Rörelse är en central del i människans liv som utförs dagligen men begreppet rörelse kan vara svårt att definiera. Samtidigt diskuteras det att barn blir allt mer inaktiva. Syftet med denna studie är att få reda på elever i fritidshems uppfattning och perspektiv på rörelse. Frågorna som studien ställer är: Vad uppfattar eleverna som rörelse i fritidshemmet? Vilken betydelse har den fysiska miljön för elevernas rörelseglädje? Hur bidrar rörelse till meningsfullhet hos eleverna?  Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet arbetades fram genom transkribering och analys av datamaterialet där elevernas perspektiv lyfts fram. Eleverna som deltog i denna studie har en gemensam uppfattning av att rörelse är positivt men att det dock finns aspekter som har en inverkan på deras motivation. I intervjuerna med eleverna framträder bland annat miljön, vila och de fysiska aspekterna in. Elevernas uppfattning av rörelse framkommer även i resultatet.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka faktorer som styr olika generationers attityd till elbilen i staden Las Vegas i USA och hur dessa attityder kan forma ett potentiellt köpbeteende. Generationerna som undersöktes var Gen X, Y och Z. Mätningen av attityd i studien inspirerades från Tricomponent Attitude Model, som mäter konsumenternas kognitiva, affektiva och konativa attityd. Studien använde sig av en enkätundersökning med påståenden för att fånga attityder hos konsumenter i staden, vilket gjorde att uppsatsen antog sig en kvalitativ forskningsmetod. Enkäten fick in 64 svar som sedan analyserades utifrån attitydkomponenterna i relation till faktorer, som gav undersökningen numerära verktyg att använda vid mätning av potentiellt köpbeteende. Resultatet visade att Gen X hade ett negativt potentiellt köpbeteende, medan Gen Y och Z hade ett positivt potentiellt köpbeteende. Analysen utgick från att hitta ledtrådar i generationernas grundattityder till de presenterade faktorerna och som därmed kunde förklara köpbeteendet.

Spänningsfältet mellan självbestämmande och ett gott liv för personer med kognitiva funktionsnedsättningar som befinner sig i omsorgsverksamheter är ett område där ett etiskt resonemang måste föras. När och hur får någons autonomi inskränkas? Till vår hjälp behöver vi omsorgsetikens syn på autonomi eftersom det klassiska liberala sättet att se på autonomi inte tar hänsyn till självbestämmande i relation till kognitiva funktionsnedsättningar. Med hjälp av ett etiskt ramverk, framtaget av Page och Hejlskov Elvén med flera (2019), kan vi tydliggöra vilka argument som krävs för att vi ska få lov att begränsa den andres autonomi, och hur. Det etiska ramverket tillsammans med empati som etiskt imperativ och informerat samtycke, även detta sett ur ett omsorgsetiskt perspektiv, syftar till att säkerställa att människans värdighet och livskvalitet inte sätts ur spel när vi överväger att inkräkta på någons autonomi och bör ses som en etisk modell för personal att använda sig av när de står inför etiska dilemman. / The tension between autonomy and a good life for people with cognitive disabilities in care practices is an area where an ethical discussion must take place. When and how may someone´s autonomy be restricted? We need to turn the ethics of care for help since the classical liberal tradition doesn´t take into account autonomy related to people with cognitive disabilities. With the help of an ethical framework, made by Page and Hejlskov Elvén et al.(2019), we can clarify what arguments are required for us to be allowed to limit someone´s autonomy, and how. The ethical framework together with empathy as an ethical imperative along with informed consent, also seen from the perspective of care ethics, aim to ensure that human dignity and quality of life are not jeopardized when we consider infringing someone´s autonomy and should be seen as an ethical guide for staff to use when faced with ethical dilemmas.

No description available.

Denna uppsats undersöker Ursula K. Le Guins roman De obesuttna och knyter den till miljöperspektivet i gymnasieskolans värdegrund i syfte att undersöka några didaktiska möjligheter. Metoden som används för undersökningen är närläsning av romanen. De teoretiska utgångspunkterna är Darko Suvins idé om ”kognitiv främmandegöring/cognitive estrangement” som effekt i science fiction, ett ekokritiskt litteraturteoretiskt perspektiv samt didaktiska perspektiv kopplade till demokrati. Resultatet visar att läsareffekten av De obesuttna, genom kognitiv främmandegöring, kan leda till perspektivskiften och insikter som är väl förenliga med syftet i värdegrundens miljöperspektiv. Läsning av Ursula K. Le Guins utopiska roman De obesuttna utgör en synnerligen god utgångspunkt för diskussioner kring hållbarhet och ekologi i skolans värdegrundsarbete.

The aim of the thesis is to gather knowledge about how public libraries work with cognitive accessibility in marketing and communication activities and to investigate opportunities for knowledge sharing. Users with disabilities are a priority group for public libraries, but research on working methods is lacking. The result therefore carries both scientific and societal relevance. The research questions are: How do librarians describe the abilities they have and the conditions they need to communicate in an accessible way? How do librarians view the possibilities of making their work useful in a broader context, for other librarians? The study is based on four interviews with staff from four public libraries with a work in progress to improve accessibility in their communication. The result was analysed through the theoretical framework of relationship marketing (Gummesson) and access to information (Buckland). The result shows that important priorities for management are to provide time and resources for knowledge acquisition. Internal as well as external collaborations have been initiated, but the librarians want primarily to develop cooperation with people in the target group, which has not been done sufficiently so far. The participants attest that the library field is well suited for exchange and collaboration. For further development they suggest national and regional networks, publications and informal groups on social media. The acquired knowledge within the organization combined with already established working methods and relationships can provide continued development.

Barnfetma är ett av de största folkhälsoproblemen i detta århundrade och svenska barn blir mer stillasittande. Med hjälp av fysisk aktivitet kan barnen få en bättre hälsa samtidigt som det gynnar deras kognitiva utveckling. Syftet med min studie är att skapa kunskap om hur fysisk aktivitet i skolan påverkar elevernas lärande i SO-ämnena samt deras klassrumsklimat. Undersökningens resultat analyseras utifrån Deweys syn på utbildning inom pragmatismen där bland annat lek och aktivitet samt social miljö utvecklar elevernas lärande som en demokratiskapande process. Undersökningen genomfördes på en skola som deltar i ett pulsprojekt samt arbetar ämnesintegrerat med SO-ämnena och svenskämnet. Genom gruppintervjuer och observationer av elever i årskurs sju har resultatet visat att fysisk aktivitet ger positiva effekter på elevernas lärande i SO-ämnena samt på deras klassrumsklimat. Eftersom eleverna arbetar ämnesintegrerat ger fysisk aktivitet även positiva effekter på elevernas lärande i svenskämnet. Dock visade även resultatet att stress i form av tidspress är en del i elevernas skolvardag och bidragande faktorer som nämns är tidiga morgnar, ombyten och korta raster. Slutsatsen är att fysisk aktivitet bör vara en självklarhet i elevernas skolvardag under förutsättning att det finns tillräckligt med tid till ombyten och rast innan nästa lektion.

Klimatförändringar har en ökad negativ påverkan på miljön. Detta utgör en stor utmaning för människor, eftersom mänsklig aktivitet spelar en avgörande roll i det som orsakar de negativa klimatförändringarna. Flygresor har exempelvis en stor negativ påverkan på miljön, men trots medvetenheten om detta används flyg som transportmedel mer än någonsin tidigare. Syftet med denna studie var att bidra till förståelsen för hur människor hanterar denna moraliska konflikt i relation till flygresor, genom att undersöka upplevd kognitiv dissonans och moralisk identitet. Vi genomförde en experimentell enkätundersökning, där deltagarna (N=148) antingen fick information som var tänkt att utlösa kognitiv dissonans (flygresors negativa påverkan på klimatet; experimentgrupp) eller information om fördelarna med flygresor (kontrollgrupp). I båda grupperna mättes affekt före och efter informationen. En skala över moralisk identitet fylldes också i. Resultaten visade en ökad negativ affekt i samband med kognitiv dissonans i experimentgruppen än i kontrollgruppen. Denna effekt visade ingen skillnad mellan könen. Det fanns en positiv korrelation mellan självrapporterad moralisk identitet och ökad dissonans, i relation till negativ affekt. Sammanfattningsvis påvisar studien att flygresande och dess negativa påverkan på miljön väcker kognitiv dissonans hos människor och att det finns ett samband mellan kognitiv dissonans och en persons moraliska identitet. / Climate change has an increasing negative impact on the environment. This poses a big challenge on humans, since human activity plays a crucial role in causing negative changes in climate but we also have the opportunity to reverse climate change. Air travel for instance has a major negative impact on the environment, but despite the awareness of this, there are more flights than ever before. The aim of this study was to contribute the understanding of how people deal with moral conflict related to air travel, by taking into account perceived cognitive dissonance and moral identity. We conducted an online experimental survey in which participants (N=148) were either presented with information about air travel´s negative impact on the climate, that was supposed to trigger cognitive dissonance (experimental group) or with information about the advantages of air travel (control group). In both groups, affect was measured before and after the information and all participants completed the moral identity scale. The results revealed increased negative affect related to cognitive dissonance in the experimental group than in the control group. This effect did not depend on gender. There was a positive correlation between self-reported moral identity and increased dissonance, related to negative affect. Taken together, the study shows that air travel and its negative impact on the environment evoke cognitive dissonance in people and that there is a connection between cognitive dissonance and a person's moral identity.

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra förskollärares upplevelser av hur fysiska aktiviteter kan påverka barns utveckling i förskolan. I studien undersöks även hur förskollärare beskriver sin roll i arbetet med barns fysiska aktiviteter. Studien är en kvalitativ ansats som genomförs med semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Förskollärarna arbetar på två olika förskolor. Studiens resultat analyserades med hjälp av det Sociokulturella perspektivet, bakgrundskapitlet samt den tidigare forskning som lyfts fram. Resultatet visar att förskollärarna upplever att fysisk aktivitet påverkar barns grovmotoriska och kognitiva utveckling. Förskollärarna lyfter att den mesta fysiska aktiviteten sker utomhus och är spontan på eget initiativ av barnen. Förskollärarna belyser vikten av deras roll för hur mycket fysisk aktivitet barn får tillgång till. Resultatet visar även att fysiska aktiviteter påverkar barns självkänsla, självförtroende och deras sociala liv. I diskussionen lyfts aspekter som under arbetets gång diskuterats utifrån resultatet med koppling till bakgrundskapitlet och tidigare forskning. Även val av metod och utformningen av intervjuerna samt vad som påverkat studiens resultat diskuteras.

Bakgrund: Den största risken för att drabbas av en demenssjukdom idag är hög ålder. Inom de närmsta tio åren beräknas andelen äldre att öka och de äldre äldre, alltså personer över 80år, att öka med upp till 50%. Uppskattningsvis drabbas 90% av de som har en demenssjukdom någon gång under sjukdomsförloppet av BPSD-symtom. Dessutom är det vanligare att äldre personer har kronisk smärta än hos övriga befolkningen, och förekomsten av smärta ökar ytterligare bland personer som bor på särskilt boende. Tidigare studier visar att äldre personer tenderar att vara underbehandlade vad gäller smärta och att smärta kan förvärra BPSD hos äldre personer med kognitiv svikt. Motiv: Motivet för studien är att öka förståelsen och kunskapen för vad som kännetecknar smärta hos äldre personer med kognitiv svikt. Få tidigare studier belyser sambandet mellan smärta och BPSD- symtom, om sambandet ser annorlunda ut vid olika grader av kognitiv svikt eller om det skiljer sig åt mellan exempelvis män och kvinnor. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka sambandet mellan smärta och BPSD hos äldre personer med kognitiv svikt som bor på särskilt boende Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnitsstudie som bygger på tidigare insamlad data, AC-studien som genomfördes 2013 i Västerbottens län. Resultat: Resultatet i studien visar att det finns signifikanta samband mellan smärta och BPSD hos personer äldre personer med kognitiv svikt. Resultatet visar även att oberoende av andra faktorer kan smärta associeras med sömnstörning, depressivitet, regressivt olämpligt beteende samt kvinnligt kön.  Konklusion: Sambanden mellan smärta och BPSD behöver utforskas mer, företrädesvis med en annan design än denna studie för att fullt ut kunna förklara hur sambandet ser ut. Det behövs även ökad kunskap om hur smärta bedöms, utvärderas och behandlas samt hur smärta kan komma till uttryck hos personer med demenssjukdom. / Background: The greatest risk of developing dementia today is old age. Within the next ten years people over the age of 80 is expected to increase by 50%. It is estimated that 90% of those who have dementia at some point during the course of the disease suffer from BPSD symptoms. In addition, it’s more common for older people to have chronic pain than in the rest of the population, and the incidence of pain increases further among people living in nursing homes. Previous studies show that older people tend to be undertreated in terms of pain and that pain can worsen BPSD in older people with cognitive impairment. Motive: The motive of this study is to contribute to an increased understanding in how pain is characterized in the elderly with cognitive impairment. Few previous studies shed light the relationship between pain and BSPD and if there are differences according to the degrees of cognitive impairment or gender. Aim: The aim of this study is to investigate the relationship between pain and BPSD in elderly people with cognitive impairment living in nursing homes. Methods: This is a quantitative cross-sectional study based on previously collected data, the AC study conducted in 2013 in Västerbotten County. Result: The results of the study show that there is a significant association between pain and BPSD in elderly people with cognitive impairment. The results also show that, independent of other factors, pain can be associated with sleep disorders, depression, regressively inappropriate behaviour and gender. Conclusion: Relationships between pain and BPSD needs to be explored further, preferably with a different design, in order to fully explain the relationship. There is also a need for increased knowledge about how pain is assessed, evaluated and treated and how the pain can be expressed in people with dementia.