The aim of this study was to explore the attitude towards using the fantasy genre while teaching literature among Swedish teachers, students and a librarian. Furthermore, the main focus was to see if the fantasy genre could contribute to the students’ cognitive and emotional development, as well as explore if using the fantasy genre could have beneficial outcomes for the students, in order for them to reach the aims of the curriculum, in the different levels of Swedish. The methods used were semi-structured interviews with three upper secondary Swedish teachers and one librarian and 47 questionnaires to students from three different classes, in the South of Sweden. The interview questions and the questioners were analyzed taking into account current research within the area, and further based on my own experience. The compiled results showed that the responding teachers and the librarian could all see positive outcomes of using the genre. 50 percent of the students would have liked to see more fantasy in their education and 50 percent had no such desire. All the interviewees thought that fantasy had a positive effect on the students’ cognitive and emotional development. The teachers also thought that using the genre in their teaching could help the students reach the aims of the curriculum, which was something 50 percent of the students noticed as well.

Den psykiska ohälsan har ökat i vårt samhälle under de senaste åren och diagnosen utmattningssyndrom har blivit ett utmanande tillstånd inom primärvården. Det finns inga etablerade evidensbaserade behandlingsmöjligheter. De existerande behandlingarna i form av psykologiskt stöd och stresshantering är begränsade och saknar individualisering och evidens. Musikterapi har visat sig vara effektiv för vissa psykiska sjukdomar. I form av en experimentell pilotstudie undersöktes användning av musikterapi med KBT-inriktning (musikterapigrupp) hos 3 primärvårdspatienter med utmattningssyndrom under en tidsperiod av 10 veckor (7-10 sessioner) med syfte att påskynda återhämtning och förbättra det psykiska måendet. Musikterapigruppen (vårdcentral i Stockholm) jämfördes med fyra utmattningspatienter (vårdcentral i Sundsvall) som hade tillgång till kurator- eller psykologkontakt under dessa 10 veckors observationstid. Med hjälp av standardiserade frågeformulär undersöktes förloppet av stressnivån (SCI93), livskvaliteten (BBQ) samt symtomen på depression (MADRS-S) och utmattning (KEDS). I båda grupperna noterades en minskning av depressionssymtom, minskade symtom på utmattning samt lägre stressnivå och förbättrad livskvalitet. I kontrollgruppen noterades delvis större förändringar än i musikgruppen. Avsaknad av sjukskrivning samt mer långdragen sjukdomsprocess i musikterapigruppen diskuterades som orsaker. God sömn och vila är basen i återhämtningsprocessen hos patienter med utmattningssyndrom. Musikterapi anses som en enkel, billig och biverkningsfri behandlingsmöjlighet för patienter med utmattningssyndrom inom primärvården. Det önskas fler randomiserade större studier i området musikterapi och utmattning för att kunna etablera nya behandlingsrekommendationer för behandling av utmattningssyndrom och för att förankra musikterapin i ett multimodalt rehabiliteringskoncept på vårdcentralen.

I det här arbetet undersöks 16 elevtexter ur de nationella proven inom Svenska För Invandrare, SFI för att ta reda på sambandet mellan texternas språkliga nivå enligt Processbarhetsteorin, texternas LIX, texternas betyg och elevernas respektive kurs. Det är en jämförande studie och frågeställningen är: vilket samband finns mellan elevtexternas språkliga nivå enligt Processbarhetsteorin, texternas Läsbarhetsindex, texternas betyg och elevernas respektive kurs och studieväg? I resultatet framkommer att inget samband finns mellan elevens språkliga nivå enligt PT, textens LIX och elevens kurs och studieväg. Ett visst samband finns mellan elevens språkliga nivå enligt PT och textens betyg. Undersökningens slutsats är att analys av språklig nivå med hjälp av PT bör implementeras som ett led i kartläggning och bedömning av elevens kunskaper för att stärka sambandet mellan ramarna för SFI-utbildningen och elevens kognitiva språkliga utveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattning om utomhusmiljöns betydelse på förskolan för barns motoriska utveckling. Samt en beskrivning på hur förskollärare önskar hur deras utomhusmiljö var uppbyggd på förskolan. För att besvara syftet genomfördes sex kvalitativa intervjuer med förskollärare. Studiens resultat visar att förskollärare behöver vara medvetna om miljöns betydelse och utformningen av utomhusmiljön är av betydelse. Det framkommer även att det behöver finnas variation av fasta redskap och naturmaterial. En slutsats är att kommunikationen både mellan kollegor samt förskolan och hemmet bör fungera, eftersom att det inte endast är förskolan som ska utmana barnens motoriska utveckling.

KvinnSam is stated to have had an important role in laying the foundation of academic gender studies. The initial organization was founded relatively long before the subject entered the academic arena, which places the knowledge organization of the field prior to the authoritative demand for it. This study aims to analyze events, initiated by the library, significant to the academic establishment of gender research from a discursive perspective. By utilizing the concepts of documentality and legitimacy, and cognitive authority the analysis answers the question of what active function and significance the library has had in establishing the academic field of gender studies. The empirical material is gathered from the libraries own archives on historical women associations, published accounts of librarians engaged in the organization and articles and debate pieces published in media. The historical method used results in no produced material but a controlled selection based on the theoretical approach and the placement of the accounts in a contemporary context. The analysis results in a review of both the official and informal constitutive forms the library has been situated in and its effects on legitimacy. It also covers the relations to the academic sphere as cognitive authority and the process of making an uninstitutionalised subject field considered veracious science. The most valuable conclusions are the library’s function to describe and value knowledge and thereby declare their scientific relevance, as well as the discursive significance of stating the field as a possible research domain by creating an academic infrastructure for it.

The use of smartphone applications has increased dramatically in the last decade. With the technology being ubiquitous around us it is important to reduce the required cognitive demand for interacting with the technology. A common use of smartphones is calendar applications. This paper investigates if cognitive load can be lowered by using a calendar application specifically designed with cognitive load in mind compared to the widely used Google Calendar. The hypothesis is that the application will generate a lower cognitive load in comparison. An experiment was conducted where participants were instructed to perform a primary task by following given instructions of what to do in the calendar application while also performing a secondary task. There were no significant differences in performance except for two tasks where the new app performed worse. Participants also reported a higher level of frustration for the new app which could mean that their cognitive load was slightly higher. / Användandet av smartphone applikationer har ökat dramatiskt under det senaste decenniet, eftersom att tekniken hela tiden är närvarande runt om oss så är det viktigt att minska de kognitiva kraven som behövs vid användandet. Ett vanligt användande av smartphones är kalenderapplikationer, den här studien undersöker om den kognitiva belastningen kan minskas vid användandet av en kalender app genom att använda applikation som designats med kognitiv belastning i åtanke för att sen jämföras mot Google Kalender. Hypotesen är att applikationen kommer att generera en lägre kognitiv belastning i jämförelse. Ett experiment utfördes där deltagarna instruerades att utföra en huvuduppgift som innebar att utföra givna instruktioner med uppdrag i kalendarapplikationen, samtidigt som en sekundär uppgift utfördes där deltagarna fick trycka på en knapp när en signal hördes. Det var ingen signifikant skillnad i prestation förutom i två uppgifter där appen presterade sämre, deltagarna rapporterade också en högre nivå av frustration vilket skulle kunna innebära att den kognitiva belastningen var något högre.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur progressionen i läsförståelse avseende process tre, att sammanföra och tolka information idéer samt reflektera, ser ut mellan årskurs 5 och 6. Genom studien skapas en inblick i hur resultaten i läsförståelseprocess tre skiljer sig mellan årskurserna och om det sker en progression. Valet av studiens metod är av kvantitativ och komparativ karaktär där en sekundäranalys genomförs av två rådatainsamlingar från Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, samt projektet Inkludering genom lärande i grupp, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet. De teoretiska utgångspunkterna är ett sociokulturellt perspektiv, kognitiv mognad samt transaktionsteorin för att fånga olika aspekters påverkan på elevers läsförståelse. Resultatet visar att elever i årskurs 6 presterar bättre än elever i årskurs 5 i majoriteten av uppgifterna. Detta kan bevisas genom att eleverna i årskurs 6 tillhandahåller fler elever inom de högre poängangivelserna i relation till årskurs 5. En intressant iakttagelse är att detta resultat är överensstämmande på majoriteten av uppgifterna förutom på en där eleverna i årskurs 6 har ett större elevantal inom den lägsta poängangivelsen i jämförelse med eleverna i årskurs 5.

I denna uppsats har jag utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv undersökt elevers olika tolkningar av analysbegreppet genom att undersöka elva elevers skriftliga analys av en konflikt som en del av en examination. Detta har gjorts induktivt i en tematisk analys med förhoppningen att kunna öka förståelsen för elevers uppfattning om analysbegreppet. I analysen har fyra olika teman skapats utifrån hur eleverna tolkade uppgiften ochi relation till litteratur på området: analys som personligt tyckande, analys som förklarande text, analys som utredande text och analys som kritisk granskning. Den tematiska analysen visar att majoriteten av eleverna gjorde tolkningen analys som förklarande text, vilket kan anses vara problematiskt då genren förklarande text inte innehåller de språkliga drag som krävs för att skriva de typer av utredande och kritiskt granskande texter som bättre överensstämmer med vad lärare förmodligen förväntar sig av en samhällsvetenskaplig analys och som utmärker de högre betygsnivåerna. Vikten av att utveckla elevers litteracitet belyses därmed och även att läraren har koll på sina förväntningar och hur de förmedlas. En diskussion förs kring analyshämmande faktorer som outtalade och motstridiga krav på vetenskaplighet, hur vetenskapligt språk och text kan fungera analyshämmande samt hur ofta reflexmässiga positivistiska och liberala tankesystem kan hindra analysen. Grundläggande har varit att undvika så kallad kognitiv reduktionism, alltså att söka enkla, övergripande förklaringar till varför eleverna inte uppnår förväntade studieresultat och att skillnader i elevers prestation är att de tänker fundamentalt olika. Relationen mellan tänkande och språk, intentionen bakom handlingar och de vetenskapliga begreppens betydelse för lärande är centralt. En viktig lärdom är att förståelse inte innebär passivt upprepande utan aktiv reflektion och att den genererade kunskapen är beroende av hur vi tolkar våra upplevelser, vilket innebär att lärandet måste börja i elevernas föreställningsvärld. Analys används med speciell betydelse inom många vetenskapliga områden samtidigt som en analys kan se ut på olika sätt och vara på olika nivåer. Det är viktigt att läraren är medveten om elevers (och kanske även sin egen) osäkerhet kring analysbegreppets mångtydighet. Samtidigt är det angeläget med mer empirisk forskning på området för att reda ut analysbegreppet och klargöra dess innebörd i olika kontexter och även utöka processkunskap om vad analytisk förmåga egentligen innebär.

Denna kvalitativa studie syftade till att undersöka och få bättre förståelse för om, och i så fall hur, aktivt deltagande i estetisk verksamhet kan påverka och förändra livskvalitén hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Materialet har samlats in genom fem semistrukturerade intervjuer med skådespelare på en teaterverksamhet för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Med hjälp av en innehållsanalys har intervjuerna analyserats och tolkats. Resultatet visar att deltagandet i teaterverksamheten har försett skådespelarna med personliga resurser som kan hjälpa dem att hantera sina egna livssituationer. Sett ur ett empowermentperspektiv och med social kognitiv teori som utgångspunkt dras slutsatsen att denna typ av teaterverksamhet kan bidra till en förbättrad upplevd livskvalitet hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar. / <p>2018-01-19</p>

I detta arbete presenteras en ny teori som försöker förklara hur man ytterligare kan förbättra instruktioner av processer. Teorin försöker bygga en bro mellan metoder för att stödja bearbetningen i arbetsminnet och hur perceptionen fungerar genom att utgå från arbetsminnets roll vid inlärning.