Inom bygg- och fastighetssektorn står byggnadssektorn för över 40 % av EUs totalaenergiförbrukning som ger ett betydande bidrag till koldioxidutsläppen. Därför är det ytterstviktigt att byggnadens energianvändning samt miljöpåverkan hålls till ett minimum underbyggskedet, samtidigt som lägsta energiprestanda eftersträvas. Denna studie har i ändamål attundersöka klimatpåverkan för ett passivhus och ett standardhus med hänsyn tillenergianvändning och materialåtgång ur ett livscykelperspektiv. En jämförelse görs mellan ettpassivhus och ett standardhus i tre olika städer med fjärrvärme som uppvärmningssystem. Måletmed undersökningen är att öka förståelsen för hur utsläpp av växthusgaser ochenergianvändning är fördelade i byggskedet och driftskedet. Detta arbete undersöker skillnaderi klimatpåverkan för ett passivhus jämfört med ett standardhus med avseende påmaterialåtgången för klimatskalet. Det görs även en undersökning av skillnader ienergianvändning för ett passivhus jämfört med ett standardhus i de tre olika klimatzonernaenligt Passivhusstandarden FEBY 12.Studien besvarar efter hur lång tid det är bättre att ha ett passivhus jämfört med ett standardhusmed hänsyn till utsläpp av CO₂ ekvivalenter. Genom att utgå från en konstruktionsritning förett passivhus beräknas husets energiprestanda med datorprogrammet VIP-Energy och medhjälp av Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg beräknas klimatpåverkan under produktskedet.Resultatet för denna studie visar att klimatpåverkan från materialproduktionen för passivhusetär 31,6 % mer än standardhuset. Eftersom att produktskedets klimatpåverkan inte förändrasöver tid kommer driftskedets klimatpåverkan vara den faktor som påverkar förändring avkoldioxidutsläppen över längre tidsperioder. Resultatet visar även att det är bättre att ha ettpassivhus i Umeå efter 12,5 år. För Borlänge tar det längre tid, 14,6 år, och för Malmö tar detlängst tid, 19,1 år. Omväxlingen sker således snabbast i Umeå. Vilket troligen beror på attstandardhuset kräver mer driftenergi än passivhuset för samtliga undersökta städer.Klimatpåverkan under driftskedet för passivhuset är större i Umeå än de övriga städerna ochdärför kommer den öka med större mängd varje år i Umeå än för de övriga städerna. För enanalysperiod för 50 år är det mest fördelaktig att ha passivhus i Malmö jämfört med deresterande städerna med avseende på klimatpåverkan. En tydlig slutsats är att byggandet av ettpassivhus är en positiv åtgärd då den förbrukar mindre energi än ett standardhus. I studienkonstateras att byggnation av passivhus hjälper att minska energianvändningen inombostadssektorn. / Due to the high percentage of EU's total energy consumption it is exceptionally important thatthe energy use and the environmental impact are kept to a minimum during the constructionphase while the lowest energy performance is desired. The purpose of this report is toinvestigate the potential climate impact of passive houses regarding energy use and materialconsumption in a life cycle perspective. A comparison has been made between a passive houseand a standard house in three different cities with district heating as a heating system. This workexamined differences in the climate impact of a passive house compared to a standard houseregarding the material demand for the envelope. An examination was also made of differencesin energy use for a passive house compared to a standard house in the three different climatezones according to the passive house standard FEBY 12. The study also answered the questionof how long time it takes until it is better to have a passive house compared to a standard houseregarding emissions of CO₂ eq. The results for this study showed that the climate impact frommaterial production for the passive house was 31.6% more than for the standard house. Sincethe climate impact of the material production does not change over time, the climate impact ofthe operating phase will be the factor that influences the change in emissions of CO₂ eq overlonger periods of time. The result showed that it is better to have a passive house after 12.5years in Umeå, 14,6 years in Borlänge and 19,1 years in Malmö. For an analysis period of 50years, it is most advantageous to have passive houses in Malmö compared to the remainingcities in terms of climate impact. An obvious conclusion is that building a passive house is apositive measure as it consumes less energy than a standard house.

Ungefär en tredjedel av varje svensks koldioxidutsläpp kommer från den offentliga sektorn, vilket gör att kommunala verksamheter, såsom Nässjö Affärsverk AB, har en viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Syftet med arbetet var därför att undersöka vad en omställning till fossilfri energi skulle få för effekter på primärenergianvändning och utsläpp av koldioxidekvivalenter, med avseende på energibärarnas livscykler. Efter en analys av energiflödena visade sig de fossila energiflödena bestå av bensin, diesel, fordonsgas och eldningsolja. Resultatet visade att om dessa skulle ersättas med fossilfria alternativ, skulle användningen av primärenergi sjunka med 1,8% jämfört med år 2019, medan utsläppen av koldioxidekvivalenter skulle minska med 36,2%.Att NAV fortsatt skulle ha årliga utsläpp motsvarande 3 423 ton koldioxidekvivalenter beror på den fossila energi som används vid framställning av fossilfria energibärare. Fossilfrihet behöver alltså uppnås i energibärarnas hela livscykler för att NAV ska bli helt fossilfria.

Sweden´s long-term climate goal is to reach net zero by 2045 regarding greenhouse gas emissions. The construction- and real estate sector accounts for 21 % of these emissions. The cement industry’s emissions globally are about 4 % of the total emissions. The report has been carried out on Vasakronan’s project Hugin where the construction engineers (Byggstyrning) aim to reuse as much material as possible.  Reusing material has been applied more in the construction industry in recent times. To switch to a circular economy, a higher focus on recycling building materials is required. Inventory and recycling is a relatively new concept in the construction industry, there are not a lot of reports written on this subject. The main examples included in this report are Återbrukslokalen and Återbrukslokalen 2.0. These projects were done by Vasakronan in Gothenburg, where the goal was to recycle as much material as possible.  This work shows that it’s possible to save 98 307,1 kg of CO2e if the concrete is reused in the Hugin project instead of producing new concrete. The main result of the inventory issue is to switch to a more agile way of working. The results also show that deciding what kind of materials that is needed to reuse in the design phase. A system should also be designed to give some structure to the inventory process. / Sveriges långsiktiga klimatmål är att nå nettonoll för utsläpp av växthusgaser till år 2045. Bygg- och fastighetssektorn står för 21 % av dessa utsläpp.  Globalt står enbart cementtillverkningen för 4 % av utsläppen. Mot bakgrund av detta, undersöks i detta arbete återbruksmöjligheter för betong. Den empiriska analysen har utförts på Vasakronans projekt Hugin, där Byggstyrning som projektörer av projektet har som mål att återbruka så mycket material som möjligt. Att återanvända material har tillämpats mer i byggbranschen på senare tid. För att kunna ställa om till en helt cirkulär ekonomi krävs även ett högre fokus på återbruk av byggnadsmaterial. Då inventering och återbruk är ett relativt nytt koncept i byggbranschen, finns det inte särskilt många arbeten eller rapporter att utgå ifrån. Det främsta exemplet som har tagits upp i denna rapport är Återbrukslokalen 1.0 och Återbrukslokalen 2.0. Dessa projekt genomförde Vasakronan i Göteborg, med målet att återbruka så mycket material som möjligt. Syftet med arbetet var att analysera återbruksmöjligheterna för betong i projektet Hugin. Resultatet visar att besparingen av växthusgaser i CO2e mellan att producera ny betong och återbruka befintlig betong var en skillnad på 98402.4 kg CO2e. Ett annat syfte med rapporten var att undersöka möjligheterna för att effektivisera inventeringsprocessen. Uppsatsens resultat är att inventeringsprocessen kan effektiviseras genom olika faktorer. Dessa faktorer är bland annat att växla om till ett mer agilt arbetssätt, bestämma vad som bör återbrukas redan i projekteringsskedet och att övergång till ett bättre system krävs för att strukturera upp återbruksprojekt.

This study has examined if importation of waste for energy recovery can reduce the climate impacts of Waste Management Systems.Using Systems Analysis this study will try to examine the complex waste systems in a systematical and strictly logical way to see how these systems interact and affect each other. Specifically examining the climate impact of waste management systems in England.The traditional way of handling waste in England is through Landfills. Land filling leads to emissions of the greenhouse gas Methane. The EU has put in place a landfill directive that is supposed to lead the member states away from land filling as a method of waste management.Today in Sweden there is a competition for the waste available for incineration. The worsening economical situation together with less product packaging and an increase in source separation leads to a lack of waste available for incineration. These factors combined could lead to a situation where exporting waste from England to Sweden might be imminent.A Systems Analysis has therefore been made to examine the climate impact from such an export.The study shows that the end results are directly dependent on the system boundaries and calculation methods used. The basic case in the study shows however, that the climate impact would be reduced by 382,2 kg CO2/ton, if the waste was exported for incineration with efficient energy recovery in Sweden as opposed to traditional land filling in England. / En undersökning om import av avfall för energiutvinning kan minska avfallshanteringen klimatpåverkan har genomförts. Utredningen har använt systemanalys som metod för detta.En systemanalys är ett metodverktyg som har förmågan att på ett systematiskt och strikt logiskt sätt undersöka komplexa system och hur dessa integrerar och påverkar varandra. I den här utredningen har en systemanalys använts för att undersöka klimatpåverkan från en avfallsimport i fallet England.Bakgrunden är att England traditionellt sätt har använt sig av deponering som huvudsaklig hantering av avfall. Deponeringen leder till stora utsläpp av växthusgasen metan. EU har fastställt ett deponeringsdirektiv som ska leda medlemsländerna bort från deponering som avfallshantering.I Sverige råder i dagens läge konkurrens om avfall för förbränning. Den vikande konjunkturen tillsammans med mindre förpackningar och en ökad källsortering ger ytterligare brist på avfall för förbränning. Allt detta sammantaget leder till att det kan bli aktuellt att importera avfall till Sverige från England.En systemanalys har därför utförts för att undersöka hur klimatpåverkan av en sådan import skulle bli.Undersökningen visar att slutresultatet är direkt beroende av de systemgränser och beräkningsmetoder som används. Grundfallet i undersökningen visar dock på en klimatvinst med 382,2 kg CO2/ton avfall som importeras för förbränning med effektiv energiutvinning i Sverige istället för deponering i England.

Bygg- och anläggningsbranschen står idag för 19 % av Sveriges inhemska växthusgasutsläpp. Åtgärder behöver vidtas - klimatkalkylering och kartläggning av utsläpp från bygg- och anläggningsprojekt har visat sig vara ett eftersträvansvärt angreppssätt. Dock finns brister i de verktyg som finns tillgängliga idag eftersom de inte innehåller alla material, vegetationsvariationer och anpassningar som landskapsbranschen projekterar. Det pekar på ett behov av klimatkalkyleringsverktyg för landskapsarkitektur som saknas i tidigare forskning. Det finns inte heller någon utbredd dokumenterad kunskap rörande utsläpp från vegetation och utrustning som är vanliga inom landskapsprojekt. Klimatdata för systemlösningar för landskap saknas vilket gör det svårt att förutspå hur klimatpåverkan från landskapsprojekt kan uppnås utan att total klimatkalkylering görs. Syftet med studien var att bidra med ökad kunskap om hur material- och vegetationsval vid projektering av landskap kan påverka växthusgasutsläpp orsakat av landskapsarkitektur i ett livscykelperspektiv. Mål med arbetet var att undersöka hur utsläpp/upptag i landskapsprojekt vid material- och vegetationsval skiljer sig, vilka val som kan göras för ett så lågt totalt koldioxidavtryck som möjligt för ett projekt samt fördelar med att se utsläpp/upptag i systemlösning/m², utan att tumma på estetiken. Arbetet har omfattat en litteraturstudie som utförts parallellt med klimatkalkylering av tre referensprojekt; en förskolegård, ett gaturum och en stadsdelspark, i verktyget CO2 Kalkyl av AFRY. Därefter gjordes typologikalkyleringen med systemlösningar, CO2e-kalkylering för landskapsmaterial och -vegetation inkluderat överbyggnader per kvadratmeter, som applicerades på en exempelplan med sju områdesspecifika val. Två av områdena illustrerades för att demonstrera gestaltningsvariationer. Slutligen framtogs 22 riktlinjer för koldioxidsnåla material- och vegetationsval. Litteraturgenomgången visade att utsläppsminskningar och negativa utsläpp är nödvändiga för att nå klimatmålen. Negativa uppsläpp kan uppnås genom en förstärkning av naturligt kollagrande processer samt lagring av biogen koldioxid. Då kolsänkor i landskapsprojekt kan planeras med vegetation och biokol är landskapsarkitekter i direkt relation till att motverka global temperaturhöjning. Utöver kvaliteter från vegetation bör material med lång hållbarhet och lägre utsläpp väljas framför låga kostnader. Växthusgasutsläpp kan minskas genom val av skötselmetoder samt planering för flexibilitet och minskad materialanvändning. Dagens styrmedel för att nå klimatmål och avtal kan anses bristfälliga. Tekniska möjligheter som en omställning kräver är kända men hinder finns för val av innovativa material i projektstruktur, låga ekonomiska incitament, okunskap och bristande erfarenhetsåterföring. Resultat i studien visade vid test av CO2 Kalkyl, AFRY, att totalt växthusgasutsläpp/upptag från enstadsdelspark var (-)62,3 kg CO2e/m², en förskolegård (-)11,4 kg CO2e/m² samt ett gaturum 22,5 kg CO2e/m². Därmed kan anläggningsprojekt som planeras med en stor andel vegetationsyta totalt generera ett nettonollutsläpp eller ett upptag. Antal träd och landskapsplantor står även i direkt relation till totalt kalkyleringsresultat med högt upptag, räknat i koldioxidekvivalenter. Typologikalkyleringen visade att de mest koldioxidsnåla materialvalen för typologierna gång- och sittyta var träflis, stenmjöl, asfalt och svensk råkilad gatsten inkluderat överbyggnader/m². För vegetationsytor var träd (fullvuxet 10–15m) i busk- eller gräsyta mest upptagande och råkilad svensk gatsten mest koldioxidsnålt för körytor. Genom att se systemlösningar per kvadratmeter kan material och vegetation appliceras på en planritning och visa utsläppsmängd för planen utan utförlig klimatkalkylering. Typologierna och riktlinjerna presenterar utsläpp/upptag inkluderat överbyggnader och argument för koldioxidsnåla material- och vegetationsval som kan värderas utan stor förkunskap. Studien visade även att det är av vikt om material och vegetation värderas var för sig eller i systemlösning för en rättvis bedömning av utsläppsdata. Slutligen, hållbar utformning bör planeras med hänsyn till behov och minskad klimatpåverkan utan att tumma på estetik, hälsa, rekreation, biologisk mångfald, klimatanpassning, natur- och kulturmiljö. Examensarbetet visade att koldioxidsnåla materialval i hög grad kan göras vid landskapsprojektering. Med hjälp av vegetationens koldioxidlagrande effekter och ytmaterial i systemlösning med lågt utsläpp kan sektorn bidra med projekt som upptar mer växthusgaser än vad som släpps ut.

Introduction: There is a housing shortage in Sweden and the green space factor must be taken into account when building. The green space factor includes living façades that have a positive effect on people and society. The company Butong, in which the work has been done in collaboration, has patented solutions within living façades. The company currently mounts the façade solutions on a prefabricated concrete sandwich wall, but lacks a solution for mounting on a half sandwich wall. The purpose of a solution with a half sandwich wall was to avoid unnecessary material consumption, reduce environmental impact, and reduce the thickness of the wall. The work examined a half sandwich wall with three insulation materials: cellular plastic, PIR and Kooltherm. Method: The chosen method for the study was design research methodology, which contains a total of seven steps. The first two steps were used in this study. The first step consisted of a literature study. The second step was supplemented with empirical data in form of interviews and further literature studies. Calculations for carbon dioxide equivalents were performed by calculating the footprint of each material. The calculations were based on the material thickness of 1 m2 wall area. Data were obtained from environmental product declarations for construction products (EPDs) based on factors A1-A3.   Results and Analysis: For all half sandwich walls, a roofboard in stone wool was chosen as the utmost layer. This was based on conditions for fire safety for the materials cellular plastic and PIR, and based on attachment for the material Kooltherm. The use of a polypropylene plastic mat to obtain an air gap was decided for all materials based on moisture safety. Furthermore, the results showed three possible fastening methods for mounting Butong's façade solution on a half-sandwich walls: cast plastic profiles (SFS-profiles), vertically cast L-profiles and horizontally cast L-profiles. The result also reported that replacing a full sandwich wall with a half sandwich wall reduces material consumption, and reduces emissions of carbon dioxide equivalents by up to 31%. This is based on the EPD factors A1-A3 where a comparison of the half sandwich wall was made with a full sandwich wall.  Discussion: The thickness of the walls could be reduced by 60-80 mm when a full sandwich wall was replaced with a half sandwich wall. The variation depended on insulation material. The insulation material Kooltherm resulted in the thinnest wall. The material PIR varied in fire classification. The reason was discussed to be the difference in supply of products in different countries. The choice of attachment method was reported to be dependent on the situation. Cellulose showed the lowest emissions of carbon dioxide equivalents. Both with regard to the production phase, and with regard to the percentage reduction when comparing full sandwich walls and half sandwich walls. In conclusion, the choice of insulation material depends on individual preferences. Cellular plastic should be used when prioritizing at least emissions of carbon dioxide equivalents. Kooltherm is suitable when prioritizing the degree of utilization, considering that the wall is thinnest. / Introduktion och syfte: Det är bostadsbrist i Sverige och det måste tas hänsyn till grönytefaktorn vid bebyggelse. I grönytefaktorn ingår levande fasader som påverkar människor samt samhälle positivt. Företaget Butong, som arbetet har skett i samarbete med, har patenterade lösningar för levande fasader. Företaget monterar idag fasadlösningarna på ett helsandwichelement, men saknar lösning för att montera på ett halvsandwichelement. Syftet med halvsandwichelement var att undvika onödig materialåtgång, minska miljöpåverkan, samt erhålla en tunnare tjocklek på elementet. Arbetet undersökte ett halvsandwichelement utifrån tre ingående isoleringsmaterial: cellplast, PIR och Kooltherm. Metod: Vald metod för arbetet var design research methodology som totalt innehåller sju steg. De två första stegen användes i studien. Första steget bestod av en litteraturstudie. Det andra steget kompletterades med hjälp av empiri i form av intervjuer och fortsatta litteraturstudier. Beräkningar för koldioxidekvivalenter utfördes genom att beräkna respektive materials avtryck. Beräkningarna utgick från materialets tjocklek på 1 m2 väggyta. Data hämtades från miljövarudeklarationer för byggprodukter (EPD:er) utifrån faktorerna A1-A3. Resultat och Analys: För samtliga halvsandwichelement valdes en takboard av stenull som yttersta skikt. Detta utifrån brandsäkerhet för materialen cellplast och PIR respektive utifrån infästning för materialet Kooltherm. Användning av platonmatta för att erhålla en luftspalt bestämdes för samtliga material utifrån fuktsäkerhet. Vidare visade resultatet tre möjliga infästningsmetoder för att montera Butongs fasadlösning på ett halvsandwichelement: ingjutna plastprofiler (SFS-fästen), vertikalt ingjutna L-profiler samt horisontellt ingjutna L-profiler. Resultatet redovisade även att ersätta helsandwichelement med halvsandwichelementet minskar materialåtgång, samt minskar utsläpp av koldioxidekvivalenter med upp till 31%. Detta utifrån EPD-faktorerna A1-A3 där en jämförelse av halvsandwichelementet gjordes med ett helsandwichelement utifrån samma funktionsvärde.  Diskussion: Tjockleken på elementen kunde minskas med 60-80 mm med den nya lösningen. Variationen var beroende av isoleringsmaterial. Isoleringsmaterialet Kooltherm resulterade i tunnast element. Materialet PIR varierade i brandklassning. Anledningen diskuterades vara skillnaden i utbud av produkter i olika länder. Val av infästningsmetod redovisades vara beroende av situation. Cellplast visade lägst utsläpp av koldioxidekvivalenter. Både avseende produktionsfasen, samt med hänsyn till procentuell minskning vid jämförelse av helsandwichelement och halvsandwichelement. Avslutningsvis kunde slutsatsen konstateras att val av isoleringsmaterial beror på individuella preferenser. Cellplast bör användas vid prioritering inom minst utsläpp av koldioxidekvivalenter. Respektive Kooltherm är lämpligt vid prioritering av utnyttjandegrad, då elementet är tunnast.