 20 respondenter. Resultatet visar att ju längre tidsperioden mellan brottshändelsen och intervjun är, desto mindre likvärdiga är vittnesutsagorna i intervjuerna. Undersökningen diskuterar resultaten i förhållande till minnesprocessen och tidigare forskning. Undersökningen bidrar med att belysa hur vittnesutsagor kan förändras över tid och svårigheterna med vittnens minneskapacitet samt hur minnet kan påverkas av potentiella felkällor och minnesfel. Vidare lyfts praktiska rekommendationer för framtida forskning inom vittnesutsagor. Slutligen åskådliggör undersökningen även vikten av ytterligare nationell och internationell forskning inom ämnesområdet. / In trials, eyewitnesses are heard on the basis that they are assumed to have significant information in the criminal case in question. Thus, eyewitness testimonies can have a crucial role, when there is little or no technical evidence. It is common that it may take several weeks or months between the crime incident and the eyewitness to be interrogated. Thus, there are potential risks that the eyewitness can forget about certain memory images of what the eyewitness in previous interrogation described, since the memory is not static over time. There is currently limited research on how a time-delayed legal process can affect the testimonies. Both nationally and internationally, the existing research is mainly focused on the impact of eyewitness testimony when manipulating the respondents in the research. The purpose of the present study is to gain a wider understanding of how eyewitness testimonies can change over time. In the study, testimonies are studied over a shorter time, one or two weeks from the original interview, because the most dramatic memory impairment occurs already after a week. The survey is based on 40 qualitative interviews with elements of cognitive interviews with 20 respondents. The result shows that the longer the period between the crime incident and the interview, the less equivalent are the testimonies in the interviews. The study discusses the results in relation to the memory process and previous research. The study helps to illustrate how eyewitness testimonies can change over time and the difficulties with the eyewitnesses' memory capacity and how the memory can be affected by potential sources of error and memory failure. Furthermore, practical recommendations for future research in eyewitness testimonies are highlighted. Finally, the study also highlights the importance of further national and international research on the subject.